2011

Oftast så brukar denna blogg handla om ganska så allmäna saker som jag funderar på, mest sport och populärkultur. Idag blir det nåt helt annat.. Jag tänkte sammanfatta mitt år i fem punkter. Fem saker som har lyft upp året och saker som jag kommer att komma ihåg. Så utan mer svamlande, här kommer listan.

1. Konrads födelse. Även om det har varit sjukt jobbigt att få tillskott i familjen så är självklart själva händelsen nåt man kommer att minnas resten av livet. Han är en härlig liten busunge som livar upp livet dagligen.
2. Sigrid. Ljuspunkten i livet. Nästan alltid glad och hon kommer med så roliga kommentarer att man får sig att gott skratt dagligen. Pernilla får hänga med på denna punkt också. Det är mycket hennes förtjänst att Sigrid är så som hon är då hon har dragit det största lasset.
3. Flytten till Björklinge. Även om det är en bit att köra till jobbet så är det värt det alla gånger. Huset är underbart och läget bara en liten bit från sjön är härligt. Längtar redan till försommaren då man kan börja bada.
4. Jobbet. Låter kanske konstigt men efter några tunga år så har jag återfått glädjen i att jobba som lärare. Suveräna kollegor och roliga utmaningar.
5. Träningen. Har kommit igång bra med löpningen under året. Inte så mycket som en gång i forntiden men ändå så pass mycket så att kroppen mår bra och det är skönt.

Årets sista lista imorgon hopefully..
5.

Det finns inga dåliga väder...

Idag fick jag ångra min hurtighet bittert. Efter lunchen så frågade jag glatt Sigrid om hon vill ute och leka lite. Självklart så tackade hon ja till det. Så jag klädde på båda barnen och mig själv och sen ut och jävlar vad omysigt det var.. Snålblåst och ett piskande kallt regn. Sigrid tyckte dock att det var superhärligt och hon ville aldrig gå hem från lekplatsen. Härlig inställning, javisst men lite feltajmat. Med tanke på rubriken så kommer det idag på listan att handla om att det visst finns dåliga väder för här kommer fem riktigt usla vädertyper..

1. Vinterregn. Bara för att det var så uschligt idag så blir den etta på listan. Sååå hemskt.
2. Kall sommar. Då menar jag när det är typ +15 i mitten på juli. Man går och väntar hela året på att få lite värme på sig och så går man bara och fryser när det ska vara som varmast och skönast.
3. Höststormar. Speciellt när dom kommer tidigt typ i början på oktober när man fortfarande hoppas på brittsommar.
4. Dunderkall vinter. Jag har börjat gilla vintern mer och mer de senaste åren, har väl mycket att göra med att man har ban nu och de gillar ju snön oftast. Men de här riktigt kalla dagarna går fortfarande bort. Allt under minus tio grader är bara meningslöst. Vad man än har på sig så fryser man.
5. Hade flera alternativ på den sista platsen men det får bli kall vår. Alltså den när man bara går och väntar på att få att av sig vinterjackan och ta första löppasset i shorts men temperaturen vägrar att krypa över typ fem grader. Den väntan är hemsk så därför får den vara med på listan..

Imorgon och övermorgon är det dags för lite årssammanfattningar. Hoppas att det hinns med!

Stig-Helmer

På Juldagen hade den sista (?) filmen om Stig H. Olsson premiär. I princip alla vuxna svenskar har väl nån slags anknytning till dessa filmer och kan citera en del av de mest klassiska replikerna. Nu under jul och nyårshelgen så dykar alltid chansen upp att se en eller kanske flera av dessa filmer på TV då de ALLTID visar dessa under ledigheten.
Jag vill gärna se denna sista film. Det känns som om man har växt upp med dessa filmer och då skulle det vara kul att se hur det slutar typ. Den här senaste filmen har ju också faktiskt fått ganska bra betyg från kritikerna och det var väl ett tag sen. Har sett trailern några gånger och scenen med Sven Melander (Berra) är ju skitrolig..
Idag så är det helt enkelt dags att ranka de fem första filmerna.. Så här kommer dagens lista.

1. Snowroller (1985). Klart den som man skrattar mest och högst åt. Skitroliga bifigurer som Staffan och Bengt som Hedlund och Brännström. Väldigt tidstypiskt 80-talig med klädsel, frisyrer och musik. En riktig höjdare.
2. Sällskapsresan (1980). Sågs av osannolika 2.8 miljoner på bio. Lite mer lågmält rolig. Härliga scener från charterlivet. Mest klassiska och uttjatade scenen är när Stig-Helmer håller drickaglaset upp i taket på flygplanet och tror att drickan ska komma ut där..
3. S.O.S (1988). Inte lika starkt persongalleri (förutom de två miljömedvetna seglarna som är med lite på ett hörn) vilket gör att Lasse Å. och Jon Skolmen får lyfta denna film helt själva. De lyckas på många sätt bra. Filmen är rolig och rapp. Sonen Karl-Helmer är med för första och enda gången..
4. Den ofrivillige golfaren (1991). Lite för långsam för min smak. En smårolig film där de hamnar i Skottland. Tyvärr tillför inte det utländska inslaget så mycket. Claes Månsson har en kul biroll som länsantikvarie.
5. Hälsoresan (1999). Börjar ganska kul men funkar sen ganska dåligt. Lite för mycket stereotyper och handlingen är ganska så trist. S-H romans i denna film känns också ganska orimlig med en ganska så mycket yngre tjej. Kul att flera av rollerna från tidigare filmer är tillbaka som doktor Levander från första filmen och den misslyckade Bruna Anderhage från golffilmen..

Ny lista imorgon förhoppningsvis.

