Hade egentligen tänkt att skriva en helt annan lista idag men när det visade sig att Nicklas Lidström hade bestämt sig för att sluta efter en makalös karriär så får de andra listorna vänta. Tänk att killen debuterade i NHL 1991, det året som jag började gymnasiet. Den senaste säsongen blev den sämsta. Han var för första gången skadad en längre period, han producerade inte lika många poäng och hans Detroit försvann tidigt i slutspelet. Jag har inte lusläst tidningarna om vad som händer nu men han har tidigare sagt att han ska hem så fort karriären är slut så då blir det Västerås nu eller? Ja vi får väl se, här kommer íaf en lista över de största grejerna som han har åstadkommit.
1. Fyra Stanley Cup-segrar. En av de svåraste titlarna att vinna i sportvärlden. Konkurrensen i den jämna ligan är brutal och man måste klara av 80 grundspelsmatcher + 20-30 slutspelsmatcher. 1997, 1998, 2002 och 2008 har han varit med och tagit hem titeln med Detroit Red Wings.
2. James Norris memorial Trophy sju gånger. Priset till NHL:s bästa back och därmed världens bästa back fick han första gången 2001, 31 år gammal. Han borde fått det tidigare men det var väl svårt för jänkarna att inse att en liten svensk var bäst men efter den första utmärkelsen så har det alltså blivit sex till, den sista så sent som 2011.
3. OS-guld 2006. Efter ett antal OS och World Cup missar så blev det äntligen en seger för vårt "Dream team" och Lidas själv fick avgöra med sitt 2-1 mål mot Finland.
4. Conn Smythe trophy 2002. Ett riktig ärofull utmärkelse som går till slutspelets bästa spelare, alltså den som varit bäst när det verkligen gällt något. Ett tungt pris som han fick efter Stanley Cup-segern 2002. Lagkompisen Henrik Zetterberg fick faktiskt detta pris 2008 i övrigt är det inte många européer som fått det.
5. 10 gånger i All star first team. Ja det blev en del NHL på listan så VM guld 1991 och andra perifera meriter fick stryka på foten. Alltså tio gånger under sin karriär har han blivit framröstad till an av de två bästa backarna i sin conference som får vara med i starting line upp under all-star matchen. En tung merit!
Fler listor kommer!
2012-05-31
2012-05-30
Förbundskaptener
Har slökollat lite på Sverige-Island under kvällen och det svenska spelet såg väl helt ok. Snygga mål var det iaf. Island gjorde väl som förväntat, spelade fysiskt och var bra på huvudet. Lite annorlunda att se Lasse Lager i en helt annan träningsoverallsjacka. Han har inte vunnit än på fyra försök i sitt nya uppdrag men vi får väl se vad som händer i VM-kvalet. Lagerbäck är inte alls ensam om att ta tränaruppdrag utomlands. Dagens lista kommer att handla om svenskar som har varit (eller är)förbundkaptener i andra länder.
1. Sven-Göran Eriksson, England och Elfenbenskusten. Den förbundskapten som suttit längst i England om man ser på hur det sett ut i nutid. Var flera gånger nära succé men lyckades inte leda England till nån medalj. Hade lite otur med skador på fixstjärnor och missade straffar av andra fixstjärnor. Elfenbenskusten hade han under VM 2010 utan att lyckas få dem att gå vidare från gruppen.
2. Bosse Johansson, Danmark. Denne smålänning gjorde ett bra jobb i Danmark och speciellt i VM-98 spelade laget en attraktiv fotboll som ledde ända till kvarten. Han tog även laget till EM 2000 men där blev det respass efter tre raka förluster.
3. Lars Lagerbäck Nigeria och Island. Fick överraskande förtroendet att leda ett av Afrikas bästa lag under VM 2010. Tyvärr åkte laget ut direkt och Lasse gnällde en hel del på domarinsatserna. Vad jag kommer ihåg så var det nog ändå mest spelarnas prestationer det föll på. Han hade bara kontrakt över VM och 2011 kom han istället att få ett kontrakt med Island, där han är nu.
4. Lars-Olov Matsson, Sierra Leone. Jobbar med landslaget i ett av världens fattigaste länder. Omskrivet i ett otroligt bra reportage i Offside förra året då de tog sina första segrar på ett bra tag. AIK:s gamla hjältar the Banguras är stjärnor i detta landslag.
5. Roger Palmgren, Sierra Leone och Rwanda. Palmgren har väl haft alla uppdrag som ingen annan vill ha. Har coachat både klubblag och landslag på de mest avlägsna hörn av Afrika. Har haft hand om två landslag men har inte varit nån längre tid på i nåt av länderna. Enligt wikipedia är han nu huvudtränare i den sydafrikanska klubben AmaZulu..
Jag har säkert glömt någon , påminn mig gärna då!
1. Sven-Göran Eriksson, England och Elfenbenskusten. Den förbundskapten som suttit längst i England om man ser på hur det sett ut i nutid. Var flera gånger nära succé men lyckades inte leda England till nån medalj. Hade lite otur med skador på fixstjärnor och missade straffar av andra fixstjärnor. Elfenbenskusten hade han under VM 2010 utan att lyckas få dem att gå vidare från gruppen.
2. Bosse Johansson, Danmark. Denne smålänning gjorde ett bra jobb i Danmark och speciellt i VM-98 spelade laget en attraktiv fotboll som ledde ända till kvarten. Han tog även laget till EM 2000 men där blev det respass efter tre raka förluster.
3. Lars Lagerbäck Nigeria och Island. Fick överraskande förtroendet att leda ett av Afrikas bästa lag under VM 2010. Tyvärr åkte laget ut direkt och Lasse gnällde en hel del på domarinsatserna. Vad jag kommer ihåg så var det nog ändå mest spelarnas prestationer det föll på. Han hade bara kontrakt över VM och 2011 kom han istället att få ett kontrakt med Island, där han är nu.
4. Lars-Olov Matsson, Sierra Leone. Jobbar med landslaget i ett av världens fattigaste länder. Omskrivet i ett otroligt bra reportage i Offside förra året då de tog sina första segrar på ett bra tag. AIK:s gamla hjältar the Banguras är stjärnor i detta landslag.
5. Roger Palmgren, Sierra Leone och Rwanda. Palmgren har väl haft alla uppdrag som ingen annan vill ha. Har coachat både klubblag och landslag på de mest avlägsna hörn av Afrika. Har haft hand om två landslag men har inte varit nån längre tid på i nåt av länderna. Enligt wikipedia är han nu huvudtränare i den sydafrikanska klubben AmaZulu..
Jag har säkert glömt någon , påminn mig gärna då!
2012-05-29
Friidrott
Förra året så blev det en hel del inlägg om friidrott. Det är en av mina absoluta favoritsporter och jag följer med så mycket jag bara hinner. Intresset har dock dalat de senaste åren i takt med det allt mindre svenska framgångarna. Storhetstiden vad det gäller medaljer låg mellan EM 2002 och EM 2006 då det blev hela tolv svenska guld i utemästerskap. Perioden mellan 2007 och nutid, en lika lång period, har gett bara ett guld. Om man ser på vad som hänt med de aktiva så är det inte så konstigt. Bergqvist och Holm slutade, Olsson var skadade och har nu slutat, Kallur har varit skadad, Kluft bytte gren och har mest varit skadad. Vi får hoppas att det nya generationen med Tornéus, Jungmark och Bengtsson kan slå igenom de närmaste åren.
Det kommer säkert att bli en fler inlägg om sporten senare under sommaren när tävlingarna sätter fart på riktigt.. Apropå storhetstiden så ska jag idag ranka de allra största, de som tagit flest medaljer. Jag skulle självklart vilja ha med gamla stofiler som Gunder Hägg, Arne Andersson och Anders Gärderud för att nämna några av de största men jag har för dålig koll på deras resultat och sen är det ju faktiskt så att VM infördes inte förrän 1983 så gamlingarna har inte alls haft samma möjligheter att plocka medaljer..
Här kommer listan:
1. Carolina Kluft 2002- Är fortfarande aktiv men har inte tagit nån medalj sen hon slutade med sjukamp. Det har mest varit en kamp mot skador och dålig form, säkert inte det hon hade tänkt när hon bestämde sig för att sadla om 2008. Hur som helst så lyckades hon innan det med konstycket att vinna SEX raka guld mellan 2002 och 2007.
2. Christian Olsson. 2001-2006. Tog sin första medalj (silver i VM 2001) och den sista när han tog guld i EM 2006. Tog där emellan tre raka guld 2002-2004. Bestämde sig i år för att sluta efter stora skadebekymmer.
3. Kajsa Bergqvist 2000-2006. Var oerhört jämn på de stora mästerskapen. Blev två guld (2002 och 2005) och hela fyra brons.
4. Ludmila Engquist 1996-1999). Tog, som svensk medborgare, två guld 1996 och 1997 och ytterligare ett brons 1999 innan hon la av, började med bob och åkte fast för doping.
5. Stefan Holm (2002-2006)/Patrik Sjöberg(1984-1992). De är endast de på top-4 som har fler än ett guld utomhus så de två antagonisterna Patrik och Stefan får dela på listans sista plats. Dom har ett varsitt guld, Stefan på OS och Patrik på VM och sen ytterligare en del medaljer. Stefan hade förutom medaljerna även fyra fjärdeplatser så han kunde vara än mer medaljprydd.
Det var allt för idag, mer senare i veckan!
Det kommer säkert att bli en fler inlägg om sporten senare under sommaren när tävlingarna sätter fart på riktigt.. Apropå storhetstiden så ska jag idag ranka de allra största, de som tagit flest medaljer. Jag skulle självklart vilja ha med gamla stofiler som Gunder Hägg, Arne Andersson och Anders Gärderud för att nämna några av de största men jag har för dålig koll på deras resultat och sen är det ju faktiskt så att VM infördes inte förrän 1983 så gamlingarna har inte alls haft samma möjligheter att plocka medaljer..
Här kommer listan:
1. Carolina Kluft 2002- Är fortfarande aktiv men har inte tagit nån medalj sen hon slutade med sjukamp. Det har mest varit en kamp mot skador och dålig form, säkert inte det hon hade tänkt när hon bestämde sig för att sadla om 2008. Hur som helst så lyckades hon innan det med konstycket att vinna SEX raka guld mellan 2002 och 2007.
2. Christian Olsson. 2001-2006. Tog sin första medalj (silver i VM 2001) och den sista när han tog guld i EM 2006. Tog där emellan tre raka guld 2002-2004. Bestämde sig i år för att sluta efter stora skadebekymmer.
3. Kajsa Bergqvist 2000-2006. Var oerhört jämn på de stora mästerskapen. Blev två guld (2002 och 2005) och hela fyra brons.
4. Ludmila Engquist 1996-1999). Tog, som svensk medborgare, två guld 1996 och 1997 och ytterligare ett brons 1999 innan hon la av, började med bob och åkte fast för doping.
5. Stefan Holm (2002-2006)/Patrik Sjöberg(1984-1992). De är endast de på top-4 som har fler än ett guld utomhus så de två antagonisterna Patrik och Stefan får dela på listans sista plats. Dom har ett varsitt guld, Stefan på OS och Patrik på VM och sen ytterligare en del medaljer. Stefan hade förutom medaljerna även fyra fjärdeplatser så han kunde vara än mer medaljprydd.
Det var allt för idag, mer senare i veckan!
2012-05-28
Seger
Inte helt överraskande men ändå klart roligt så vann Loréen i lördags. Skulle ha skrivit igår men då blev det nåt strul med blogger.com. Var på Flustret på min kompis Petters svensexa går och där visades spekaklets på stoooorbild ute. Vilket liv det blev under omröstningen när det visade sig att Sverige vann och faktiskt tog en storseger. Och vilket liv det blev på facebook. Det kände som om varenda en av mina 378 kompisar satt å kollade och kommenterade. Det finns verkligen få saker som berör svenskar så mycket som schlagern, både den svenska och den europeiska finalen. Tänkte idag ranka de saker som gör att svenskarna verkligen "går igång", som gör att folk fyller gatorna, eller åtminstone facebooks kommentatorsfält. Det som gör att folk snackar på fikarasterna och som gör folk oerhört upprörda.
Just det.. innan jag börjar att lista.. efter helgens seger så ska väl gnället om att vissa länder bara röstar på varandra sluta. Sanningen är att har man en bra låt så då vinner man oavsett hur många röstningskompisar som finns. Så var det 2009 när Norge vann och 2010 när tyskarna vann, och så också i år 2012.. Nu till listan.
1. Fotbollsmästerskap. Det finns inget som berör lika mycket. ALLA har en åsikt, alla(utom Pernilla) bryr sig och om det blir framgångar, vilket inte händer så ofta, så fylls gatorna med folk och fontänerna med spontanbadare.
2. Melodifestivalen. Både den svenska och den europeiska berör väldigt mycket. Många dissar det men ändå är det så sjukt många som tittar. Finns många smygisar där ute.. Alla har sina egna favoriter men klassikern är väl ändå de som hör av sig och kommentarer att det var det sämsta det hört och det var bättre förr, bla bla bla.
