Coolaste grenarna i friidrott

Idag blir det sista friidrottslistan, jag lovar. Jag tycker att det passar bra med att avsluta med listan över de coolaste grenarna. Självklart så varierar coolheten vilka stjärnor som finns i grenarna och vilka svenskar som är heta. Tror t.ex. att jag aldrig följt en hel trestegstävling under Christian Olssons skadeuppehåll och sjukampen känns ju totalt ospännande efter Carolinas avhopp 2007. Ok här kommer listan:

1.100 meter. J denna grenen är ju den ultimata grenen. Den som är snabbast här är världens snabbaste, så är det bara.
2. höjdhopp. Det är något visst med att se vem som kan hoppa högst. Brukar alltid bli otroligt spännande tävlingar och ganska så ofta med någon ganska så okänd som blandar sig i toppstriden.
3.10000 meter. Denna gren är som mest spännande i de stora mästerskapen när det handlar om bra placeringar och inte bara springa på bra tider. Det blir ofta taktiskt rävspel och en del "intriger" längs vägen. Sen avslutas det nästan alltid med en monsterspurt på de sista 400 meterna..
4. spjut. Den ultimata grenen som förenar teknik och kraft. Det är så oerhört imponerande att se dessa kastare hiva iväg spjutet närmare 90 meter.
5. 3000 meter hinder. Lagom långt lopp som gör att man inte tappar koncentrationen. Det brukar vara mycket omsvängningar i loppen och hindrena (spec. det i vatten) gör att det blir en extra krydda till det hela.

Nu är det flyttider för oss så eventuellt så blir det lite uppehåll med listorna nu, vi får se vad som hinns med!

Friidrotts-VM #2

Idag ska jag ranka de största svenska ögonblicken i friidrotts-VM. Det finns ju några att välja bland och dessa fem fastnade jag för..
1. Sjöbergs triumf 1987. En ändlös spännande final där tre hoppare tog segerhöjden men Sjöberg gjorde det i första hoppet. "Vilket oerhört höjdhopp" ropade Jakob Hård ut och gick upp i falsett som vanligt.
2. Kluft i Helsingfors 2005. Hon var skadad men kämpade otroligt ändå. Barber ledde flera gånger med Kluft kom tillbaka. Sen avgjordes allt på 800 meter då Carolina var den starkare, magiskt!
2. Kajsa Bergqvist i Helsingfors. Samma mästerskap som Kluft. Kajsa hade varit en topphoppare i världen i många år men inte fått vinna något mästerskap ute, där alla de bästa är med, men här hon slog hon till ordentligt. Hon utklassade allt motstånd i ett regnigt Helsinki och tog en bejublad seger. Emma Green kom trea i denna tävling. Två svenskar på pallen alltså.
4. Kluft i Paris 2003. Hennes första stora mästerskap mot hela världseliten höll på att gå åt helvete. Hon ledde efter dag ett och skulle inleda dag två med längdhopp. Och som hon inledde. Två övertrampshopp i längdhoppsgropen innan hon drog till med 6.68(tack AJL) och räddade hela tävlingen. Resten var en formalitet.
5. Christian Olsson 2003. Detta Parismästerskap blev en riktig succé för La Suede. Fem medaljer varav två guld. Christian Olsson var stor favorit och lyckades palla för trycket. Han var, innan sitt skadehelvete, ganska så överlägsen, speciellt när Edwards börjat trappa ner. Han vann på 17.72 och var aldrig hotad.

Ny lista imorgon!

Friidrotts-VM

Det var länges sen som ett friidrotts-VM kändes så avslaget och då tänker jag inte bara på att de svenska atleterna har varit totalt oheta de senaste 2-3 åren utan även internationellt. För mig finns det bara tre riktigt stora stjärnor som är med i år, Bolt, Isinbajeva och Vlasic. Årets mästerskap går ju på helt fel sida också (Sydkorea) så det lär ju inte bli så mycket tittande.. Men från tidigare mästerskap så finns det ju en del minnen. Tänkte ranka dessa minnen i två listor, en med de svenska och en med de internationella. Börjar med de internationella.

1. Bolt i Berlin 2009. Alltså det var ju coolare i Peking när han slog igenom och bara utklassade alla. I Berlin 2009 så visste man nästan att det skulle bli rekord. Men vilka sjuka lopp han gjorde. 9.58 på 100 och 19.19 på 200. Speciellt rekordet på 200 meter kändes som ett av de bättre som fanns (Michael Johnson) men Bolt har fört sprinten till en helt ny nivå.
2. Längdtävlingen 1991. Helt sjukt vilken tävling. Carl Lewis hoppade över 8.80 fyra gånger. Hoppade över Bob Beamons 8.90 men vann ändå inte då Mike Powell fick på sin livs träff och vann på 8.95. Vilken otrolig tävling.
3. Jonathan Edwards i Göteborg 1995. Dessa solskenssmästerskaps stora höjdpunkt. Vilka hopp han fick till. Först så krossade han världsrekordet till 18.16 och sen förbättrade han det till otroliga 18.29
4. 10000 meter 1993. Tanui mot Gebreselassie. Ganska segt lopp fram till slutet men på sista varvet exploderade allt. Gebreselassie råkade trampa på hälen på Tanuis sko som han sparkade av. Sen drog Kenyanen en långspurt och ledde med säkert 30 meter men han hade börjat för tidigt. Marockos storhet Gebreselassie tog in mer och mer och gick till slut förbi och vann..
5. Höjdfinalen 2005. Jag avslutar med ett litet udda minne. I denna final så klarade åtta hoppare 2.29 och var vidare till 2.32, inget konstigt med det.. Det underliga hände sen. det skedde 23 rivningar på höjden alltså var det bara ett hopp kvar innan det skulle få bli omhoppning om guldet. Då klarade Krymarenko från Ukraina och han blev därmed mästare. Stefan Holm var en av dem tog 2.29 men först i andra försöket så han var långt från medalj.