3. Realityprogram på TV. Typ Let´s dance, typ robinson, typ IDOL osv. Både program med kända personer men även program med vilka svenskar som helst. Kvällstidningarna fylls med mer eller mindra ointressant dravel för att man vet att folk läser och återigen har alla en åsikt. Jag är en av dem!
4. Skidmästerskap. Det finns nånstans djupt rotat i den svenska folksjälen det här med längdskidor. Även om det är en liten sport internationellt så hyllas de svenska som riktiga stora superstjärnor och när det blir medalj så blir dom nästan odödliga, speciellt om det är en stafetthjälte eller om någon kämpar sig igenom femmilen och tar hem den.
5. Hockey-VM. Ok jag är sportfreak så det blir en tredje grej från "min" värld. Om någon har nåt bättre förslag så är jag beredd att ändra mig men hockeyn berör mycket. Trots att det är en turnering utan glans och trots att den går helt fel tid på året så berör den väldigt mycket och lockar fram de mest egendomliga känslorna hos folk.
Härligt med ny vecka. Nya listor hoppas jag också att det blir!
Just det.. innan jag börjar att lista.. efter helgens seger så ska väl gnället om att vissa länder bara röstar på varandra sluta. Sanningen är att har man en bra låt så då vinner man oavsett hur många röstningskompisar som finns. Så var det 2009 när Norge vann och 2010 när tyskarna vann, och så också i år 2012.. Nu till listan.
1. Fotbollsmästerskap. Det finns inget som berör lika mycket. ALLA har en åsikt, alla(utom Pernilla) bryr sig och om det blir framgångar, vilket inte händer så ofta, så fylls gatorna med folk och fontänerna med spontanbadare.
2. Melodifestivalen. Både den svenska och den europeiska berör väldigt mycket. Många dissar det men ändå är det så sjukt många som tittar. Finns många smygisar där ute.. Alla har sina egna favoriter men klassikern är väl ändå de som hör av sig och kommentarer att det var det sämsta det hört och det var bättre förr, bla bla bla.
3. Realityprogram på TV. Typ Let´s dance, typ robinson, typ IDOL osv. Både program med kända personer men även program med vilka svenskar som helst. Kvällstidningarna fylls med mer eller mindra ointressant dravel för att man vet att folk läser och återigen har alla en åsikt. Jag är en av dem!
4. Skidmästerskap. Det finns nånstans djupt rotat i den svenska folksjälen det här med längdskidor. Även om det är en liten sport internationellt så hyllas de svenska som riktiga stora superstjärnor och när det blir medalj så blir dom nästan odödliga, speciellt om det är en stafetthjälte eller om någon kämpar sig igenom femmilen och tar hem den.
5. Hockey-VM. Ok jag är sportfreak så det blir en tredje grej från "min" värld. Om någon har nåt bättre förslag så är jag beredd att ändra mig men hockeyn berör mycket. Trots att det är en turnering utan glans och trots att den går helt fel tid på året så berör den väldigt mycket och lockar fram de mest egendomliga känslorna hos folk.
Härligt med ny vecka. Nya listor hoppas jag också att det blir!
2012-05-25
Svenska fiaskon
Igår så skrev jag om fem gånger som det har gått väldigt bra för Sverige i Eurovision, det finns också ett antal gånger som det har gått rätt uselt och här kommer en sån lista.
1. Forbes: Beatles 1977. Enda gången som Sverige har kommit totalt jättesist. Låten fick endast två poäng (av Danmark) och Forbes fick åka hem med svansen mellan bena.
2. Christer Björkman: Imorgon är en annan dag 1992. Japp schlagergeneralen stod för ett jättefiasko 1992. Niklas Strömstedts ballad är en helt ok låt men i detta sammanhang gick den inte alls hem. Extra jobbigt var det eftersom tävlingen gick i Sverige. Ja vi slog Finland iaf för dom kom allra sist!
3. Anna Bergendahl: This is my life 2010. Enda gången som Sverige inte alls fick vara med i finalen. Eftersom Annas ballad inte fick tillräckligt mycket röster i semifinalen så fick vara utanför detta år. Synd på denna fina, men kanske lite för tråkiga låt.
4. Ted Gärestad Satellit 1979 . Oj oj här kan vi snacka om att europeerna har dålig smak. Den här popdängan är ju grym. Men det funkade inte alls och precis som Björkman kom Ted näst sist med bara åtta poäng. Österrike var det enda landet som hamnade efter.
5. Malena Ernman: La Voix 2009. Här höll jag med juryn till 100%. En skitdålig vinnarlåt med en operasångare. Nej det var rätt skönt att det böev en 21:a plats och bara fyra länder fick färre röster.
Imorgon ska jag försöka ranka de låtar jag tyckte var bäst under programmet!
1. Forbes: Beatles 1977. Enda gången som Sverige har kommit totalt jättesist. Låten fick endast två poäng (av Danmark) och Forbes fick åka hem med svansen mellan bena.
2. Christer Björkman: Imorgon är en annan dag 1992. Japp schlagergeneralen stod för ett jättefiasko 1992. Niklas Strömstedts ballad är en helt ok låt men i detta sammanhang gick den inte alls hem. Extra jobbigt var det eftersom tävlingen gick i Sverige. Ja vi slog Finland iaf för dom kom allra sist!
3. Anna Bergendahl: This is my life 2010. Enda gången som Sverige inte alls fick vara med i finalen. Eftersom Annas ballad inte fick tillräckligt mycket röster i semifinalen så fick vara utanför detta år. Synd på denna fina, men kanske lite för tråkiga låt.
4. Ted Gärestad Satellit 1979 . Oj oj här kan vi snacka om att europeerna har dålig smak. Den här popdängan är ju grym. Men det funkade inte alls och precis som Björkman kom Ted näst sist med bara åtta poäng. Österrike var det enda landet som hamnade efter.
5. Malena Ernman: La Voix 2009. Här höll jag med juryn till 100%. En skitdålig vinnarlåt med en operasångare. Nej det var rätt skönt att det böev en 21:a plats och bara fyra länder fick färre röster.
Imorgon ska jag försöka ranka de låtar jag tyckte var bäst under programmet!
2012-05-24
Svenska framgångar
Fyra gånger har Sverige tagit hem segern i Eurovisions historia och dessa är ju ganska kända men ifall någon mot förmodan har glömt så kommer här en lista. För att det ska bli en fullständig lista så får jag även ta med enda gången Sverige hamnat på andra plats.
1. ABBA, 1974, Waterloo. Detta år fick bestöd varke lands jury av 10 personer som fick lämna varsin röst, ett lite annorlunda system.. ABBA samlade hur som helst ihop 24 poäng och vann klart före Italien och Holland.
2. Herreys, Diggiloo diggiley, 1984. Herreys var faktiskt först ut och det brukar sällan vara en vinstlott men de gyllene dansarna gick tydligen hem runtom i Europa. Det var en jämn omröstning där Herreys gick upp i ledning ganska så sent och höll på att tappa på slutet. Irlands Linda Martin kom tvåa knappt slagen. Hon fick ju äran att vinna själv åtta år senare.
3. Carola, Fångad av en stormvind, 1991. Den överlägset mest dramatiska omröstningen med en svensk inblandad. Det stod mellan Carola, Frankrike och Israel och Frankrikes Amina fick lika många poäng som Carola men vi kunde få fira en seger eftersom Carola hade fått flera fullpoängare under kvällen.
4. Charlotte Nilsson, Take me to your heaven, 1991. Även detta år så blev det jämnt och spännande men inte riktigt lika dramatiskt. Nilsson (eller Perelli som hon heter nu) avgjorde in den näst sista omgången och vann föra Island som kom tvåa
5. Lill Lindfors & Svante Thuresson, Nygammal vals 1966. Den bästa placeringen förutom segrarna tog alltså dessa två giganter i den svenska musikvärlden. De var aldrig nära en vinst, däremot var det jämn neråt i tabellen. Österrike vann en överlägsen seger detta år!
Imorgon kommer en lista över när det inte har gått lika bra...
1. ABBA, 1974, Waterloo. Detta år fick bestöd varke lands jury av 10 personer som fick lämna varsin röst, ett lite annorlunda system.. ABBA samlade hur som helst ihop 24 poäng och vann klart före Italien och Holland.
2. Herreys, Diggiloo diggiley, 1984. Herreys var faktiskt först ut och det brukar sällan vara en vinstlott men de gyllene dansarna gick tydligen hem runtom i Europa. Det var en jämn omröstning där Herreys gick upp i ledning ganska så sent och höll på att tappa på slutet. Irlands Linda Martin kom tvåa knappt slagen. Hon fick ju äran att vinna själv åtta år senare.
3. Carola, Fångad av en stormvind, 1991. Den överlägset mest dramatiska omröstningen med en svensk inblandad. Det stod mellan Carola, Frankrike och Israel och Frankrikes Amina fick lika många poäng som Carola men vi kunde få fira en seger eftersom Carola hade fått flera fullpoängare under kvällen.
4. Charlotte Nilsson, Take me to your heaven, 1991. Även detta år så blev det jämnt och spännande men inte riktigt lika dramatiskt. Nilsson (eller Perelli som hon heter nu) avgjorde in den näst sista omgången och vann föra Island som kom tvåa
5. Lill Lindfors & Svante Thuresson, Nygammal vals 1966. Den bästa placeringen förutom segrarna tog alltså dessa två giganter i den svenska musikvärlden. De var aldrig nära en vinst, däremot var det jämn neråt i tabellen. Österrike vann en överlägsen seger detta år!
Imorgon kommer en lista över när det inte har gått lika bra...
2012-05-23
Eurovision
Ja nu är det ju Eurovisionsvecka och jag tänkte skriva en del inlägg om det. OM jag har förstått det rätt så är det två semifinaler under veckan och sen final på lördag. Loreén är enligt många stor favorit och vi kan väl hoppas att får en gång skulle en svensk favorit lyckas. Många gånger känns det som om det svenska bidraget är upphaussat och sen går det ändå lite sisådär.
Dagens lista kommer att handla om artister som faktiskt på nåt sätt haft en annan karriär förutom schlagern. Det är flest vinnare men även ett par andra som jag kände som var tvungna att vara med på listan. De flesta artister som ställer upp är ju just schlagerartister och lever mycket på sin låt eller sina låtar som varit med i festivalsammanhang men här kommer alltså ett gäng som har lyckats även utanför denna värld.
1. ABBA. Vann 1974 och efter det så började en knappt 10-årig karriär som går ut över det mesta.
2. Celine Dion. Vann 1989 och alla vet vad som hände med henne efter det. En lång lång internationell karriär
3. Katrina & the waves. Superstora under några år på 80-talet med superhiten Walking on sunshine. 1997 ställde de upp i festivalen och vann med Love shine a light.
4. Julio Iglesias. Världens största smörsångare var med i festivalen 1970 då han tog en fjärde plats för Spanien. Har miljontals fans(kvinnor) över hela världen och är väl en av världens mest kända artister..
5. Cliff Richard. Var faktiskt med och representerade Storbritannien två gånger (1968 och 1973).Har efter detta haft en lång karriär med många kända hits och är faktiskt fortfarande aktiv fast han har passerat 70-årsstrecket. Har enligt wikipedia sålt över 250 miljoner skivor.
Två nya schlagerlistor kommer imorgon och övermorgon!
Dagens lista kommer att handla om artister som faktiskt på nåt sätt haft en annan karriär förutom schlagern. Det är flest vinnare men även ett par andra som jag kände som var tvungna att vara med på listan. De flesta artister som ställer upp är ju just schlagerartister och lever mycket på sin låt eller sina låtar som varit med i festivalsammanhang men här kommer alltså ett gäng som har lyckats även utanför denna värld.
1. ABBA. Vann 1974 och efter det så började en knappt 10-årig karriär som går ut över det mesta.
2. Celine Dion. Vann 1989 och alla vet vad som hände med henne efter det. En lång lång internationell karriär
3. Katrina & the waves. Superstora under några år på 80-talet med superhiten Walking on sunshine. 1997 ställde de upp i festivalen och vann med Love shine a light.
4. Julio Iglesias. Världens största smörsångare var med i festivalen 1970 då han tog en fjärde plats för Spanien. Har miljontals fans(kvinnor) över hela världen och är väl en av världens mest kända artister..
5. Cliff Richard. Var faktiskt med och representerade Storbritannien två gånger (1968 och 1973).Har efter detta haft en lång karriär med många kända hits och är faktiskt fortfarande aktiv fast han har passerat 70-årsstrecket. Har enligt wikipedia sålt över 250 miljoner skivor.
Två nya schlagerlistor kommer imorgon och övermorgon!
2012-05-20
Christian Olsson
Tidigare i veckan tog Christian Olsson det föga överraskande beslutet att sluta hoppa tresteg. Han har varit mer eller mindre skadad under nästan åtta år och bara under de två föregåense säsongerna så har han varit hyfsat ok i kroppen. Han har inte alls nått upp till de längder so gjorde honom till överlägsen världsetta och när nu han slog upp sin fotskada igen så var det väl inte så mycket att ens fundera på. Hans år på toppen blev få men under dessa år så var han fruktansvärt överlägsen och sopade hem allt som gick att vinna + lite till. Det enda som han gick bet på var att klara av den magiska 18-metersgränsen. Hade dagens topphoppare varit med för tio år sen så tror jag att han hade fixat det. När han var som bäst var motståndet helt enkelt för dåligt för att han skulle kunna höja sig de få ytterligare decimetrarna som saknades..
Här kommer listan över hans höjdpunkter i karriären.
1. OS-guld 2004. Guld i mästerkskap är ju stort och ett OS-guld är alltid störst, även om, som i detta fall, att det vinns otroligt enkelt. Han utklassade hela startfältet och vann på 17.79 vilket var svenskt rekord. I samband med denna tävling så började hans problem med foten men det var ingen som tänkte på det då. Vann typ alla tävlingar han ställde upp i under den säsongen.
2. VM-guld 2003. Här tog han sitt första utemästerskap mot tuffaste motstånd. Hoppade hela 17.72 och vann en klar seger.
3. EM-guld 2006. På hemmaplan så gjorde han comeback efter nästan två års skadefrånvaro. Han hoppade nästan som i gamla dagar och vann med ett hopp på 17.67
4. Världsrekord inomhus 2004. Att slå Jonatahan Edwards uterekord på 18.29 var aldrig nära för Olsson. Kanske kanske om han hade fått vara skadefri mellan 2004 och 2008 kanske han hade kunnat gjort nåt åt rekordet på OS i Peking men nu blev det inte så men ett rekord inomhus är inte fy skam. Vid inne-VM så hoppade han hela 19.83.
5. EM-guld 2002. Här var Christian fortfarande ganska "ny" som stjärna och det var fortfarande Edwards som var killen att slå men Olsson hade en bra dag i Munchen och vann på 17.53. Hans första stora titel!
Nu blir det ett ofrivilligt uppehåll med skrivandet under några dagar men jag återkommer i mitten på nästa vecka!
Här kommer listan över hans höjdpunkter i karriären.
1. OS-guld 2004. Guld i mästerkskap är ju stort och ett OS-guld är alltid störst, även om, som i detta fall, att det vinns otroligt enkelt. Han utklassade hela startfältet och vann på 17.79 vilket var svenskt rekord. I samband med denna tävling så började hans problem med foten men det var ingen som tänkte på det då. Vann typ alla tävlingar han ställde upp i under den säsongen.
2. VM-guld 2003. Här tog han sitt första utemästerskap mot tuffaste motstånd. Hoppade hela 17.72 och vann en klar seger.
3. EM-guld 2006. På hemmaplan så gjorde han comeback efter nästan två års skadefrånvaro. Han hoppade nästan som i gamla dagar och vann med ett hopp på 17.67
4. Världsrekord inomhus 2004. Att slå Jonatahan Edwards uterekord på 18.29 var aldrig nära för Olsson. Kanske kanske om han hade fått vara skadefri mellan 2004 och 2008 kanske han hade kunnat gjort nåt åt rekordet på OS i Peking men nu blev det inte så men ett rekord inomhus är inte fy skam. Vid inne-VM så hoppade han hela 19.83.
5. EM-guld 2002. Här var Christian fortfarande ganska "ny" som stjärna och det var fortfarande Edwards som var killen att slå men Olsson hade en bra dag i Munchen och vann på 17.53. Hans första stora titel!
Nu blir det ett ofrivilligt uppehåll med skrivandet under några dagar men jag återkommer i mitten på nästa vecka!
2012-05-19
Champinjonfinal
Idag så spelas det som vems om ska vinna titeln om Europas bästa herrfotbollsklubblag. På damsidan tog Lyon titeln förra veckan. Egentligen borde inte jag skriva något om europeisk klubblagsfotboll dels för att intresset är ganska litet eller egentligen väldigt litet om man se på de senaste åren men framförallt för att jag inte kan så mycket om det. När jag var yngre och då menar jag ganska mycket yngre, typ låg och mellanstadiet så följde jag med mycket. Kanske inte så mycket på TV av förklarliga skäl men tabellerna kunde jag utan och innan. Sen var det ett tag, typ på 90-talet när det alltid var tipsextra på lördagarna och då hängde man väl också med en del men nu så blir det extremt lite. Har nog inte sett en hel klubblagsmatch på 5-6 år. Men champions league har ändå nån slags dragningskraft så det kanske blir lite slökollande på finalen ikväll. Hur som helst så kommer listan att handla om ett gäng andra coola finaler. Vissa spännande, vissa med sena avgöranden och andra med svenskar i huvudrollen..
1. 1999 Manchester U- B Munchen 2-1. En helt otrolig avslutning på en bar fotbollsmatch mellan två riktiga tungviktare. Tyskarna ledde med 1-0 när klockan gått upp till 90 minuter och de spelade så där tyskt disciplinerat men på något sätt så lyckades United både kvittera och avgöra på övertid efter mål av Sheringham och Solskjaer. Jesper Blomqvist spelade från start hos engelsmännen men var utbytt när vändningen kom. Svensk insats: HBK ut i första kvalomgången mot polska mästarna.
2. 2005. Milan-Liverpool 5-6. Också en helt otrolig match. Milan ledde med 3-0 i halvtid och såg ut att cruisa mot segern men engelsmännen satte tre raka i andra och lyckades sen ta hem starffläggningen där LIverpools målis Dudek blev stor hjälte då han räddade tre Milanstraffar. Svensk insats: Djurgården ute i tredje ochs sista kvalomgången (mot Juventus)
3. 2006. Barcelona-Arsenal 2-1. Denna match kan ha varit den senaste hela matchen jag såg.. Arsenal ledde med 1-0 efter Campbells mål innan paus. I andra halvlek kom Henke Larsson in för Barca och spelade först fram Etóo till 1-1 och sen även till Belettis avgörande 2-1. Enda gången en svensk haft en avgörande finalroll. Fredrik Ljungberg tillhörde förlorarna i Arsenal. Svensk insats: MFF ut mot schweiziska Thun i tredje kvalomgången
4. 1994 Milan-Barcelona 4-0. Denna match kommer jag väl ihåg. Kan iofs vara för att Eurosport har visat den i repris ett antal gånger men Milan fullkomligen körde över Barca i denna match och hade avgjort tidigt. Massaro gjorde två mål. I början på 90-talet när detta var ganska nytt så var det bara ett lag från varje land som var med(därav namnet) vilket gjorde det lite lättare att ta sig långt i turneringen men oavsett motstånd så imponerade Milan genom att gå obesegrade genom hela turneringen. Svensk insats: AIK ut mot Sparta Prag i första omgången.
5. 2002. Real Madrid-Leverkusen 2-1. Madrid lekte sig fram till final det året medan överraskningen Bayer Leverkusen fick kämpa betydligt mer. Minns inte så mycket från själva finalen men avgörande målet av Zidane gör att matchen ändå hamnar på listan. Vilket mål att avgöra en sån stor final med. En riktig mästare. Och för er som glömt... http://www.youtube.com/watch?v=crDzasp1-60&feature=fvst Svensk insats: Haömstad nära att gå vidare men föll knappt mot Anderlecht i sista kvalomgången.
Kom på att jag glömt att skriva om Christian Olssons avsked, så det måste jag göra imorgon!
1. 1999 Manchester U- B Munchen 2-1. En helt otrolig avslutning på en bar fotbollsmatch mellan två riktiga tungviktare. Tyskarna ledde med 1-0 när klockan gått upp till 90 minuter och de spelade så där tyskt disciplinerat men på något sätt så lyckades United både kvittera och avgöra på övertid efter mål av Sheringham och Solskjaer. Jesper Blomqvist spelade från start hos engelsmännen men var utbytt när vändningen kom. Svensk insats: HBK ut i första kvalomgången mot polska mästarna.
2. 2005. Milan-Liverpool 5-6. Också en helt otrolig match. Milan ledde med 3-0 i halvtid och såg ut att cruisa mot segern men engelsmännen satte tre raka i andra och lyckades sen ta hem starffläggningen där LIverpools målis Dudek blev stor hjälte då han räddade tre Milanstraffar. Svensk insats: Djurgården ute i tredje ochs sista kvalomgången (mot Juventus)
3. 2006. Barcelona-Arsenal 2-1. Denna match kan ha varit den senaste hela matchen jag såg.. Arsenal ledde med 1-0 efter Campbells mål innan paus. I andra halvlek kom Henke Larsson in för Barca och spelade först fram Etóo till 1-1 och sen även till Belettis avgörande 2-1. Enda gången en svensk haft en avgörande finalroll. Fredrik Ljungberg tillhörde förlorarna i Arsenal. Svensk insats: MFF ut mot schweiziska Thun i tredje kvalomgången
4. 1994 Milan-Barcelona 4-0. Denna match kommer jag väl ihåg. Kan iofs vara för att Eurosport har visat den i repris ett antal gånger men Milan fullkomligen körde över Barca i denna match och hade avgjort tidigt. Massaro gjorde två mål. I början på 90-talet när detta var ganska nytt så var det bara ett lag från varje land som var med(därav namnet) vilket gjorde det lite lättare att ta sig långt i turneringen men oavsett motstånd så imponerade Milan genom att gå obesegrade genom hela turneringen. Svensk insats: AIK ut mot Sparta Prag i första omgången.
5. 2002. Real Madrid-Leverkusen 2-1. Madrid lekte sig fram till final det året medan överraskningen Bayer Leverkusen fick kämpa betydligt mer. Minns inte så mycket från själva finalen men avgörande målet av Zidane gör att matchen ändå hamnar på listan. Vilket mål att avgöra en sån stor final med. En riktig mästare. Och för er som glömt... http://www.youtube.com/watch?v=crDzasp1-60&feature=fvst Svensk insats: Haömstad nära att gå vidare men föll knappt mot Anderlecht i sista kvalomgången.
Kom på att jag glömt att skriva om Christian Olssons avsked, så det måste jag göra imorgon!
2012-05-18
Svenska hockeyfiaskon
Ja det blev ett tidigt uttåg hur vårt hemma-VM i ishockey. Att förlora i kvartsfinalen har bara hänt två gånger sen detta system infördes 1992. Den sviten är så klart sjukt imponerande men denna gång gick det verkligen inte vägen. Med tanke på att Sverige hade ett av de bästa lagen på länge (iaf framåt) och att turneringen gick på hemmaplan så måste det ses som ett rejält misslyckande, eller fiasko om man så vill..
Här kommer listan över andra gånger som det gått snett i hockeysammanhang.
1. OS 2002. Torsken mot Vitrysslnad är ju ganska så uttjatad, men på denna lista så blir den överlägsen etta hur man än ser på saken. Sverige hade imponerat stort i gruppspelet och Vitryssland sågs som ett av spelens sämre lag och ändå blev det torsk, behöver väl inte nämna mer om det.
2. VM-85. Leffe Boorks enda slutspel som svensk förbundskapten blev ett stort fiasko. För första gången på många år så hamnade Sverige utanför final-4 och blev bara sexa. På 10 matcher lyckades de bara vinna mot Öst och Västtyskland två gånger. 0-5 och 1-6 mot Finland sved kanske mest av allt. Boorkens kanske största misstag var att inte ta ut en enda leksing i laget
3. VM-89. VM-86 blev det silver. VM-87 guld och OS-88 blev det brons med mersmak så när nybyggda Globen arrangerade VM-89 så skulle det bli guld igen. Håkan Södergren sjöng kampsången och alla svenskmatcher var fullsatta men nån framgång blev det inte. Sverige klarade sig vidare till slutomgången men där blev det tre raka torskar och det blev en förnedrande och tråkig fjärde plats.
4. VM-96. Andra gången i modern tid som Sverige inte blir top-4 i VM-sammanhang. Sverige gjorde en rakt igenom svag turnering och slog bara Frankrike och Norge. Mot Italien så blev det 3-3.. Tyvärr så var det hela fyra spelare(Forlund, Karlsson, Eklund, Bergqvist) från Leksand som fick vara med om detta misslyckande.
5. OS-98. OS-turneringarna är lite svårplacerade i detta sammanhang då det har varit väldigt tufft motstånd sen proffsen fick tillträde. Att torska en kvartsfinal då kanske egentligen inte är nåt misslyckande.. Men detta år hade Sverige ett grymt lag med Foppa, Sudden och Lidas som verkligen var top-players då. Ändå så visade dem riktigt dålig inställning mot finnarna i kvarten och föll. Detta måste räknas till ett av de stora misslyckanden.
Här kommer listan över andra gånger som det gått snett i hockeysammanhang.
1. OS 2002. Torsken mot Vitrysslnad är ju ganska så uttjatad, men på denna lista så blir den överlägsen etta hur man än ser på saken. Sverige hade imponerat stort i gruppspelet och Vitryssland sågs som ett av spelens sämre lag och ändå blev det torsk, behöver väl inte nämna mer om det.