Ny lista imorgon!

Svenska cupframgångar

Såhär i Champions league/Europaleague-tider så kan det passa bra med ett inlägg i det facket. Det har ju minst sagt varit tunsått med svenska framgångar den senaste 10-15 års perioden vilket inte direkt är konstigt och man ser på de lag som de svenska ställs mot och vilka spelare som de möter. Vi är helt enkelt för dåliga i vår egen allsvenska.. Det blir ju ganska uppenbart när det är så många lag som går vidare till de olika gruppspelen och vi ändå bara får med ett lag (Malmö). Vi kan ju inte heller skylla på att det var "nära". HIF fick duktigt med spö och de norrbaggar som Elfsborg åkte på stortorsk mot åkte ut i omgången efter... Men vi har ju faktiskt haft framgångar vi också så idag så tänkte jag ranka de cupframträdanderna som jag minns bäst!

1. Göteborgs UEFA-cupstriumf 1987. Det var dubbelmöte i finalen då och Dundee United (ni vet storlaget från Skottland) åkte på torsk. Den mustaschprydde Lennart Nilsson avgjorde. På den tiden var det ju bara ett lag från varje land som spelade Europacupen (Champions league) så det var betydligt tuffare motstånd då än nu..
2. Göteborg UEFA-cupstriumf 1982. Denna måste hamna tvåa trots att jag har ganska så svaga minnen från detta. Minns att Herr Nilsson var den store hjälten och att han var omänskligt bra i en del matcher. Slog tycka Hamburg SV i finalen.
3. Göteborg i Europacupen 1986. Lite tjatigt med Änglarna, jag vet... Men denna semifinal(!) mot barcelona var något alldeles speciellt. 3-0 hemma kändes som om det skulle räcka. Men Barca vände till 3-3 sammanlagt trots otroligt många lägen för Blåvitt. Straffar följde och där pallade inte Göteborgs spelare. Normannen Mordt och Rolle Nilsson missade och blev syndabockar..
4. AIK 1999. Måste ta med denna säsong för att det kändes som om det var med detta som uppsvinget startade för svensk klubbfotboll.. Alla skulle helt plötsligt till Råsunda och alla blev plötsligt AIK:are (några av mina kompisar kanske känner sig träffade..) Hur som helst så blev det fiasko poängmässigt med Nebosja gjorde ett oförglömligt mål mot Barca och AIK bjöd på en del underhållande fotboll..
5. Brage-Inter 1988. Denna ska bara med på listan. Tänk mitt favoritlag Brage mot storlaget Inter och det är faktiskt nutid. Brage blev fyra i allsvenskan 1987 så därför fick dom en biljett till UEFA-cupen och gjorde två stormatcher mot Inter. Torsk 2-1 i båda matcherna men Brage visade att de höll bra mot ett världslag.. Jag brukar inte länka men här kommer länken till 1-1 målet hemma inslaget av skyttekungen Johan Hällman.. Kommentator: B. Hansson.. http://www.youtube.com/watch?v=Jeh0fNDG_pk . Kolla även in denna: http://www.youtube.com/watch?v=1yaxGnGLJZ4&feature=related och denna: http://www.youtube.com/watch?v=ClHSWl2IlxI&feature=related (Kommentatorn uttalar Arnberg helt underbart)

Ny lista imorgon!

Baseboll

Tidigare så var ju så himlans avundsjuk på morsan och farsan som hade ESPN America och därmed kunde se MBL baseboll varje kväll. I vintras så fick vi i bostadsföreningen också tillgång den kanalen och  det tycker jag har varit en riktig hit. Nu är det ju flytt på g. så då lär det knappast gå igenom att vi ska betala X antal hundra kronor för att behålla denna kanal. Jag har gillat baseboll sen första USA-besöket 1989. Jag har inget riktigt favoritlag, inga favoritspelare utan det är sporten i sig som fascinerar mig. Idag tänkte jag lista varför baseboll är en sån otroligt bra TV- sport och varför sporten i sig är så intressant.

1. Otroliga idrottsmän. Försök att träffa en boll som kastas i 150 km/h med en märklig skruv på eller prova att störtdyka och fånga en boll som går stenhårt. Då inser man vilka sjukt duktiga killar som detta är.
2. Taktiken. Vid en första anblick så tänker man inte så mycket på taktiken men när man sätter sig in i spelet så är det otroligt mycket detaljer. Vilka slag som slås beroende på hur många som är ute och hur många runners det är på baserna. Vilka kast som ska kastas beroende på slagman och vad det står i matchen etc etc.
3. Spänningen. Oftast så blir det spännande hela vägen ut, en match känns sällan avgjord förrän slutet av nionde inningen.
4. Inramningen. Allt runt omkring. Matätande jänkare i publiken, tjocka gubbar som coachar med att göra olika underliga tecken, avbytare som tuggar tuggummi.
5. Kommentatorerna. detta gäller så klart bara vid tv-tittande men de amerikanska kommentatorerna är oftast väldigt avslappnade, pålästa och intressanta. Sen är de ofta knutna till "sitt" lag vilket gör att det lätt blir att man håller på det lag som de själva sympatiserar med.

Ny lista imorgon!

Musiken i Astrids filmer

Jag kom på att jag hade ju gjort en tredje Astridlista som borde publicerats här för nån dag sen men den försvann bland utkasten så den får komma ut idag istället...
Idag så tänker jag ranka de bästa låtarna från Astrid Lindgrens filmer och TV-serier. Många av låtarna har ju blivit riktiga klassiker. Många av de bästa är signerade George Riedle. Det finns ju otroligt många barnskivor med dessa låtar med olika artister och barnkörer men det är som allra bäst när det är originalet alltså ska det sjungas av den skådespelaren som det görs i filmerna.. Sigrid, som är två år sjunger glatt med till alla sånger här hemma. Hennes favorit är nog Sjörövar-Fabbe. Här är min lista:

1. Fattig bonddräng. Ska självklart sjungas av Björn Gustavsson. Rolig och bra text.
2. Idas sommarvisa. Ett måste på alla skolavslutningar. Den ultimata sommarsåmgen.
3. Kalle Teodor. Från Pippi på de sju haven. Kommer ihåg att jag gillade den som barn.
4. Nu ska du höra. Signaturen från Saltkråkan. Känns härligt somrig
5. Luffarvisan. Från Rasmus på Luffen. Musiken är faktiskt skriven av Gösta Linderholm (Rulla in en boll och låt den rulla).