2. VM-85. Leffe Boorks enda slutspel som svensk förbundskapten blev ett stort fiasko. För första gången på många år så hamnade Sverige utanför final-4 och blev bara sexa. På 10 matcher lyckades de bara vinna mot Öst och Västtyskland två gånger. 0-5 och 1-6 mot Finland sved kanske mest av allt. Boorkens kanske största misstag var att inte ta ut en enda leksing i laget
3. VM-89. VM-86 blev det silver. VM-87 guld och OS-88 blev det brons med mersmak så när nybyggda Globen arrangerade VM-89 så skulle det bli guld igen. Håkan Södergren sjöng kampsången och alla svenskmatcher var fullsatta men nån framgång blev det inte. Sverige klarade sig vidare till slutomgången men där blev det tre raka torskar och det blev en förnedrande och tråkig fjärde plats.
4. VM-96. Andra gången i modern tid som Sverige inte blir top-4 i VM-sammanhang. Sverige gjorde en rakt igenom svag turnering och slog bara Frankrike och Norge. Mot Italien så blev det 3-3.. Tyvärr så var det hela fyra spelare(Forlund, Karlsson, Eklund, Bergqvist) från Leksand som fick vara med om detta misslyckande.
5. OS-98. OS-turneringarna är lite svårplacerade i detta sammanhang då det har varit väldigt tufft motstånd sen proffsen fick tillträde. Att torska en kvartsfinal då kanske egentligen inte är nåt misslyckande.. Men detta år hade Sverige ett grymt lag med Foppa, Sudden och Lidas som verkligen var top-players då. Ändå så visade dem riktigt dålig inställning mot finnarna i kvarten och föll. Detta måste räknas till ett av de stora misslyckanden.
2012-05-17
Min CD-samling
Det här med skivor har varit ett stort intresse för mig, sen jag började att intressera mig för musik, vilket iofs var ganska så sent, typ i sexan.. Därför är min samling av LP-skivor ganska så liten. CD-samlingen är däremot ganska så stor. Jag skaffade CD-spelare rätt sent, 1992 tror jag de var men ganska så snabbt så började samlingen fyllas på och fram till typ 2005 så köpte jag ganska så mycket skivor. De senaste åren har det gått från lite till nästan inget alls. Nu kanske jag snittar på tre skivor om året och när det var som mest så låg det väl runt 50 om året. Har inte räknat samlingen på länge men jag skulle gissa att jag har runt 700-800 skivor. Mina skivor har fått en en allt mer undanskymd roll för varje gång vi flyttat och nu när vi flyttade ut till Björklinge så hamnade dom i lådor på vinden. Igår så gick jag igeom en del av dem och flyttade om lite. En låda för skivor jag verkligen vill ha kvar, en låda med skivor med artister som jag "samlar på" och en låda med skivor jag verkligen skiter i.. Dom tänkte jag nu sälja eller ge bort till nån som vill ha, får se om jag hittar nån.. Just det, jag glömde, mina Roxette (och allt som rör dem) och mina Kent-skivor står självklart i vardagsrummet! Ok, nu till listan. I kassera/sälj/gebort högen finns det en del specifika saker och det är det som listan handlar om..
1. Eurodisco. Alla mina skivor med E-type, Pandora, 2 Unlimited, Basic element och allt vad de heter har jag ingen glädje av längre. Det är inget jag tror att jag kommer att lyssna på någon gång i framtiden.
2. Hip-Hop. Ja jag har faktiskt ganska mycket hip-hop i samlingen. Mina skivor med Eminem vill jag ha kvar(dom håller fortfarande risktigt bra) men mycket annat har jag tröttnat på totalt och många av skivorna är faktiskt ganska så dåliga.
3. Svensk mjukpop. Mina skivor med t.ex. Uno Svenningsson, Le Marc, Stefan Andersson etc. är inget som jag känner att jag jättegärna lyssnar på, en del av skivorna skäms jag nästan lite för faktiskt. Nej det är inget jag vill ha kvar..
4. CD-singlar. Innan CD-skivorna kom så köpte jag mycket vinylsinglar och under perioder har jag även köpt en del cd-singlar. Helt onödigt egentligen, de är väldigt dyra med tanke på hur mycket musik man får för priset och det är ju sällan man plockar fram en skiva för att lyssna på en låt..
5. Sportskivor. Ja en lite konstig genre kanske, men jag har ett antal skivor med sporttema, nån Man U-skiva, Dr. Albans nigeriasingel bl.a. Ingen av dessa har nåt större affektionsvärde så de vill jag också gärna bli av med..
Imorgon kanske jag får återkomma med svenska hockeyfiaskon, vi får väl se..
1. Eurodisco. Alla mina skivor med E-type, Pandora, 2 Unlimited, Basic element och allt vad de heter har jag ingen glädje av längre. Det är inget jag tror att jag kommer att lyssna på någon gång i framtiden.
2. Hip-Hop. Ja jag har faktiskt ganska mycket hip-hop i samlingen. Mina skivor med Eminem vill jag ha kvar(dom håller fortfarande risktigt bra) men mycket annat har jag tröttnat på totalt och många av skivorna är faktiskt ganska så dåliga.
3. Svensk mjukpop. Mina skivor med t.ex. Uno Svenningsson, Le Marc, Stefan Andersson etc. är inget som jag känner att jag jättegärna lyssnar på, en del av skivorna skäms jag nästan lite för faktiskt. Nej det är inget jag vill ha kvar..
4. CD-singlar. Innan CD-skivorna kom så köpte jag mycket vinylsinglar och under perioder har jag även köpt en del cd-singlar. Helt onödigt egentligen, de är väldigt dyra med tanke på hur mycket musik man får för priset och det är ju sällan man plockar fram en skiva för att lyssna på en låt..
5. Sportskivor. Ja en lite konstig genre kanske, men jag har ett antal skivor med sporttema, nån Man U-skiva, Dr. Albans nigeriasingel bl.a. Ingen av dessa har nåt större affektionsvärde så de vill jag också gärna bli av med..
Imorgon kanske jag får återkomma med svenska hockeyfiaskon, vi får väl se..
2012-05-15
EM, snart är det dags
Nu är det inte långt kvar innan årets näst största idrottsevenemang äger rum (inget slår sommar-OS). Ska bli grymt kul att se Sverige i detta fotbolls-EM. Blir det en upprepning av 1992 och 2004 när "vi" gick vidare från gruppen eller blir det som 2000 eller 2008 när det blev fiasko. Tänker inte bli nostalgisk men tänk vad tiden går. Det var fyra år sen Ryssarna skåpade ut i en match där nog alla svenskar trodde på seger. Det var åtta år sen Zlatan magiskt klackade in 1-1 och Jonsson gjorde 2-2 mot danskarna. Roligaste minnet från danskmatcherna var att vår hund Ajabu låg skönt och sov när kvitteringen kom. Han blev helt galen av jublet och flög runt som en galning. Det var också åtta år sen Mellberg missade sin straff och blev syndabock. Det var tolv (!!!) år sen Sverige gjorde bort sig i Holland/Belgien och bjöd på århundradets tråkisgaste match mot Turkiet. Det var också under det mästerskapet som jag var på roadtrip i USA med kompisar Dale och Nisse. Nisse spelade in finalen eftersom vi inte var hemma då och vi såg matchen när vi kom hem..
Ja nu blev det en massa svamlande igen. Här kommer listan över de fem EM-turneringar som jag minns bäst!
1. 2004. Det går inte att bortse fårn detta. ett gruppspel som hade allt, en kvartsfinal mot Holland som också hade allt och ett fortsatt slutspel med flera skrällar och sen till slut så vann Grekland, den största skrällen i historien. Dom slog Portugal efter en riktig rysare.
2. 1992. Det blir Sveriges framgångsrikaste turneringar på de översta platserna. Detta var den sista miniturneringen med bara åtta lag. Mini också i det avseendet att man spelade i småstaden Norrköping inför en publik på ca 15000 personer.. Hur som helst så var även detta ett slutspel med flera skrällar. England och Frankrike missade avancemang och Sverige var länge det bäst spelande laget. De föll i semi mot de tunga tyskarna men i finalen räckte inte dom till mot Danmark. Att dom vann var en nästan lika stor skräll som Grekland.
3. 1996. ett av de slutspelen under 90-talet där jag såg i princip alla matcher. Detta var Englands stora hemmaturnering där man skulle rädda sin heder efter att ha missat VM 1994. Det gick nästan, men det blev torsk i semi mot de omöjliga tyskarna. Dom slog sedan Tjeckien (en annan överraskning) med 2-1 efter Golden Gol-mål av Bierhof.
4. 1984. Efter VM 1982 så var detta den första turnering som jag verkligen följde. Jag höll så klart på Danmark vilket nästan alla svenskar verkade göra då. Dom gick till semi där det blev torsk mot Spanien. Hemmanationen Frankrike vann sen finalen. I det laget vimlade det av klassiker som Platini, Girese, Tigana, Amoros och målvakten Bats.
5. 2008. Vi glömmer Sveriges insats. Vi minns istället Turkiets osannolika avslut på matcherna där de avgjorde flera gånger på övertid, vi minns ryssarna med Arsjavin i spetsen och vi minns framförallt att Spanien äntligen fick ta en stor titel.
Det var allt för idag!
Ja nu blev det en massa svamlande igen. Här kommer listan över de fem EM-turneringar som jag minns bäst!
1. 2004. Det går inte att bortse fårn detta. ett gruppspel som hade allt, en kvartsfinal mot Holland som också hade allt och ett fortsatt slutspel med flera skrällar och sen till slut så vann Grekland, den största skrällen i historien. Dom slog Portugal efter en riktig rysare.
2. 1992. Det blir Sveriges framgångsrikaste turneringar på de översta platserna. Detta var den sista miniturneringen med bara åtta lag. Mini också i det avseendet att man spelade i småstaden Norrköping inför en publik på ca 15000 personer.. Hur som helst så var även detta ett slutspel med flera skrällar. England och Frankrike missade avancemang och Sverige var länge det bäst spelande laget. De föll i semi mot de tunga tyskarna men i finalen räckte inte dom till mot Danmark. Att dom vann var en nästan lika stor skräll som Grekland.
3. 1996. ett av de slutspelen under 90-talet där jag såg i princip alla matcher. Detta var Englands stora hemmaturnering där man skulle rädda sin heder efter att ha missat VM 1994. Det gick nästan, men det blev torsk i semi mot de omöjliga tyskarna. Dom slog sedan Tjeckien (en annan överraskning) med 2-1 efter Golden Gol-mål av Bierhof.
4. 1984. Efter VM 1982 så var detta den första turnering som jag verkligen följde. Jag höll så klart på Danmark vilket nästan alla svenskar verkade göra då. Dom gick till semi där det blev torsk mot Spanien. Hemmanationen Frankrike vann sen finalen. I det laget vimlade det av klassiker som Platini, Girese, Tigana, Amoros och målvakten Bats.
5. 2008. Vi glömmer Sveriges insats. Vi minns istället Turkiets osannolika avslut på matcherna där de avgjorde flera gånger på övertid, vi minns ryssarna med Arsjavin i spetsen och vi minns framförallt att Spanien äntligen fick ta en stor titel.
Det var allt för idag!
2012-05-14
EM-truppen
Idag släpptes den 23-mannatrupp som ska representera Sverige i sommarens EM-spel och jag tänkte helt enkelt lista fem saker om truppen. Det kommer säkert att bli lite väl långa utsvävningar men ämnet är så pass intressant så ha överseende med det..
1. John Guidetti. Direkt när Markus Rosenbergs namn ropades upp och det stod klart att Guidetti inte kom med så började kommentarerna hagla om att Hamrén var mer eller mindre dum i huvudet. Sen kom det ganska snart fram att han var skadad (Guidetti alltså) och aldrig var aktuell för truppen. Hur som helst är det intressant att se att en person, som gjort en A-landskamp och som väldigt få har sett spela, får så mycket uppmärksamhet. Trist ändå att han inte kan vara med, hade varit en perfekt joker att slänga in!
2. Backlinjen. Oj oj oj här känns det rangligt, vingligt osäkert, vilket uttryck man än använder så är det samma betydelse. Denna lagdel har ju alltid känts så bra men inte nu direkt. Av de sju uttagna är det bara Mellberg som känns helt stabil. Många av de andra har varit skadade eller petade eller är i allmänhet en säkerhetsrisk.
3. Förutsägbart. Inte en enda överraskning i denna svenska trupp. Ok Rosenberg var väl en skräll, men han var väl den som stod näst på tur. I övrigt är det de spelare som spelat under kvalet. Några har varit petade och kommit tillbaka (Safari, Holmén) men i stort är det gänget som kvalificerade oss för slutspelet. Nån överraskning kunde väl Hamrén ha tagit med (Ekdal, Hiljemark, Viktor Elm)..
4. Avsaknad av stjärnglans. Tidigare årgångar känns det som vi har haft fler än "superswede". Men nu är det bara Zlatan. Ok Källström spelar i Lyon, Werblom i Moskva och Mellberg i Olympiakos men det är inga av de allra största klubbarna i Europa. I övrigt är det lite sämre engelska lag, holländska ligan och lite allsvenskan, Inget som motståndarna får skrämselhicka av direkt..
5. Rutinen. Även om det var få överraskningar och stjärnglansen saknas så finns det ändå en stor dos rutin i laget. Mellberg är med sjätte gången i ett stort mästerskap, Svensson har varit med fem gånger. Isaksson, Källström och Chippen har också varit med länge. Det är en av få saker som verkligen talar för Sverige denna gång!
Det var allt för idag, hörs senare i veckan!
1. John Guidetti. Direkt när Markus Rosenbergs namn ropades upp och det stod klart att Guidetti inte kom med så började kommentarerna hagla om att Hamrén var mer eller mindre dum i huvudet. Sen kom det ganska snart fram att han var skadad (Guidetti alltså) och aldrig var aktuell för truppen. Hur som helst är det intressant att se att en person, som gjort en A-landskamp och som väldigt få har sett spela, får så mycket uppmärksamhet. Trist ändå att han inte kan vara med, hade varit en perfekt joker att slänga in!
2. Backlinjen. Oj oj oj här känns det rangligt, vingligt osäkert, vilket uttryck man än använder så är det samma betydelse. Denna lagdel har ju alltid känts så bra men inte nu direkt. Av de sju uttagna är det bara Mellberg som känns helt stabil. Många av de andra har varit skadade eller petade eller är i allmänhet en säkerhetsrisk.
3. Förutsägbart. Inte en enda överraskning i denna svenska trupp. Ok Rosenberg var väl en skräll, men han var väl den som stod näst på tur. I övrigt är det de spelare som spelat under kvalet. Några har varit petade och kommit tillbaka (Safari, Holmén) men i stort är det gänget som kvalificerade oss för slutspelet. Nån överraskning kunde väl Hamrén ha tagit med (Ekdal, Hiljemark, Viktor Elm)..
4. Avsaknad av stjärnglans. Tidigare årgångar känns det som vi har haft fler än "superswede". Men nu är det bara Zlatan. Ok Källström spelar i Lyon, Werblom i Moskva och Mellberg i Olympiakos men det är inga av de allra största klubbarna i Europa. I övrigt är det lite sämre engelska lag, holländska ligan och lite allsvenskan, Inget som motståndarna får skrämselhicka av direkt..
5. Rutinen. Även om det var få överraskningar och stjärnglansen saknas så finns det ändå en stor dos rutin i laget. Mellberg är med sjätte gången i ett stort mästerskap, Svensson har varit med fem gånger. Isaksson, Källström och Chippen har också varit med länge. Det är en av få saker som verkligen talar för Sverige denna gång!
Det var allt för idag, hörs senare i veckan!
2012-05-13
NHL
Det har blivit en del hockeyinlägg på slutet och här kommer ett till. Det är ju dags för conferencefinaler i Nordamerika och det har varit en del skrällar på vägen. Rangers, Devils, Coyotes och Kings är de fyra lagen som slåss om Stamleys jättebuckla. MÅnga av de svenska storspelarna är antingen å semester eller är i Sverieg och spelar VM men det finns ändå några namn kvar som det skulle vara kul att hylla i juni när finalen är färdigspelare. Här kommer fem stycken att hålla extra koll på.
1. Oliver Ekman Larsson. Leksands senaste landslagsman och Sveriges yngsta,l och kanske den bästa backen, iaf defensivt. Trots att han bara är 21 år så tar han ett stort ansvar i sitt lag och spelar alltid flest minuter. Går en lysande ksrriär till mötes.
Henrik Lundqvist. Den enda svenska superstjärnan som finns kvar i slutspelet. Har gått från att vara en riktigt duktig målis till att i år vara kanske den bästa. Ligger bra till i alla målvaktstabeller och kan faktiskt leda Rangers till en högst oväntat och, i så fall, efterlängtat titel.
3. Adam Larsson. Ytterligare en ung lovande och redan nu duktig back. Larsson är från Skellefteå och har fått spela mycket under sin debutsäsong i New Jersy Devils. Var bänkad under slutet på säsongen men nu i slutspelet har han kommit tillbaka och han har fått lira och också göra mål. Om Devils vinner så blir han av våra mest anonyma StanleyCup-vinnare.
4. Carl Hagelin. Denne rookie i har gjort stor succé i New York denna säsong. Kom från fyra år på collagespel i Michigan och har han har varit en stor överraskning med stark skridskoåkning och en hel del poäng. Spelade i SSK som ung spoling innan han åkte över till Nordamerika
5. Johan Hedberg. Ok Hedberg har inte fått spela en sekund i slutspelet som backup till Brodeur i Devils-målet men denna tvättäkta leksing som, trots att han börjar närma sig 40, håller hög klass när han får chansen måste ju bara med på listan. Hoppas att han kommer hem till Dalarna och spelar en säsong innan han pensioneras för gott!
Ny vecka imorgon, då kan det mycket väl bli en lista om EM-truppen i fotboll som tas ut imorgon!
1. Oliver Ekman Larsson. Leksands senaste landslagsman och Sveriges yngsta,l och kanske den bästa backen, iaf defensivt. Trots att han bara är 21 år så tar han ett stort ansvar i sitt lag och spelar alltid flest minuter. Går en lysande ksrriär till mötes.
Henrik Lundqvist. Den enda svenska superstjärnan som finns kvar i slutspelet. Har gått från att vara en riktigt duktig målis till att i år vara kanske den bästa. Ligger bra till i alla målvaktstabeller och kan faktiskt leda Rangers till en högst oväntat och, i så fall, efterlängtat titel.
3. Adam Larsson. Ytterligare en ung lovande och redan nu duktig back. Larsson är från Skellefteå och har fått spela mycket under sin debutsäsong i New Jersy Devils. Var bänkad under slutet på säsongen men nu i slutspelet har han kommit tillbaka och han har fått lira och också göra mål. Om Devils vinner så blir han av våra mest anonyma StanleyCup-vinnare.
4. Carl Hagelin. Denne rookie i har gjort stor succé i New York denna säsong. Kom från fyra år på collagespel i Michigan och har han har varit en stor överraskning med stark skridskoåkning och en hel del poäng. Spelade i SSK som ung spoling innan han åkte över till Nordamerika
5. Johan Hedberg. Ok Hedberg har inte fått spela en sekund i slutspelet som backup till Brodeur i Devils-målet men denna tvättäkta leksing som, trots att han börjar närma sig 40, håller hög klass när han får chansen måste ju bara med på listan. Hoppas att han kommer hem till Dalarna och spelar en säsong innan han pensioneras för gott!
Ny vecka imorgon, då kan det mycket väl bli en lista om EM-truppen i fotboll som tas ut imorgon!
2012-05-12
Mästarnas mästare rond 2
För nån vecka sen så skrev jag ett inlägg om varför man ska kolla på Mästarnas mästare varje söndag. Jag glömde nämna programledaren Micke Lejnegard. Han gör ett riktigt bra jobb. Han är lugn och sansad i det han gör och han vet att han inte är programmets stjärna utan har en undanskymd roll (tvärtemot exempelvis Paolo Roberto i Robinson). Han visar även mästarna sin uppskattning utan att det går till överdrift. Han är enkelt jävligt bra..
Upplägget denna säsong är ju lite annorlunda med två "heat" med sex deltagare i varje, Det första heatet är avslutat och de två som tog sig vidare till finalen var Magnus Wislander och Anna Le Moine för er som missat det. Idag tänker jag ranka de sex deltagarna som är med i heat 2. Eftersom det är en top-5 lista så hamnar en utanför. Ni får snart reda på vem..
1. Pernilla Wiberg. Har alltid gillat henne. Var under sin karriär alltid bäst när det gällde som mest. Tycker även att hon är bra som expert på SVT. Ska bli spännande att se om han har behållt sin tävlingsinstinkt, jag tvivlar lite på det..
2. Stefan Schwarz. Här tvivlar nog ingen på att tävlingslusten finns kvar. Hans hårdhet på fotbollsplan och viljan att aldrig ge upp kommer säkert att återspeglas här i programmet också. Ska bli kul att höra berättelser från landslagskarriären också, kanske nån okänd anekdot från VM-94.
3. Anders Järryd. Han var aldrig nån av mina absoluta favoriter från sen svenska tennisstorhetstiden. Jag var själv en baslinjegnetare så jag höll med på Wilander och Nyström, men det ska så klart ändå bli kul att se och höra den första personen från tennisundret som deltar i detta program. Det var ett tag sen han la av, får se om han orkar med de tuffaste tävlingarna.
4. Victoria Svensson. Ja det börjar bli lite tjatigt med de svenska fotbollsbrudarna. Både Malin Moström och Hanna Ljungberg har varit med tidigare, det blir liksom samma bilder att visa men Svensson var ändå en av de riktigt stora i detta gäng och den som höll i flera mästerskap när resten av laget inte riktigt höll måttet. Ska bli intressant att höra lite om hennes privatliv också..
5. Susanne Ljungskog. En av våra allra största cyklister med dubbla VM-guld. Har fått för mig att hon hade nån dispyt med landslagsledningen eller nåt sånt så det kan vara en intressant sak att höra om. Var inte så länge sen hon slutade och cyklister är ju alltid vältränade så hon kan nog lyckas bra..
Utanför listan: Jörgen Jönsson. Egentligen skulle Gunde varit med men då han blev ganska allvarligt sjuk fick herr Jönsson hoppa in istället. Har väl egentligen inget emot honom men han spelade ju i Färjestad under större delen av sin karriär och han slog Jonas Bergqvists landskampsrekord. Därför får han inte vara med på listan..
Ny lista imorgon!!!
Upplägget denna säsong är ju lite annorlunda med två "heat" med sex deltagare i varje, Det första heatet är avslutat och de två som tog sig vidare till finalen var Magnus Wislander och Anna Le Moine för er som missat det. Idag tänker jag ranka de sex deltagarna som är med i heat 2. Eftersom det är en top-5 lista så hamnar en utanför. Ni får snart reda på vem..
1. Pernilla Wiberg. Har alltid gillat henne. Var under sin karriär alltid bäst när det gällde som mest. Tycker även att hon är bra som expert på SVT. Ska bli spännande att se om han har behållt sin tävlingsinstinkt, jag tvivlar lite på det..
2. Stefan Schwarz. Här tvivlar nog ingen på att tävlingslusten finns kvar. Hans hårdhet på fotbollsplan och viljan att aldrig ge upp kommer säkert att återspeglas här i programmet också. Ska bli kul att höra berättelser från landslagskarriären också, kanske nån okänd anekdot från VM-94.
3. Anders Järryd. Han var aldrig nån av mina absoluta favoriter från sen svenska tennisstorhetstiden. Jag var själv en baslinjegnetare så jag höll med på Wilander och Nyström, men det ska så klart ändå bli kul att se och höra den första personen från tennisundret som deltar i detta program. Det var ett tag sen han la av, får se om han orkar med de tuffaste tävlingarna.
4. Victoria Svensson. Ja det börjar bli lite tjatigt med de svenska fotbollsbrudarna. Både Malin Moström och Hanna Ljungberg har varit med tidigare, det blir liksom samma bilder att visa men Svensson var ändå en av de riktigt stora i detta gäng och den som höll i flera mästerskap när resten av laget inte riktigt höll måttet. Ska bli intressant att höra lite om hennes privatliv också..
5. Susanne Ljungskog. En av våra allra största cyklister med dubbla VM-guld. Har fått för mig att hon hade nån dispyt med landslagsledningen eller nåt sånt så det kan vara en intressant sak att höra om. Var inte så länge sen hon slutade och cyklister är ju alltid vältränade så hon kan nog lyckas bra..
Utanför listan: Jörgen Jönsson. Egentligen skulle Gunde varit med men då han blev ganska allvarligt sjuk fick herr Jönsson hoppa in istället. Har väl egentligen inget emot honom men han spelade ju i Färjestad under större delen av sin karriär och han slog Jonas Bergqvists landskampsrekord. Därför får han inte vara med på listan..
Ny lista imorgon!!!
2012-05-10
Mobiltelefoner
Det här med mobiltelefoner och deras hållbarhet är verkligen ett problem tycker jag. Ok jag kanske har tappat min i golvet ett par gånger och varit lite allmänt oförsiktig men ska den inte hålla längre än knappt två år. Tycker jämnt att det är så. Precis när abonemanget är på väg att rinna ut och man ser fram emot att kunna få en lite lägre kostnad varje månad så blir det nåt strul så man måste köpa en ny. Min HTC som jag har varit väldigt nöjd med har helt plötsligt börjat att slå av sig själv när man minst anar det. Ibland kan den funka i en dag utan problem, men som nu på eftermiddagen har den säkert slagit av sig 7-8 gånger, högst irriterande..Ja så nu får det väl bli en ny telefon och självklart blir det förhöjd månadsavgift under två år och lagom till den är slut så är det dags att byta igen..