Nu blir det nog inga fler listor om Astrid Lindgren, iaf inte på ett tag. Kanske kommer på nåt mer roligt nån gång framöver, vem vet..

Ny lista imorgon!

Denna höst ska jag inte se..

Ja jag skrev lite ju lite igår om höstens "TV-måsten. Idag kommer jag att lista de programmen som jag inte kommer att kolla på även om nån låser fast mig i TV-fåtöljen. Det handlar både om program som gått förr och nya.

1. Maestro. När jag hör ordet tänker jag på en karaktär i Seinfeld som Elaine datade som vägrade att kalla sig annat än Maestro men detta är alltså en serie där sex svenskar ska lära sig att dirigera. Ohyggligt konstig idé och fruktansvärt ointressant..
2. Dobidoo. Har tidigare nämnt detta och likadana program. har otroligt svårt för detta klämkäcka där vissa av artisterna verkade gå på uppåttjack.
3. Fångarna på fortet. Ja nu säger jag emot mig själv eftersom jag brukar gilla gamla trygga grejer men detta känns så otroligt tjatigt. Det går liksom inte att göra så mycket av detta. Det är ju samma celler och uppdrag  som de gjorde för 20 år sedan. Förstår att kändisarna tycker att det är trevligt med lite gratissemester i Frankrike och leka lite en dag men det behövs ju inte visas på TV.
4. Bonde säker fru, Ensam ung kvinna söker, kär och galen.. har extremt svårt för kärleks och datingprogram. Tycker oftast att det bara blir pinsamt och konstlat och så vet man ju att ganska så mycket är fejk för att det ska bli bra TV.
5. "Nya" 2 1/2 men. Kommer säkert vara nyfiken på hur det kommer funka med Aston Kutcher istället för Charlie Sheen men har svårt att se att jag kommer följa serien då Sheen är den som har burit upp det hela och som jag skrev för någon dag sen så har jag itne mycket till övers för herr Kutcher..

Ny lista imorgon!

Höst..

Först och främst: Passerade 3000 besökare nu idag (eller igår). Kul, men jag hade nog ändå hoppats att jag skulle ha lite mer träffar. 3000 träffar har väl Kissie på en halvtimme ungefär. Får skriva nåt utmanande i rubriken så jag får många sökningar via Google (elle Alta Vista om det finns fortfarande ;))

Ja nu känns det som om hösten verkligen är på gång, speciellt med alla regn som kommit de senaste tiden. Hoppas att det kan bli nån till fin vecka så man kan njta av den sista solen innan det är dags för sju månader i dvala.. Varje år vid denna tidpunkt så gör TV-kanalerna mycket reklam för höstens programnyheter och en del blir man klart sugen på att se, annat känns det som om det går att vara utan utan några som helst problem.Tänkte göra en lista idag på vad som jag tänker försöka se i höst (det kommer säkert inte att bli så) och imorgon kommer en lista på vad som absolut inte behövs ses..

1. Breaking news. Eftersom jag är en stor Filip & Fredrik fantast så hae jag sett fram emot detta och det var helt klart sevärt. Synd bara att det sänds så sent (22.00 mån-tor)
2. Robinson. Kan inte hjälpa det men jag har svårt att hålla mig borta från denna serie trots att det är sjuttiofjortonde säsongen. Tycker att det blev en klar förbättring när Paolo Roberto kom in som programledare.
3. Tack för musiken. Tyvärr så missade jag första programmet. Ska försöka se det i fortsättningen. Känns som en kul programidé och det var en del spännande artister.
4. Desperate housewives. Enda serien som jag följer och eftersom denna säsong, nummer åtta, blir det sista så blir det exttra spännande att följa med i vad som händer på Wisteria Lane.
5. Så mycket bättre. ja jag vet, det blev lite för många "gamla" program på listan men jag är vanemänniska och gillar det som jag känner igen och det som känns tryggt. Detta koncept funkade super förra året så jag tror att det kan bli en riktig höjdare även denna säsong..

Ny lista imorgon!

Lite mer Astrid..

När man kollar på Astrid Lindgrens filmer nu som vuxen så ser man allt från en helt annan vinkel. Saker som jag tidigare inte allas tänkt på upptäcks, en del roligt och andra saker som är mest märkligt. Här kommer ett axplock. Nån som kommer på nåt mer kul så är det bara att kommentera.

1. Lillebrors pappa är Fader Foura. Inte tänkte man på det när Fångarna på fortet gick.Nu däremot när Sigrid vill kolla på Karlsson (vilket är ganska ofta) så är det svårt att se pappan utan att tänka på gubben i tornet.
2. Allan Edwall spelar i nästan alla filmer. Snacka om förvirrande. Sigrid som bara är två år har redan märkt att han dyker upp lite överallt. Emils pappa, Abbes pappa i Madicken, Skalle-Per i Ronja, Paradis-Oskar i Rasmus på Luffen, Skorpans farfa0 i Bröderna Lejonhjärtar. Vad har jag glömt?
3. Många av barnskådisarna är riktigt usla. Tommy och Annika, Ronja och Birk. Inga stjärnor precis. Det är ju väldigt få av dessa barn som fortsatt inom skådespelarbanan utan de flesta har bara gjort en eller ett par roller efteråt.
4. Dubbade tyskar. Först tänkte att jag att det bara måste var nåt konstigt med bild och ljud men sen märks det ju att det inte alls stämmer. Bl.a. Prusiluskan och dunder Karlsson och Blom är ju spelad av en tysk men rösten är svensk. Vet inte varför det är så men det är rätt irriterande när man lägger märker till det.
5.  Musiken. George Riedel är ett stort geni och ett flertal av sångerna är odödliga. Favoriten all time är Fattig bonddräng!

Ny lista imorgon!

Världens bästa Astrid

Som småbarnsförälder som blir det ju en del Astrid Lindgren, både i bok och filmform. Jag tänkte att det skulle bli några såna listor här framöver och idag blir det de mest färgstarka karaktärer i filmerna..

1. Anton, Emils pappa. Ok han kan vara gry mot sin son men hans otroligt roliga kommentarer uppväger allt.
2. Farbror Melker. Komik på hög nivå. Jag och Sigrid skrattar ikapp när han ramlar i vattnet.
3. Pippi. Hon måste bara med på listan. Så otroligt cool vilka faror som än dyker upp.'
4. Alfred. Drängen som alltid tar hand om Emil och har en dräpande kommentar till pigan Lina.
5. Mattis i Ronja Rövardotter. Lagom argsint, lagom känslosam, lagom grym rövarhövding. Mycket bra spelat av Börje Ahlstedt i filmen som kom 1984.

Ny lista imorgon!

Usla filmer..

Det blev en ensamkväll i soffan (eller ja Konrad hänger lite med mig). Som vanligt blir det en dal zappande då och jag fastnade lite framför "The perfect storm". Jag har alltid rankat den som en av mina sämsta filmer men efter att ha sett första halvan så måste jag ändra mig. Den delen var helt ok faktiskt. Vad jag kommer ihåg så är det mer andra halvan som är dålig när de ska ta sig förbi den där jävla stormen. Så därför får jag revidera min lista över sämsta filmer. På denna lista har jag inte tagit med svenska kalkoner som Göta Kanal 3, Kommissarie Späck eller Reine och Mimmi i fjällen. Inte heller filmer som Scary movie 5 och andra parodier för dom är liksom inte på riktigt. Here is the list!

1. Bram Stokers Dracula (1992). Enda gången jag har hållt på att lämna biosalongen. Usch vilken skitfilm.
2. Armageddon (1998). Jag brukar alltid försvara herr Willis och hans filmer men den här är bara för mycket. Helt totalt overklig, dåliga skådespelarinsatser och faktiskt inte särskilt spännande.
3. Moulin Rouge (2001) Ja jag vet att jag kommer bli dissad av säkert fem av mina 43 läsare men jag har aldrig gillat musikaler (förutom Sound of music som är underbar) och denna är bara too much.
4. Så som i himlen (2004) Var tvungen att ta med en svensk film och då fick det bli denna körfilm som utspelas i Norrland (så klart). Tycker att Mikael Nyqvist är grymt överskattad och denna film förstår jag inte hur den kunde bli så otroligt populär. Totalt ointressant.
5. Smekmånaden (2003) Ok det kanske är taskigt att ta med en film med Aston Kutcher för han är ju verkligen ingen karaktärsskådespelare men denna film ska vara en komedi men jag skrattade inte en enda gång när jag såg den. Det bara gapas och skriks igenom hela filmen. Det är lite synd för själva idén med en misslyckad smekmånad genom stora delar av Europa skulle faktiskt kunna bli ganska så kul!!

Ny lista imorgon!

Boenden

Nu är det snart klart med försäljningen av huset i Stenhagen. Känns väldigt ledsamt att lämna ett hus och ett område som vi trivts väldigt bra i men det var läge att ta steget nu. Nu får vi ett bättre boende med lite lägre kostnad och även om det ligger lite avsides så kommer det nog bli super när vi väl kommer på plats. Börjar redan se fram emot nästa vår när det ska börja fixas på tomten. Ja ja hur som helst så tänkte jag idag ranka de boenden som jag har gillat bäst under mina 37 levnadsår..

1. Stenhuggarvägen 15. Det nuvarande boendet. Har trivts oerhört bra i detta vårat första egna hus. Lagom stort hus med lagom stor gräsmatta i ett trevligt område med bra grannar. Hade det inte varit så dyrt så hade iaf jag med nöja velat bo kvar många år.
2. Liljegatan. Min tvåa i Fålhagen där jag bodde mellan 2001 och 2005 och hade otroligt mycket kul. Det enda som saknades i den lägenheten var en balkong och kanske en lite större toalett. den var perfekt i storlek för att bo själv i. När jag hade sambos så blev det lite trångbott. Fin innergård med tillhörande grillplats var också ett plus.
3. Berthågahuset. Får tredje platsen för de månader under 1998 när jag bodde där med mina kompisar Andreas och Micke. Ok det var lite svårt att hålla bra ordning i det stora huset men oj va roligt vi hade. Det kändes alltid som om att det var folk som hälsade på. Det enda jobbiga var katten Ola som envisades med att väcka en på nätterna med sitt jamande..
4. Tunabackar. Mitt och Pernillas första gemensamma boende. Trivdes egentligen inte med själva läget och området men lägenheten var bra upplagd och Pernilla lyckades verkligen få till stylingen i denna trea. Vår hund Ajabu trivdes väldigt bra här!
5. Ettan på Väderkvarnsgatan. Min första egna lägenhet. Så här i efterhand så skulle jag köpt en större etta från början. Men jag trivdes bra och jag hade många roliga tillställningar där. Det var extremt låg hyra där från början vilket underlättade mycket för en fattig student..

Ny lista imorgon (förhoppningsvis)

Irritationsmoment

Alla har väl sina egna saker som man går och irriterar sig på. Det kan vara personer man inte tål, väder som man inte står ut med eller nåt TV-program som man inte klarar av. Oftast så ger dessa företeelser någon slags obehaglig reaktion.. Här kommer min lista över mina fem värsta eller största irritationsmoment. Som ni kommer märka är det en salig blandning av stort och smått..