Ja jag ska väl komma till listan också. När telefonen är trasig eller funkar dåligt så märker man vad beroende man är och därför ska jag idag lista varför telefonen är så oumbärlig för mig iaf..
1. SMS. Har de senaste åren inte varit nån ringare men sms skickar jag mycket och det är mitt sätt att ha kontakt med folk.
2. Facebook. Ja jag erkänner, jag fastnar lätt på facebook. Det är helt enkelt beroendeframkallande. Det är alldeles för kul att hålla koll på vad folk gör och inte gör..
3. Mejl. Lätt att direkt kolla mejlen i mobilen. Det går fort och är smidigt, iaf när man bara ska läsa.
4. Nyhetskollandet. Skönt att snabbt kunna kolla upp vad som händer runt om i världen utan att behöva slå på datorn, går fort och enkelt.
5. Spela. Nu har det varit wordfeud som gällt ett långt tag för mig men det har jag börjat att tröttna på men då blir det väl nåt annat.
Det var allt för idag, ny lista imorgon!
Ja jag ska väl komma till listan också. När telefonen är trasig eller funkar dåligt så märker man vad beroende man är och därför ska jag idag lista varför telefonen är så oumbärlig för mig iaf..
1. SMS. Har de senaste åren inte varit nån ringare men sms skickar jag mycket och det är mitt sätt att ha kontakt med folk.
2. Facebook. Ja jag erkänner, jag fastnar lätt på facebook. Det är helt enkelt beroendeframkallande. Det är alldeles för kul att hålla koll på vad folk gör och inte gör..
3. Mejl. Lätt att direkt kolla mejlen i mobilen. Det går fort och är smidigt, iaf när man bara ska läsa.
4. Nyhetskollandet. Skönt att snabbt kunna kolla upp vad som händer runt om i världen utan att behöva slå på datorn, går fort och enkelt.
5. Spela. Nu har det varit wordfeud som gällt ett långt tag för mig men det har jag börjat att tröttna på men då blir det väl nåt annat.
Det var allt för idag, ny lista imorgon!
2012-05-09
svenska guld i hockey VM
Har faktiskt kollat mer på årets hockey-VM än på många år. Har knappt sen nå landslagshockey alls förutom OS och kanske semi och final i VM-turneringarna. av nån anledning så har jag fastnat lite i år. Är absolut ingen expert på området men det känns som om Sverige spelar ett lite roligare, rakare spel med Per Mårts som förbundskapten. Det gör iaf att jag tycker att det är lite roligare att kolla.
Idag blir det en ranking av Sveriges VM-guld. Det är åtta till antalet och de är de tre första på 50 och 60-talen som hamnar utanför listan. Dels för att jag faktiskt inte var med då på den tidne och sen för att det var ganska många länder som inte var med vid dessa segerturneringar. Här kommer listan.
1. 1991. Då hade inte den stora utvandringen från Öst till Väst börjat utan Sovjet hade fortfarande ett grymt lag. Sverige lyckades slå dem i den avgörande matchen med 2-1 och den då 20-årige Mats Sundin blev stor hjälte med sitt avgörande mål. Men glöm inte att det var leksandshjälten Jonas Bergqvist som satte det vikitga 1-0 målet. Sverige var faktiskt obesegrade i detta VM. Förutom Bergqvist så var även Tomas Jonsson ett leksandsinslag i laget.
2. 1987. Det märkligaste guldet togs detta år. Sverige gjorde faktiskt ett ganska dåligt gruppspel och hade det inte varit för en protest angående en ogiltig spelare i Västtyskland så hade Sverige inte ens fått spela finalspel men nu blev det så ändå och väl där så spelade Sverige 2-2 mot Sovjet vilket då sågs som en stor stor seger då det oftast blev tvåsiffriga förluster mot dem. Sen vann Sverige med 9-0 mot Kanada och det ledde till detta historiska guld (första på 25 år..). Från Leksand deltog Bergqvist och Magnus "Sigge" Svensson. Stora stjärnan detta år var Håkan Loob som svgjorde många matcher på egen hand.
3. 2006. Ja nu är vi i nutid nästan och Sveriges senaste guld. Kanske inte en av de mest glimrande segrarna då turneringen var lite urvattnad efter OS i Turin men Sverige blev här det första landet som vann både OS ovh VM samma år, dörför blir det en tredje plats på listan. Laget gick ganska lätt fram till kvartsfinal efter bara en torsk i gruppspelet. Sen slogs USA, Kanada och slutligen Tjeckien på vägen till guldet. Niklas Kronwall blev utsedd till turneringens spelare. Inga leksningar men ex-leksingen Andreas "Pastorn" Karlsson blev sexa i poängligan. Fint så.
1998. Detta guld kom som en stor revansch efter det stora debaclet i OS i Nagano. Flera av de bästa proffsen/Foppa, Sudden, Renberg) kom hem och visade vägen. Sverige gick obesegrade genom hels turneringen där både semi och final spelades i bäst av två matcher. En märklig grej som sedan togs bort. Inte det mest svårvunna guldet med tanke på laget men ett av de skönaste. Kul personligt minne är när vi såg den första finalen hemma hos min gamla kursare Robban Abnersson i Flogsta.. Leksingar i laget var Bergqvist (så klart) och målisen Johan Hedberg.
5.1992. På sista plats hamnar detta guld från turneringen i Prag. Sverige var pinsamt dåliga i gruppspelet med förluster mot Tyskland och Finland och 0-0 mot Italien. En klar seger mot Polen räddade oss fårn totalt fiasko. Sen gjordes en bra match mot ryssarna i kvarten och det gav enkla Schweiz i semi som slogs med ett par mål. I finalen väntade Finland som aldrig tagot sig så långt förr. Delvis det gjorde nog att Sverige ganska enkelt kunde vinna med 5-2. Inga leksingar detta år då Mats Sundin var den stora stjärnan och en viss Herr Forsberg gjorde debut 18 år gammal.
Tack för idag, ny lista imorgon!
Idag blir det en ranking av Sveriges VM-guld. Det är åtta till antalet och de är de tre första på 50 och 60-talen som hamnar utanför listan. Dels för att jag faktiskt inte var med då på den tidne och sen för att det var ganska många länder som inte var med vid dessa segerturneringar. Här kommer listan.
1. 1991. Då hade inte den stora utvandringen från Öst till Väst börjat utan Sovjet hade fortfarande ett grymt lag. Sverige lyckades slå dem i den avgörande matchen med 2-1 och den då 20-årige Mats Sundin blev stor hjälte med sitt avgörande mål. Men glöm inte att det var leksandshjälten Jonas Bergqvist som satte det vikitga 1-0 målet. Sverige var faktiskt obesegrade i detta VM. Förutom Bergqvist så var även Tomas Jonsson ett leksandsinslag i laget.
2. 1987. Det märkligaste guldet togs detta år. Sverige gjorde faktiskt ett ganska dåligt gruppspel och hade det inte varit för en protest angående en ogiltig spelare i Västtyskland så hade Sverige inte ens fått spela finalspel men nu blev det så ändå och väl där så spelade Sverige 2-2 mot Sovjet vilket då sågs som en stor stor seger då det oftast blev tvåsiffriga förluster mot dem. Sen vann Sverige med 9-0 mot Kanada och det ledde till detta historiska guld (första på 25 år..). Från Leksand deltog Bergqvist och Magnus "Sigge" Svensson. Stora stjärnan detta år var Håkan Loob som svgjorde många matcher på egen hand.
3. 2006. Ja nu är vi i nutid nästan och Sveriges senaste guld. Kanske inte en av de mest glimrande segrarna då turneringen var lite urvattnad efter OS i Turin men Sverige blev här det första landet som vann både OS ovh VM samma år, dörför blir det en tredje plats på listan. Laget gick ganska lätt fram till kvartsfinal efter bara en torsk i gruppspelet. Sen slogs USA, Kanada och slutligen Tjeckien på vägen till guldet. Niklas Kronwall blev utsedd till turneringens spelare. Inga leksningar men ex-leksingen Andreas "Pastorn" Karlsson blev sexa i poängligan. Fint så.
1998. Detta guld kom som en stor revansch efter det stora debaclet i OS i Nagano. Flera av de bästa proffsen/Foppa, Sudden, Renberg) kom hem och visade vägen. Sverige gick obesegrade genom hels turneringen där både semi och final spelades i bäst av två matcher. En märklig grej som sedan togs bort. Inte det mest svårvunna guldet med tanke på laget men ett av de skönaste. Kul personligt minne är när vi såg den första finalen hemma hos min gamla kursare Robban Abnersson i Flogsta.. Leksingar i laget var Bergqvist (så klart) och målisen Johan Hedberg.
5.1992. På sista plats hamnar detta guld från turneringen i Prag. Sverige var pinsamt dåliga i gruppspelet med förluster mot Tyskland och Finland och 0-0 mot Italien. En klar seger mot Polen räddade oss fårn totalt fiasko. Sen gjordes en bra match mot ryssarna i kvarten och det gav enkla Schweiz i semi som slogs med ett par mål. I finalen väntade Finland som aldrig tagot sig så långt förr. Delvis det gjorde nog att Sverige ganska enkelt kunde vinna med 5-2. Inga leksingar detta år då Mats Sundin var den stora stjärnan och en viss Herr Forsberg gjorde debut 18 år gammal.
Tack för idag, ny lista imorgon!
2012-05-08
Jag är inte rädd för mörket
Nu har det gått drygt två veckor sen Kents senaste alster kom ut. För att vara mig så har jag lyssnat mycket på den (säkert 7-8 gånger), mer än så blir det sällan nuförtiden..Skivan har fått helt ok kritik i tidningarna och jag tycker också att det är en bra skiva (ja det tycker jag så klart om alla deras skivor..). Man kan närmast jämföra den med tio år gamla "Vapen och ammunition". En ganska kort skiva i antal låtar och i antal minuter. 10 enkla pop/rock låtar utan någon riktig experimentell lust som på de senaste skivorna. Det är väl det man kan sakna, något annorlunda och spännande. Det man också saknar är en riktig dunderhit. Nu är det en jämnhet som gör att låtarna går in lite i varandra.. Som vanligt är Jockes texter lysande och flummiga och melodierna låter piggare och gladare än på många år.. Ska bli spännande att se vad de kan göra åt låtarna till sommarens konserter.
Här kommer listan över skivans fem bästa låtar.
1. 999. Första singeln är en riktigt höjdare. En pampig låt som byggs upp precis som många av "avslutslåtarna" på de äldre skivorna.
2. Låt dom komma. Denna och 999 är de låtarna som går in högt på min alltimehighlista. Gillar denna skarpt.
3. Ruta !. En snygg ballad med bra text.
4. Beredd på allt. Gillade inte denna först men den höjer sig ju mer man lyssnar. Den med mörkast ljud, lite som på Tillbaka på samtiden-skivan.
5. Petroleum. Gillar de sköna synthljuden som går igenom hela låten. Bra refräng som på många av de andra låtarna på skivan.
Imorgon så tror jag att det blir lite hockey igen..
Här kommer listan över skivans fem bästa låtar.
1. 999. Första singeln är en riktigt höjdare. En pampig låt som byggs upp precis som många av "avslutslåtarna" på de äldre skivorna.
2. Låt dom komma. Denna och 999 är de låtarna som går in högt på min alltimehighlista. Gillar denna skarpt.
3. Ruta !. En snygg ballad med bra text.
4. Beredd på allt. Gillade inte denna först men den höjer sig ju mer man lyssnar. Den med mörkast ljud, lite som på Tillbaka på samtiden-skivan.
5. Petroleum. Gillar de sköna synthljuden som går igenom hela låten. Bra refräng som på många av de andra låtarna på skivan.
Imorgon så tror jag att det blir lite hockey igen..
2012-05-07
comeback
Ja rubriken gäller inte att jag missade att skriva igår, utan att Sanna Kallur meddelade för nån dag sen att hon snart är tillbaka på löperbanan. Hon har alltid varit en av mina favoriter i idrottsvärlden. Först och främst så är hon ju leksing vilket är en bra egenskap, sen så är ho alltid öppen i intervjuer och bjuder på sig själv, sist men inte minst så är(var) hon en sprinter i världsklass och det har vi inte varit vana vid i Sverige. Hur som helst så gör hon nu en satsning mot London-OS efter år av skador. Hon har knappt tävlat nåt sen innesäsongen 2008 och när hon väl försökt så har det inte hållt mer än två tävlingar i rad men nu försöker hon alltså igen, härligt.
Idrottsvärlden är full av roliga, sorgliga och märkliga comebacker och här kommer min lista över några av dessa.
1. Björn Borg. Han slutade 1982 bara 26 år gammal efter att ha tröttnat på livet på touren. 1991 så gjorde han helt plötsligt ett försök att ta sig tillbaka till toppen. Jag trodde nog att chansen fanns där men jag blev motbevisad ganska så snabbt. Han blev utklassad av Jordi Arese med 6-2 6-3. Han valde av nån konstig orsak att spela med sina gamla träracketar som varit omoderna under lång tid. Han fortsatte sen under ett tag med att förlora i första omgången innan han insåg att det inte skulle funka och beslöt sig för att spela på veterantouren istället.