1. Människor som pratar för mycket utan att ha något att säga.. Tyvärr alltför vanligt i mitt yrke. Folk som bara pratar utan att komma fram till något viktigt utan mest vill höra sin egen röst. Staplar floskler och onödiga kommentarer på varandra. Jag får krypningar i hela kroppen av sånt..
2. Knastriga radiostationer. Bland det värsta jag vet.. Man har laddat flera timmar för en radiosportsändning och det är omöjligt att hitta en bra P4 sändning det blir bara knaster och sprak och till slut vill man bara slänga ut radion genom fönstret.
3. Surrande flugor. Myggor och annat småtjafs kan jag stå ut med men just flugorna klarar jag inte av. De ger sig aldrig och vägrar dö fast man jagar dom som en galning.
4. Människor som står nära och pratar. Det finns ett Seinfeld avsnitt när de pratar om "Close-talkers". Jag tycker det är superjobbigt när nån står för nära och ska prata, då vill jag bara springa därifrån..
5. Klämkäcka tv-program. Typ Dobidoo och Så ska det låta. Program där alla är så otroligt glada och med en programledare som är den allra gladaste så det nästan verkar som dom medverkande är påverkade. Nej då byter jag hellre kanal och kollar på tv-shop!

Nån som har nåt annat irritationsmoment så går det bra att kommentera!

Största besvikelserna

Igår var det de målen som spridit mest glädje, idag är de gånger då man iställer känt en oerhörd besvikelse, ibland har det känts som om en spark i en närstånde vägg, ibland har man bara velat lagts sig ner och grinat.. Här kommer alltså de fem största besvikerlserna som jag upplevt i den svenska fotbollshistorien..

1. EM 2004. Straffarna mot Holland. Vi var ju så bra, vi var ju så nära. Det gick mycket rykten efteråt vilka som vek ner sig och missade sina straffar. Mellberg var den som till slut steg fram och blev syndabock..
2. VM 1990. Chocken mot Costa Rica. Det var ju så onödigt. Vi ledde ju med 1-0 och dominerade, minns Hyséns nick, sen kom den där j-vla Medford och förstörde hela sommaren. Iofs så hade nog Sverige åkt på torsk mot Tjeckoslovakien i Åttondelen men ändå.
3. VM 2002. Torsk i sudden mot Senegal. Också oerhört tungt, speciellt efter Svenssons stolpträff och Zlatans nästanfriläge men om vi ska vara ärliga så var ju Senegal bättre..
4. Kvalet till Mexico-86. Tänk va kul det hade varit att se Sverige i denna turnering. De hade ju egentligen ett riktigt bra lag då. Men torsken i näst sista omgången mot Tjeckerna och Portugals skrällvinst mot Tyskarna förstörde allt..
5. Kvalmissen till VM 2010. För en sån som mig som mest kollar landslagsfotboll för Sveriges skull och egentligen inte är så intresserad annars var ett VM utan Sverige ganska så öken. Synd att Lasse Lager och de andra fick avsluta med ett missat kval..

Nu blir det troligen ett ofrivilligt uppehåll på ett par dagar då vi ska ha visning av huset och är upptagna med annat. Men jag återkommer så snart det är möjligt..

foootboollllll

Har två dagar i rad skrivit om allsvenskan och det blir definitivt fler inlägg i detta ämne men idag och kanske imorgon så kommer det att handla om landslaget. Såg inte matchen mot Ukraina men eftersnacket lyckades jag se. Snyggt mål och i övrigt helt ok. spel verkade det har varit. Ukraina borta är ingen lätt match oavsett om det är träningsmatch eller en match som betyder något. Dagens lista handlar om de snyggaste målen i svensk landslagshistoria. Eller jag ändrar mig för det känns så löjligt att göra en sån lista där jag själv bara har minnen från typ 1983 och framåt.. Alltså blir listan idag de mål som fått mig att glädjas mest, skrika högst i soffan eller hoppa runt som en galning...
1. Zlatan Ibrahimovic 2004, Det klassiska 1-1 målet mot Italien i EM. Fortfarande när jag ser det så får jag ett fånigt leende på läpparna. Även om Zlatan blivit hyllad tidigare så var detta hans stora stora genombrott.
2. Tomas Brolin 1992. 2-1 målet mot England på Råsunda måste ackompanjeras av Hegefors referat "Brolin-Dahlin-Brolin" och Svennis "expertkommentar". Mycket snyggt, one touch football... Synd att Sverige fick möta tyskarna i semi i denna turnering, annars hade de nog blivit mästare.
3. Martin Dahlin 1994. Svårt att välja bland alla målen från USA-VM men det största jublet kom nog ändå på midsommarafton när Martin Dahlin dunkade in 2-1 med huvudet. Efter alla sorger och bedrövelser så trodde man inte att Sverige kunde vinna en match i ett VM men här kom vändningen.
4. Mattias Jonsson 2004. Det får bli två mål från denna Portugalturnering. Jonssons mål var aningen fulare än Zlatans klack några dagar tidigare men oj så viktigt det var och så otroligt skönt. Vår hund Ajabu blev alldeles till sig efter målet och bet sönder min uppblåsbara Sverigemössa. Det kunde man bjuda på den gången.
Anders Svensson 2002. Just då när Taco satte den otroliga frisparken var han nog en av Sveriges mest älskade män, nu nästan tio år senare är det många som ser honom med helt andra ögon trots att han fortfarande är en av Sveriges bästa fotbollsspelare. Hur som helst så var detta mål så otroligt skönt och jag jublade så högt hemma hos min dåvarande jobbarkompis Rickard så han fick be mig tysta mig lite..Herr Linderborgs kommentar efter matchen är underbar. "Oavgjort men det känns nästan som en seger"

Jag hade gärna fått med nåt mål från 80-talet men det var ju liksom inte så stora framgångar då så det blev inte så mycket att jubla åt. De närmaste att komma med var när Sverige slog Italien i kvalet till EM-88 eller när Masse Magnusson dröjde sig kvar i Västtyskarnas straffområde och satte 2-2 i kvalet till VM-86

Allsvenskan #2

Jag fick lite blodad tand igår så även idag kommer listan att handla om allsvenskan typ.. Idag blir det lite fashioninspirerat med de snyggaste tröjorna. Det ska sägas att det handlar ingenting om vilka lag jag gillar men så är det inte utan det handlar bara om det yttre..

1. AIK. Den klassiska svarta funkar alltid. Inte så mycket reklam som stör heller.
2. GAIS. Saknade den snygga grönsvarta dräkten under åren på fotbollens bakgård. Alltid snyggt med randigt på längden!
3. Kalmar. har alltid gillat deras röda, rätt tighta ställ. Skulle nog inte funka så bra på exempelvis Ronaldo i dagens form..
4. Syrianska. Även här en randig variant i den ovanliga mixen röd och gul. Kul nykomling.
5. MFF. Den klassiska himmelsblå funkar alltid. Kan tycka att den är lite väl "blaskig" i färgen men det funkar. Den lilla stjärnan (10 SM-guld?) över klubbemblemet passar bra in!

Klart fulast: Mjällby. Gult är fult och i detta fall skitfult..

Nu måste jag ju bara göra en lista över världens snyggaste dräkter..

Ny lista imorgon!

Allsvenskan

Jag har snart skrivit 100 inlägg och inte ett enda har handlat om allsvenskan i fotboll, lite märkligt då jag med nöje följer denna liga. Har inget favoritlag (Heja Brage) i serien men jag tycker det är kul att hänga med mycket beroende på att det är så otroligt ovisst, speciellt jämfört med de stora ligorna ute i Europa när man på förhand med enkelhet kan tippa topplagen. Jag har en del olika listor om allsvenskan på G. och idag så rivstartar jag med de coolaste namnen i allsvenskan. Som vanligt kommer jag att glömma många namn, lägg gärna till en kommentar då..

1. Tomas Zvirgzdauskas. HBK:s hårda mittback. Man blir rädd bara man ser eller hör namnet.
2. Pa Dembo Touray. Djurgårdens lite smått ojämne målis har det äverlägset coolaste namnet av målvakterna.
3. Eric Bassombeng GAIS. Klatschigaste efternamnet av de alla.
4. Joseph Baffo HIF. Ytterligare ett coolt efternamn.
5. Kyriakos Stamatopoulos. AIK:s andramålis har ett namn som låter som en gammal grekisk gangster.

Ny lista imorgon!

Jobbe..

Imorgon är det officiell jobbstart men eftersom Sigrid ska skolas in på nytt dagis så tar jag en pappadag för Konrad och börjar på onsdag. Skönt att få en bonusdag och glida in när alla andra på jobbet slitit en lång första arbetsdag... Anyway här så kommer dagens lista . Idag handlar listan om varför det är bättre att jobba än att ha sommarlov..

1. Kontakt med vuxna. Inget ont om Pernilla men nog ska det bli kul att umgås med några andra vettiga människor (även om jag vet att man kommer att ledsna på vissa ganska snart..). PÅ skolan där jag jobbar nu finns ändå mest vettiga människor som man kan ha bra diskussioner med..
2. God vällagad lunch. Är rätt less på min egen och Pernillas matlagning. Efter en hel sommar så har idéerna tagit slut. Ska bli skönt att äta lite varierad kost som oftast smakar utmärkt!
3. Arbeta med hjärnan. Ska bli skönt att få använda huvudet igen. Det utvecklar inte intellektet att umgås så mycket med en tvååring (även om det oftast är sjukt kul!)
4. Passa tider. Ja det låter så klart lite konstigt men det ska bli skönt att få lite ramar igen. Gå upp på morgonen i normal tid, jobba sina timmar och sen komma hem. Lite kvällsaktiviteter och sen sova..Precis som det ska vara
5. Fredagar. Ja när man är ledig såpass länge som vi lärare är(typ sju veckor) så glömmer man bort helt vilken dag det är till slut så det blir inget speciellt med varken fredag eller helgen med för den delen. Ska bli skönt att ha den där speciella fredagskänslan när man verkligen ser fram emot helgen. Sen blir det ju, 99 gånger av 100, inget särskilt kul ändå men själva känslan är viktig!!

Ny lista imorgon!

Uteställen i Uppsala

Idag så är det party långt ute på landet hos min gamle vän Jörgen. Om inget oförutsett intröffar så lutar det också åt årets första utgång, vilken partyprisse man är ;). Annat var det förr när det oftast blev utgång både fredag och lördag vilket jag idag undrar hur man orkade och hur ekonomin tillät det.. Hur som helst så har jag haft väldigt kul i Uppsalas nöjesuteliv under åren och idag tänkte jag ranka mina fem favoritställen, det blir en liten fin blandning mellan nationerna och de "vanliga" ställena.