2. Michal Jordan. Jordan dominerade stort i NBA under många år. 1993 vid 31 års ålder så bestämde han sig för att sluta och istället ta upp baseboll som var hans pappas favoritsport. Det var en hyllning till fadern som just blivit skjuten. Under 1 1/2 års tid så försökte han slå igenom i sin nya sport men det lyckades inget vidare så 1995 bestämde sig han för att göra comeback på basketplanen och det ångrar han nog inte. Han tog efter återkomsten tre raka NBA-titlar med Chicago.
3. Gorge Foreman. I boxningens värld så är det vanligt att man återkommer efter några eller många års frånvaro. Pengarna kanske har tagot slut och man vill göra ett sista försök att tjäna lite kosing. Foreman tog sin första tungviktstitel 1973 och var åren efter en av de största boxarna. 1977 la han av för att syssla med annat men tio år senare vid 38 års ålder var han tillbaka och 1991 fick han en titelmatch 32 år gammal, den torskade han med 1994 tog han faktiskt tungviktstiteln, 45 år gammal, ganska imponerade. Där kan man snacka om lyckad comeback.
4. Mark Spitz . Spitz vann sju sim OS-guld 1972 och blev historisk. Kort därefter så la han av men typ 20 år senare så kände han, nej jag vill nog ner i bassängen igen.. Spitz försöker kvalificera sig till OS-92 men han låg långt långt efter sina bästa tider som han gjort 20 år tidigare och då var ändå dessa tider inte särskilt gångabara längre.
5. Henke Larsson. Svensk världsmästare i comebacker. Slutade i landslaget 2002, kom tillbaka till EM 2004, la av igen efter VM 2006, kom tillbaks till EM 2008. Skulle flytta hem för gott efter två säsonger i Barcelona, ett halvår senare så spelade han i Man U. Ja ja nu har han lagt av men det är ju ett EM om några veckor. Om det blir forwardskris om Hamrén ringer då kanske vi får se ytterligare en comeback..
Tack för idag, slut för idag!
Idrottsvärlden är full av roliga, sorgliga och märkliga comebacker och här kommer min lista över några av dessa.
1. Björn Borg. Han slutade 1982 bara 26 år gammal efter att ha tröttnat på livet på touren. 1991 så gjorde han helt plötsligt ett försök att ta sig tillbaka till toppen. Jag trodde nog att chansen fanns där men jag blev motbevisad ganska så snabbt. Han blev utklassad av Jordi Arese med 6-2 6-3. Han valde av nån konstig orsak att spela med sina gamla träracketar som varit omoderna under lång tid. Han fortsatte sen under ett tag med att förlora i första omgången innan han insåg att det inte skulle funka och beslöt sig för att spela på veterantouren istället.
2. Michal Jordan. Jordan dominerade stort i NBA under många år. 1993 vid 31 års ålder så bestämde han sig för att sluta och istället ta upp baseboll som var hans pappas favoritsport. Det var en hyllning till fadern som just blivit skjuten. Under 1 1/2 års tid så försökte han slå igenom i sin nya sport men det lyckades inget vidare så 1995 bestämde sig han för att göra comeback på basketplanen och det ångrar han nog inte. Han tog efter återkomsten tre raka NBA-titlar med Chicago.
3. Gorge Foreman. I boxningens värld så är det vanligt att man återkommer efter några eller många års frånvaro. Pengarna kanske har tagot slut och man vill göra ett sista försök att tjäna lite kosing. Foreman tog sin första tungviktstitel 1973 och var åren efter en av de största boxarna. 1977 la han av för att syssla med annat men tio år senare vid 38 års ålder var han tillbaka och 1991 fick han en titelmatch 32 år gammal, den torskade han med 1994 tog han faktiskt tungviktstiteln, 45 år gammal, ganska imponerade. Där kan man snacka om lyckad comeback.
4. Mark Spitz . Spitz vann sju sim OS-guld 1972 och blev historisk. Kort därefter så la han av men typ 20 år senare så kände han, nej jag vill nog ner i bassängen igen.. Spitz försöker kvalificera sig till OS-92 men han låg långt långt efter sina bästa tider som han gjort 20 år tidigare och då var ändå dessa tider inte särskilt gångabara längre.
5. Henke Larsson. Svensk världsmästare i comebacker. Slutade i landslaget 2002, kom tillbaka till EM 2004, la av igen efter VM 2006, kom tillbaks till EM 2008. Skulle flytta hem för gott efter två säsonger i Barcelona, ett halvår senare så spelade han i Man U. Ja ja nu har han lagt av men det är ju ett EM om några veckor. Om det blir forwardskris om Hamrén ringer då kanske vi får se ytterligare en comeback..
Tack för idag, slut för idag!
2012-05-05
målvakter
Idag har Pernilla varit på möhippa hela dagen och jag har tillbringat dagen med de två vildingarna. Halv 9 sov de äntligen båda två (hoppas det fortsätter så) och då började min kväll. Från början hade jag planerat att kolla på de två sista Harry Potter-filmerna som jag faktiskt, pinsamt nog, inte sätt. Men då skulle nog barnen ha somnat minst en timme tidigare så det blev lite hockeytittande istället. Jag överraskade mig själv med att välja Rangers-Capitals istället för VM matchen mellan Tjeckien och Sverige. Gillar på nåt sätt intensiteten i NHL.matcherna med mycket chanser hela tiden. Som gammal tränare är det också kul att se den aktiva coachningen, lite skillnad mot "armarna i kors"-svenskarna som man ofta ser(Sandlin, Gustavsson etc.). Hur som helst så vann Capitals med 3-2 men Henrik Lundqvist i Rangers var som vanligt helt grym så därför ska jag ranka de bästa svenska målvakterna i historien. Jag är inget riktigt hockeyfreak (förutom när det gäller Leksand) så jag kan så klart ha missat nån, skriv det isf..
1. Henrik Lundqvist. För mig är han klar etta. Ledde Frölunda till guld 2005 innan han stack till NHL. Tog ganska direkt över förstaplatsen i rangers och har hållt den sen dess. Har många gånger burit Rangers till stora framgångar även om den riktiga pricken över i:et saknas. Den kanske kommer i år.
2. Pelle Lindbergh. Hade säkert varit etta om han inte omkommit tragiskt i november 1985, en händelse som jag minns väldigt väl. Den enda svensk som utsetts till NHL:s bästa målis (1985, innan han dog). Stod i Bajen och AIK på hemmaplan och i USA var han Philadelphias stora hjälte.
3. Tommy Söderström. Denne stockholmare slutade alltför tidigt, bara 31 år gammal. Då hade han vunnit SM guld två gånger varit en tongivande målis i Islanders och Flyers men framförallt varit tungan på vågen när Sverige vann back to back VM-guld 1991 och 1992.
4. Peter "Pecka" Lindmark. Trots att han aldrig var över till NHL så måste han med på listan. Tog fyra SM-guld med FBK och Malmö. Var även ledande i det VM-lag som vann 1987 och var även med 1991och tog guld + även tre silver. Var 41 år när han avslutade sin karriär.
5. Christer Abris Abrahamsson. Ja det är ju en hockeylista så då måste en leksing med. Denna galning var med och vann tre av Leksands totalt fyra guld på 60 och 70-talen och var även över i USA i utbrytarligan WHA. Var med och vann VM-silver 1973 och 1981. Hade en nästan 20 år lång karriär innan han blev en framgångsrik tränare.
Tack för idag, hörs imorgon!
1. Henrik Lundqvist. För mig är han klar etta. Ledde Frölunda till guld 2005 innan han stack till NHL. Tog ganska direkt över förstaplatsen i rangers och har hållt den sen dess. Har många gånger burit Rangers till stora framgångar även om den riktiga pricken över i:et saknas. Den kanske kommer i år.
2. Pelle Lindbergh. Hade säkert varit etta om han inte omkommit tragiskt i november 1985, en händelse som jag minns väldigt väl. Den enda svensk som utsetts till NHL:s bästa målis (1985, innan han dog). Stod i Bajen och AIK på hemmaplan och i USA var han Philadelphias stora hjälte.
3. Tommy Söderström. Denne stockholmare slutade alltför tidigt, bara 31 år gammal. Då hade han vunnit SM guld två gånger varit en tongivande målis i Islanders och Flyers men framförallt varit tungan på vågen när Sverige vann back to back VM-guld 1991 och 1992.
4. Peter "Pecka" Lindmark. Trots att han aldrig var över till NHL så måste han med på listan. Tog fyra SM-guld med FBK och Malmö. Var även ledande i det VM-lag som vann 1987 och var även med 1991och tog guld + även tre silver. Var 41 år när han avslutade sin karriär.
5. Christer Abris Abrahamsson. Ja det är ju en hockeylista så då måste en leksing med. Denna galning var med och vann tre av Leksands totalt fyra guld på 60 och 70-talen och var även över i USA i utbrytarligan WHA. Var med och vann VM-silver 1973 och 1981. Hade en nästan 20 år lång karriär innan han blev en framgångsrik tränare.
Tack för idag, hörs imorgon!
2012-05-04
Filip & Fredrik
Kvällens föreställning på UKK med Hammar och Wíkingsson var stundtals otroligt rolig, ibland lite väl svamlig men klart mest överaskade de sångnummer de bjöd på. Väldigt väldigt bra lät det. En sammantaget trevlig kväll. Tyvärr missade jag min gamla jobbarkompis Ludde som jag hade lovat en öl, får ta det nån annan gång istället. Nån gång förra året så listade jag F&F:s fem bästa tv-program. Idag tänkte jag i ett litet vidare perspektiv, dom har ju gjort en del annat också. Här kommer alltså en lista över de bästa de har gjort ever.
1. TV-serien Får vi följa med. Den senaste serien som gick på femman här i våras. Så sjukt mycket roliga möten med olika normala och högst onormala människor. Det mest jordnära och sympatiska programmet de gjort.
2. Podcasten. I höstas hade jag som tradition att lyssna på deras podcast på fredagar efter mina lektioner på jobbet var slut, när jag förberedda nästa veckas jobb. Här i detta forum kan de nörda ner sig totalt i populärkultur av olika slag och här kommer verkligen deras egna åsikter fram. Den som inte lyssnat på detta, ge det en chans det är så himla bra.
3. Två nötcreme och en moviebox. Boken om deras uppväxt i "DDR-Sverige" på 80/90-talet. Skrivet på ett humoristiskt med ändå seriöst sätt. Extra skoj är att förordet i boken är skrivet av 90210 stjärnan Ian "Steve" Ziering. Dom har sen avslöjat att just det var fejk, det hade dom skrivit själva.
4. 100 höjdare. Boken och serien. Boken behandlar den första säsongen av serien, de 100 roligaste händelserna i Sveriges historia. Sen kom en rad uppföljare varav den sista, säsong sex när de letade upp USA:s skönaste människor var den klart bästa. Men orginalet är bäst. Finns på youtube där det går bra att hitta sin personliga favorit. Min är nog när Sverige hyllas efter VM-bronset och Fredrik Belfrage träffar Martin Dahlins mamma http://www.youtube.com/watch?v=RrsPkEYh-dY Kul men ändå läskigt..
5. High Chaparall. Tar med deras genombrottsserie för att den var just deras stora genombrott. Från början var det tänkt att de skulle intervjua de största kändisarna i USA men det blev mest C-kändisar. Eftersom de träffade dessa personer under flera dagar så blev flera av programmen ganska så ingående porträtt av personerna. Favoriter är träffarna med Pamela Anderson, Vince Neil och självklart Shannen "Brenda" Doherty.
Tack för idag, ny lista imorgon!
1. TV-serien Får vi följa med. Den senaste serien som gick på femman här i våras. Så sjukt mycket roliga möten med olika normala och högst onormala människor. Det mest jordnära och sympatiska programmet de gjort.
2. Podcasten. I höstas hade jag som tradition att lyssna på deras podcast på fredagar efter mina lektioner på jobbet var slut, när jag förberedda nästa veckas jobb. Här i detta forum kan de nörda ner sig totalt i populärkultur av olika slag och här kommer verkligen deras egna åsikter fram. Den som inte lyssnat på detta, ge det en chans det är så himla bra.
3. Två nötcreme och en moviebox. Boken om deras uppväxt i "DDR-Sverige" på 80/90-talet. Skrivet på ett humoristiskt med ändå seriöst sätt. Extra skoj är att förordet i boken är skrivet av 90210 stjärnan Ian "Steve" Ziering. Dom har sen avslöjat att just det var fejk, det hade dom skrivit själva.
4. 100 höjdare. Boken och serien. Boken behandlar den första säsongen av serien, de 100 roligaste händelserna i Sveriges historia. Sen kom en rad uppföljare varav den sista, säsong sex när de letade upp USA:s skönaste människor var den klart bästa. Men orginalet är bäst. Finns på youtube där det går bra att hitta sin personliga favorit. Min är nog när Sverige hyllas efter VM-bronset och Fredrik Belfrage träffar Martin Dahlins mamma http://www.youtube.com/watch?v=RrsPkEYh-dY Kul men ändå läskigt..