1. V-dala. Hösten-95 fick jag mitt kårleg och från den hösten var V-Dala stället där jag var överlägset mest. Vinyl på onsdagar och Twist&Shout på lördagar var standard under flera år. har haft otroligt många roliga kvällar där och träffat mycket roliga människor. Ska tilläggas att även puben har besökts ganska så ofta..
2. Svenssons. Det stället som det blev efter studietiden. Hade nästan alltid kul där trots trängseln och de långa köerna till baren. Mycket kul folk i olika åldrar
3. Wermlands fredagar. Just fredagar var klassiska på Wermlands under några år. Låååång kö in, lååång väntan på tacotallriken, trååååångt på övre dansgolvet men ändå superkul. Vi var alltid ett ganska stort gäng som satt i våran hörna, tillsammans med bl.a. jackmannen
4. Flustret. har hållt länge. När jag började gå ut i 18-årsålder så var jag en del på Flustret och sen dess så har jag varit där med jämna mellanrum (ojämna de senaste åren). Vissa tillfällen har det varit i princip folktomt, andra gånger så mycket folk så man knappt kunnat röra sig. Extra plus eftersom jag träffade Pernilla där..
5. Påvels sommarklubb. Egentligen var det väl bara en två-tre somrar som det var riktigt bra men då var det riktigt hett. Man kunde bara sitta i boulebaren och hänga med en öl eller så kunde man utnyttja de tre dansgolven inomhus. Fullt ös var det iaf hela tiden..

Bubblare: Camel Club/Babar/Harrys: Samma ställe, olika namn, alla lika roliga!!

Har jag verkligen haft dessa idoler?!

Ett av mina tidigaste inlägg handlade om fotbollslag jag hållt på när jag var liten/yngre) men som jag nu inte alls bryr mig om. Idag ska det handla om typ samma sak fast med artister. Alltså artister som jag i unga (och vuxna) år rankat väldigt högt, gått på konserter med, köpt alla skivor med osv. Det ska sägas att det är absolut inget fel med dessa artister utan mer att jag inte kan förstå hur tusen jag kunde tycka att de var så otroligt bra!

1. Bryan Adams. I början på 90-talet var han min stora stjärna. Jag köpte alla skivor och kollade ofta på en livekonsert som jag spelat in på VHS. Det kan jag omöjligen förstå nu. Två av hans skivor håller, Reckless och Waking up the neighbours. I övrigt är det inte mycket att ha.
2. Tomas Ledin. Varför köpte jag hans skivor? Varför gick jag på två rocktåg för att se honom? Låten En del av mitt hjärta är fortfarande en bra svensk poplåt. I övrigt känns det mesta med honom ganska ointressant..
3. Peter LeMarc. En ännu större gåta än Ledin. Bara sega låtar utan fart och tempo. Vad såg jag hos honom?
4. 2 Unlimited. Dom får ansvara för eurodiscoeran i mitt liv. Har ett antal sådana skivor i hyllan och dom står bara och samlar damm. Har inte en tanke på att lyssna på den sortens musik och kan allvarligt inte förstå varför jag gjorde det då.
5. Eric Gadd. Det blev en del manligt svenskt på denna lista, en slump? Gadd var också en sån artist som jag lyssnade väldigt mycket på på 90-talet vilket jag idag är väldigt förundrad över. Så jävla bra var han ju inte liksom..

middag borta

Idag så var vi bortbjudna på middag hos familjen Wall/Werner. Som vanligt så var maten grym och sällskapet supertrevligt. Sigrid hade också kul och lekte på med alla barnen vilket alltid underlättar. Idag kommer listan att handla om varför det är skönt att vara bortbjuden på middag..
1. God mat. Ok, jag tycker att både jag och Pernilla lagar bra mat men det är nåt särskilt med att få någon annans lagade mat..
2. Slippa disk och undanplockning. När man själv har haft middag så krävs minst en timmes jobb med allt köksarbete men när man är bortbjuden så kan man bara luta sig tillbaka och njuta..
3. Barnpassning. Självklart så har man samma skyldigheter vad det gäller att ta hand om sina barn oavsett var man är men det känns på något sätt enklare på bortaplan. Man behöver inte säga till sitt barn att det är viktigt att dela med sig av alla leksaker för man är borta..
4. Gratis dricka. Alltså jag är ingen snålis men det är klart mycket trevligare att dricka nån annans whisky än att behöva ta av sin egen 18-åriga Talisker som bara har bottenskrapet kvar..
5. Se något nytt. Som småbarnsföräldrar så blir det en hel del häng hemma på gott och ont så det är så klart supertrevligt att se något annat än egna huset och tomten. Extra kul, som idag, att åka till nån kompis som bor en bit bort så känns det nästan som en liten semestertripp..

Idag blev det en lite oinspirerad lista. Men nya tag imorgon!!!

sportfilmer

Jag fattar inte att jag inte listat de bästa sportfilmerna tidigare. Jag gillar ju sport och sportfimer brukar ju alltid lysa upp en tråkig vardag, speciellt, som i de flesta fall, när det är ett förväntat slut där man får jubla över huvudpersonen eller lagets framgång. Undantag finns så klart där man blir högst överraskad av slutet men det är inte ofta det.. Här kommer min lista:

1. Rocky(1976-). Den första filmen är ju bäst men det finns höjdpunkter i de andra även om de går mer och mer åt actionhållet och mindre och mindre skådespeleri. Vann tre Oscar 1977 (?). Film som går att se om många gånger.
2. Bull Durham (1988). En grymt underskattad basebollfilm med Kevin Costner och Susan Sarandon. Kanske för att baseboll inte är nån stor sport i Sverige. Handlar om en överårig stjärna som hamnar i minor leauge.
3. Remember the titans (2000) Amerikansk fotboll film med Denzel Washington i huvudrollen. Handlar om rasmotsättningar i USA och hur man bygger ett lag där man från början inte alls tycker om varandra. En riktig klassiker i sportfilmgenren.
4. Hoosiers (1986). En klassisk amerikansk basketfilm om ett high school-lag som tränas av sure Gene Hackman. Usla från början men som med annorlunda träningsmetoder går hela vägen till Statefinals. Plus att det utspelas i mina gamla "hemtrakter" i Indiana.
Happy gilmore (1996). Var tvungen att slänga med en komedi på listan och valde mellan denna och Värsta gänget men eftersom jag redan tagit med en basebollfilm så fick det bli denna helt totalt overkliga golffilm som i sina bästa stunder är sjukt rolig, en av Adam Sandlera få riktigt bra filmer..

Har säkert glömt nån bra film, påminn mig gärna då! Ny lista imorgon!

Låtar som håller

Det här med bra musik och bra låtar är intressant. Vissa låtar kan man tycka är supergrymma när de dyker upp på radion eller på en skiva. Sen ett par veckor senare så vill man bara slänga ut radion genom fönstret när den spelas. Jag kommer inte på nåt exempel just nu men lovar att återkomma i den frågan. Sen finns det andra låtar, som listan idag ska handla om, som håller för hur många lyssningar som helst, som helt enkelt inte går att tröttna på. Självklart är smaken som baken och alla har ju sina egna "bästa" låtar men här kommer mina fem.. Alltså min lista över mina favoritlåtar "All time"

1. Justin Timberlake Cry me a river, Justins genombrottshit efter N´syncs splittring. Handlar om uppbrottet med Britney Spears. Bästaste låten som gjorts under 2000-talet.
2. Neil Young. Heart of gold. Från den helt otroliga Harvestskivan från 1972. Perfekt blandning av rock och country.
3. Heart, Alone. En av mina favoritgrupper och detta är den bästa låten. Den ultimata rockballaden. Finns med på skivan Bad Animals från 1987.
4. Elvis Presley. In the ghetto. Elvis hit från 1969 är också en sån låt som jag aldrig tröttnar på. På den tiden jag gjorde blandskivor så fanns denna låt alltid med..
5. Bruce Springsteen, The river. Är egentligen inte alls nåt stort fan av Springsteen men denna episka ballad från början på 80-talet är speciell. Munspelet i början sitter direkt. Texten är underbar och sången i denna låt är oöverträffat.

Lite överaskande så blev det ingen låt med Kent. Jag kunde helt enkelt inte välja vilken. Får göra en lista med bara deras bästa låtar nån gång i framtiden.

Tack för idag, ny lista imorgon!

tv-tablån

Nu under sommaren känns det som om alla som bestämmer vad vi ska kolla på snöar in på samma sak. Varje sommar är det mer eller mindre samma program som dyker upp. Ok, vissa traditioner är väl trevliga men det blir lite lätt tjatigt.. Här kommer en lista över program som ALLTID visas på sommaren.

1. Allsång. Skansenvarianten kollade jag gärna på förut och har t.o.m. varit där två gånger men det känns lite tjatigt med upprepandet år efter år med mer eller mindre samma artister. Nu har ju även fyran följt efter och ytterligare nån kanal kör nån variant från Norge. Tjatigt är bara förnamnet.
2. Ernst. Vad gör denne man resten av året kan fråga sig? Till sommaren dyker han iaf upp barfota och
myser runt. Fixar lite, lagar lite mat, gör något enkelt bygge och kommer men lite småfinurliga lagom mysiga kommentarer om det han gör. Under tiden så sköter snickarna grovjobbet som gör att hans sommarbyggen blir nåt att ha..
3. Engelska deckare typ Morden i Midsummer. På sommarkvällar så ska man tydligen kolla på deckare från engelska byar med nån smart polis som löser gåtor där det är alltid den man mist anar det som är den skyldige..
4. Filmrepriser. Har berört detta ämne tidigare om filmer som tjatas om och om igen. På sommaren är det uppenbart att kanalerna väljer att visa säkra kort gärna filmer med kända huvudrollsinnehavare som har gått bra på bio (och helst typ 10 år gamla)
5. Långa block med samma program. Typen halv dag med en serie som gått tidigare men som man kanske har missat.. Passar eventuellt en regnig dag om man är ensamstående, annars så känns det som ett lite märkligt koncept.

Ny lista imorgon!

Simning

Sim-VM avslutades ju idag så det är helt på sin plats med ett inlägg om denna härliga sport. I ett inlägg tidigare har jag berört det där med att de har så många mästerskap men, som nu när det är stora VM(eller OS såklart) är ju alla de bästa med och då blir det helt plötsligt intressant (och betydligt färre svenska framgångar). Vi kan ju lätt ses som en stormakt i simning med när de kommer till de stora tävlingarna som verkligen betyder något så är vi svenskar oftast ganska så chans. Idag tänker jag lista fem svenska simmare som på ett eller annat sätt bidragit till den svenska simhistorien..

1. Anders Homertz. Vann EM-guld som artonåring 1987, annars mest känd för att leda loppen länge men tröttna totalt på slutet. Ändå min första sim"idol". hade en total ocool personlighet. Har något svagt minne av att vi lyssnade på radio i skolan, på någon tråkig högstadielektion, under Seoul-OS 1988.
2. Lars Frölander. Vilken hjälte.. Tog OS-silver 1992 och håller fortfarande vid 37 års ålder bra Europaklass. Självklart är os-guldet 2000 den stora höjdaren (den sågs i en lektionsal i Knutby skola). En rolig anekdot om den segern är att dom visade det loppet under en OS-sändning 2008 som en tillbakablick s(om de ofta gör för att fylla ut sändningstiden) Då trodde ett helt gäng av mina kollegor att det var live och att han vann ett nytt guld..
3. Therese Alshammar. Såklart måste hon vara med på listan. Precis som Frölander har hon en sjukt lång karriär. Hon tog sin första medalj 1997 och har nu 71 internationella medaljer, rätt imponerande..Hoppas hoppas hon får kröna sin karriär med ett guld i London och hoppas hoppas hoppas man kan vara där och se det!!
4. Emma Igelström. Till skillnad mot de tidigare hade Emma en kort karriär i början på 2000-talet. Men under några få år så utklassade hon alla och var den starkast lysande stjärnan. Hon tillförde också lite coolhet till simsporten och fick alltid lite extra uppmärksamhet för sin stil.
5. Bengt Baron. Olympiamästaren från 1980 måste ju med på listan, framförallt för sitt otroligt häftiga namn. Ryggsimsmästare som efter karriären började som VD på Vin & Sprit.

Ny lista imorgon!