5. High Chaparall. Tar med deras genombrottsserie för att den var just deras stora genombrott. Från början var det tänkt att de skulle intervjua de största kändisarna i USA men det blev mest C-kändisar. Eftersom de träffade dessa personer under flera dagar så blev flera av programmen ganska så ingående porträtt av personerna. Favoriter är träffarna med Pamela Anderson, Vince Neil och självklart Shannen "Brenda" Doherty.
Tack för idag, ny lista imorgon!
2012-05-03
Mysterier
Maj har börjat lite illa med besökare. Får jobba hårdare med att skriva bra inlägg och det ska jag börja med imorgon... Nu under kvällen så har jag städat på Siggans dagis och imorgon är det långdag med båda vildingarna så det blir ett kort inlägg. Tänkte först skriva om Kent men det gör jag ju så ofta så jag spar det inlägget några dagar och skriver istället lite om allsvenskan i fotboll. Blir inte riktigt klok på den serien och därför kommer jag idag att lista fem mysterier med serien. Om nån har nåt bra svar på mysterierna så svara gärna i kommentarsfältet..
1. Alla slår alla. Vad är det med detta. Åtvidaberg började med tre segrar, har sen torskat fyra, Göteborg tvärtom. Övriga lag vinner, spelar oavgjort och förlorar om vartannat utan att det finns nåt system i det. Vill absolut inte ha det som i spanska ligan men lite skillnad mellan botten och toppen skadar inte..
2. Elfsborg. Dom vann 2006 och har sen dess varit favoriter varje år. Helt enligt planerna då de haft bästa truppen, men varje år så har det misslyckats på ett eller annat sätt. Men i år så har de helt plötsligt ryckt åt sig en stor ledning redan efter sju omgångar. Var det helt enkelt så att Magnus Haglund var en överskattat tränare och framgångarna kommer att komma igen nu med Jörgen Lennartsson vid rodret?
3. Malmös defensiv. Bra målis, stabila backar och hårt arbetande mittfältare. Då borde man inte släppa till så mycket. Men ändå har Malmö nästan släppt in två mål per match. Det håller inte om man ska vinna serien.
4. Helsingborg. Ok de har bara förlorat en match, men för att kommit tvåa-etta de två senaste åren och behållit större delen av truppen till i år så har de verkligen inte börjat bra, skärpning HIF
5. Publiksiffrorna. Trots en mycket varmare vår än förra året så har publiksiffrorna fortsatt att sjunka runt o på arenorna. Syrianska, Åtvid och Gefle bl.a. har rent pinsamma hemmasiffror vad det gäller publiktillströmning. Ok fotbollen kanske inte alltid är den bästa men man vet ju aldrig hur det ska gå i matcherna vilket borde locka mycket folk. Vad är felet?
Imorgon så är det äntligen dags för Filip&Fredrik i Uppsala så troligen blir det nåt inlägg om det!
1. Alla slår alla. Vad är det med detta. Åtvidaberg började med tre segrar, har sen torskat fyra, Göteborg tvärtom. Övriga lag vinner, spelar oavgjort och förlorar om vartannat utan att det finns nåt system i det. Vill absolut inte ha det som i spanska ligan men lite skillnad mellan botten och toppen skadar inte..
2. Elfsborg. Dom vann 2006 och har sen dess varit favoriter varje år. Helt enligt planerna då de haft bästa truppen, men varje år så har det misslyckats på ett eller annat sätt. Men i år så har de helt plötsligt ryckt åt sig en stor ledning redan efter sju omgångar. Var det helt enkelt så att Magnus Haglund var en överskattat tränare och framgångarna kommer att komma igen nu med Jörgen Lennartsson vid rodret?
3. Malmös defensiv. Bra målis, stabila backar och hårt arbetande mittfältare. Då borde man inte släppa till så mycket. Men ändå har Malmö nästan släppt in två mål per match. Det håller inte om man ska vinna serien.
4. Helsingborg. Ok de har bara förlorat en match, men för att kommit tvåa-etta de två senaste åren och behållit större delen av truppen till i år så har de verkligen inte börjat bra, skärpning HIF
5. Publiksiffrorna. Trots en mycket varmare vår än förra året så har publiksiffrorna fortsatt att sjunka runt o på arenorna. Syrianska, Åtvid och Gefle bl.a. har rent pinsamma hemmasiffror vad det gäller publiktillströmning. Ok fotbollen kanske inte alltid är den bästa men man vet ju aldrig hur det ska gå i matcherna vilket borde locka mycket folk. Vad är felet?
Imorgon så är det äntligen dags för Filip&Fredrik i Uppsala så troligen blir det nåt inlägg om det!
2012-05-02
hockey-VM
På fredag så inleds årets VM i ishockey som denna gång spelas i Finland och Sverige för er som missat det. Det lär knappast bli samma folkfest som det var 1989 när det hölls mästerskap i nya Globen. Då var det fullsatt på varenda match och stämningen var på topp. även under matcher när inte Sverige var med. Har hört att biljettpriserna i år är hutlöst höga (1500 kr typ) och bara det gör ju att inga normala barnfamiljer eller för den delen vanliga supportar har råd att gå.
Först hade jag tänkt att skriva en disslista om VM:et men sen så var jag på så bra humör idag efter det fina vädret och efter en produktiv dag så då blir det en hisslista. Kanske kommer att dissa turneringen när den väl är igång, vem vet.
Här kommer listan, fem anledningar till att följa hockey-VM
1. Bra NHL-proffs. Sverige har fått till ett sjukt bra lag i och med att flera av toppspelarnas lag åkte ur NHL-slutspelet. Synd bara att Sedins och Edler tackade nej men Zetterberg, Franzén. Eriksson, Karlsson, Alfredsson och Landeskog duger fint det med.
2. Hemmaplan. Även om jag tror att det tyvärr kan bli ett litet publikt fiasko så lär det ju bli en del svenska flaggor på läktarna och det gör det ju roligare att titta.
3. TV4 sänder. Kommer väl ihåg ramaskrit när trean köpte turne´ringen från SVT i början på 90-talet. Helt plötsligt så kunde ju inte alla se matcherna, ve och fasa. Nu ska fyran sända och då kan alla se turneringen igen. Ska bli kul att se vad fyran gör av det hela. Dom har ju rutin från mång andra stora mästerkap så det borde kunna bli bra.
4. Kvällsaktiviteter. Efter hela fyra dagar med varmt och fint vårväder ska det bli kallare igen med ev. snö till helgen. Istället för att svära och förbanna att man inte kan sitta ute och njuta av de stilla vårkvällarna så kan man bänka sig framför TV:n och kolla på sport, underbart!
5. Guldchans! Kanske det bästa skälet att titta. För första gången på länge känns det som om Sverige faktiskt är lite av favoriter och borde kunna ta hem turneringen. Det blir ju typ 100% roligare att titta då!
Tack och hej leverpastej!
Först hade jag tänkt att skriva en disslista om VM:et men sen så var jag på så bra humör idag efter det fina vädret och efter en produktiv dag så då blir det en hisslista. Kanske kommer att dissa turneringen när den väl är igång, vem vet.
Här kommer listan, fem anledningar till att följa hockey-VM
1. Bra NHL-proffs. Sverige har fått till ett sjukt bra lag i och med att flera av toppspelarnas lag åkte ur NHL-slutspelet. Synd bara att Sedins och Edler tackade nej men Zetterberg, Franzén. Eriksson, Karlsson, Alfredsson och Landeskog duger fint det med.
2. Hemmaplan. Även om jag tror att det tyvärr kan bli ett litet publikt fiasko så lär det ju bli en del svenska flaggor på läktarna och det gör det ju roligare att titta.
3. TV4 sänder. Kommer väl ihåg ramaskrit när trean köpte turne´ringen från SVT i början på 90-talet. Helt plötsligt så kunde ju inte alla se matcherna, ve och fasa. Nu ska fyran sända och då kan alla se turneringen igen. Ska bli kul att se vad fyran gör av det hela. Dom har ju rutin från mång andra stora mästerkap så det borde kunna bli bra.
4. Kvällsaktiviteter. Efter hela fyra dagar med varmt och fint vårväder ska det bli kallare igen med ev. snö till helgen. Istället för att svära och förbanna att man inte kan sitta ute och njuta av de stilla vårkvällarna så kan man bänka sig framför TV:n och kolla på sport, underbart!
5. Guldchans! Kanske det bästa skälet att titta. För första gången på länge känns det som om Sverige faktiskt är lite av favoriter och borde kunna ta hem turneringen. Det blir ju typ 100% roligare att titta då!
Tack och hej leverpastej!
2012-05-01
Första maj!
Ja nu är det maj och sammanfattningen av aprils bloggande blev ett bra resultat. Besöksrekord med närmare 2000 besökare under månaden, kul! Kan tänka mig att det blir lite färre inlägg under maj månad då det är ett fullspäckat program med födelsedagar, olika partyn, en massa att fixa med ute på tomten osv. Men jag lovar att göra mitt bästa för att publicera mer eller mindre oseriösa och ett par seriösa listor.
Idag handlar det om första maj och det som av tradition händer då.. nämligen Första maj tågen som är en tradition som sträcker sig ändå tillbaks till 1800-talet. Jag har aldrig gått i nåt sånt tåg och kommer säkert aldrig göra det, men OM jag skulle vara med så kommer jag nu lista fem förslag på vad jag skulle vilja ha på mina plakat i tåget..
1. Höjda lönen för lärare. Eftersom både jag och Pernilla sliter som lärare och har ganska usel lön med tanke på utbildningen och att vi lärare har hamnat lågt i flera avtal i rad så är detta min självklara etta!
2. Sänk bensinpriset! Här har jag ändrat mig helt. Tyckte tidigare att det var bra med ett högt bensinpris eftersom bilåkande knappast gynnar miljön men nu när vi flyttat ut på landet och märker hur jäkla mycket pengar som går varje månad så har jaghelt ändrat uppfattning. Lägre bensinpris nu!!
3. Gör Valborg till en nationell helgdag. Vi firar ju in sommaren med midsommar. Då borde vi fira in våren med att alla är lediga på Valborg. Man kan stryka Sveriges nationaldag, alltså inte som dag utan som helgdag då den inte firas så himlans mycket (inte i min värld iaf), eller ta bort All Helgonadagen, den är ju ändå på en lördag så det har man ingen nytta av.
4. Slopa TV-licensen. Känns så otroligt fjantingt att man ska betala för nåt som alla använder. Lägg det på den vanliga skatten istället och sluta krångla med nåt sånt som förlegat som licenspengar..
5. 14 lag i elitserien nu. Kanske inget som passar i ett första maj tåg men borde ändå få lite uppmärksamhet. Om Leksand någonsin ska kunna gå upp så krävs det en utökning av antalet lag i hockeyns elitserie så därför är detta en given sak att ha på ett plakat, gärna i färgerna vitt och blått!!!
Det var allt för idag och denna vecka, ses och hörs igen i nästa!
Idag handlar det om första maj och det som av tradition händer då.. nämligen Första maj tågen som är en tradition som sträcker sig ändå tillbaks till 1800-talet. Jag har aldrig gått i nåt sånt tåg och kommer säkert aldrig göra det, men OM jag skulle vara med så kommer jag nu lista fem förslag på vad jag skulle vilja ha på mina plakat i tåget..
1. Höjda lönen för lärare. Eftersom både jag och Pernilla sliter som lärare och har ganska usel lön med tanke på utbildningen och att vi lärare har hamnat lågt i flera avtal i rad så är detta min självklara etta!
2. Sänk bensinpriset! Här har jag ändrat mig helt. Tyckte tidigare att det var bra med ett högt bensinpris eftersom bilåkande knappast gynnar miljön men nu när vi flyttat ut på landet och märker hur jäkla mycket pengar som går varje månad så har jaghelt ändrat uppfattning. Lägre bensinpris nu!!
3. Gör Valborg till en nationell helgdag. Vi firar ju in sommaren med midsommar. Då borde vi fira in våren med att alla är lediga på Valborg. Man kan stryka Sveriges nationaldag, alltså inte som dag utan som helgdag då den inte firas så himlans mycket (inte i min värld iaf), eller ta bort All Helgonadagen, den är ju ändå på en lördag så det har man ingen nytta av.
4. Slopa TV-licensen. Känns så otroligt fjantingt att man ska betala för nåt som alla använder. Lägg det på den vanliga skatten istället och sluta krångla med nåt sånt som förlegat som licenspengar..
5. 14 lag i elitserien nu. Kanske inget som passar i ett första maj tåg men borde ändå få lite uppmärksamhet. Om Leksand någonsin ska kunna gå upp så krävs det en utökning av antalet lag i hockeyns elitserie så därför är detta en given sak att ha på ett plakat, gärna i färgerna vitt och blått!!!
Det var allt för idag och denna vecka, ses och hörs igen i nästa!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)