Årets TV

Ja nu kommer en årslista igen. Idag så tänkte jag ranka de TV-program som jag gillat bäst under året. Egentligen borde man väl dela upp det i olika kategorier, som dokusåpa, serie, dokumentär etc.. men det orkar jag inte utan jag kör bara på de fem programmen som varit bäst helt enkelt!

1. Vinterstudion. André Pops har dominerat ännu en vinter och bjudit på all vintersport värt namnet. Tänk att det var inte så himlans många år sen som det bara sändes VM och ett fåtal världscupstävlingar på SVT och man fick hålla till godo med Eurosports engelska okunniga (men ganska roliga) kommentatorer. Extra kul med vintersatsningen är alla reportage runt tävlingarna som oftast hållit väldigt hög nivå.
2. Mästarnas mästare. Inte lika bra som säsongen innan (den med Sjöberg Holm, Brolin m.fl) men ändå det överlägset bästa "kändisprogrammet" på svensk TV. Snacket och det sociala spelet mellan deltagarna är minst lika viktigt som tävlingarna.
3. Desperate housewives. Bästa serien är inne på slutspurten efter åtta säsongen då tisdagarna i tv-soffan har varit ett måste. Kommer att bli ett stort tomrum när den försvinner från TV-tablån. Hoppas att femman köper in nån ny serie som man kan följa.
4. Filip&Fredrik. Dom måste ALLTID vara med på en sån här lista. 2011 har de kört Nittileaks, Breaking news och Vem kan slå... Alla tre har bjudit på stor underhållning. Nästa år kommer programmet Får vi följa med. Det verkar skitroligt!
5. Sveriges mästerkock. En överraskning. Amatörer som tävlar i matlagning. Kul utmaningar och lagom hårda domare. Även den amerikanska varianten med G.Ramsey har sänts under året.

Ny lista imorgon förhoppningsvis.

Julfimer

Dagens lista blir ingen direkt surprise så här i juletider. Tänkte nämligen idag ranka de bästa julfilmerna. Det finns många sådana listor på nätet och på min lista finns väl inga riktiga skrällar men det känns ändå som en lista som måste göras.. Man kan ju dela in julfilmer i olika kategorier. Dels de uppenbara filmerna som handlar om något extremt juligt (oftast tomten då) som "Nu är det jul igen" med Tim Allen som ofrivillig tomte. Sen finns det de filmer som har ett väldigt juligt innehåll typ "Home alone" och sen finns det ju de filmer som egentligen bara utspelar sig under julen och inte egentligen ar så mycket med högtiden att göra typ Die hard. På denna lista får alla kategorier plats, det skulle bli för bökigt annars.. Här kommer listan..

1. Die Hard. Ville egentligen ha med både ettan och tvåan men det skulle bli lite tjatigt så jag tar med denna fullspäckade action som ett perfekt exempel på en film som funkar utan jättemycket julinslag-
2. Home alone. Även här skulle ettan och tvåan kunna vara med men den första är lite bättre. En helt enkelt skitrolig komedi med tydligt jultema.
3. Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton. Var lite osäker på om jag skulle ta med denna på listan men efter att ha kollat igår för första gången på typ fem år så måste den med trots att den bara är 25 minuter och trots att den är tecknad. Så otroligt många roliga kommentarer och själva storyn är ju också lysande. Hatten av för Tage Danielsson som gjorde denna film nån gång i mitten på 70-talet.
4. Ett päron till farsa firar jul. Chevy Chase har väl aldrig varit nån favorit men i denna julfilm som måste visats 127 gånger på svensk TV är an ju skitrolig.
5. Scrooged. En av de otaliga versionerna av Dickens "En julsaga". Bill Murray är bra i denna film och eftersom originalet är så otroligt känt så får den vara med på listan.

Förhoppningsvis en ny lista imorgon!

Sportåret

Här kommer en sån här berömd årslista. Jag tänkte jag skulle ranka årets sporthändelser och det är mina fem favoriter under året. En stor del av min bekantskapskrets skulle garanterat dissa denna lista och istället haft med fem fotbollsmatcher, eller i vissa fall, kanske slängt in eller annan hcokeyfight. Här är iaf det som jag kommer ihåg mest från året som gått.

1. Helllners sprintguld. Skid-VM skulle på förhand bli en duell mellan svenskarna och Northug. I sprinten visade svenskarna vilka som bestämde med guld och brons. Att mästerskapet efter det kantades av vallamissar och svenskar ur form var såklart väldigt trist men just den sprinten uppvägde mycket.
2. Storvretas andra raka. Av mina favoritlag så är det inte många som levererar men SIBK gjorde det som alla förväntade och tog andra raka sm-guldet. Att dom hamnar så högt upp på listan är så klart pga av avgörandet. Oavgjort efter full tid förlängning och även efter 12 straffar. Sen klev H. Stenberg fram och satte det avgörande målet och Globen blev ett rött hav!
3. Sverige- Holland. Egentligen inte så mycket för att Sverige gick till EM tack vare denna seger utan mer för att hoppet om ett bra landslag återföddes efter en ganska lång tvivlan. Ett lag som kämpade och slet och ett lag som aldrig gav upp. Hääärligt! som T. Söderberg hade sagt.
4. Sedinrepris. Bröderna Sedin dominerade återigen och de var snubblande nära att leda Canucks till en Stanleycup-triumf. Daniel fick äran att vinna poängligan denna säsong /Henrik vann förra året) och de har fortsatt att dominera även denna säsong.
5. Therese Alshammar. Att hon vid 34 års ålder fortfarande håller världsklass är imponerande. Vid årets långbane-VM (det enda mästerskap förutom OS som verkligen är "på riktigt") vann hon guld på 50 frisim och tog ytterligare en medalj. Otroligt imponerande!

Fler årsbästalistor följer!

Pinsamt

Känns skitjobbigt det här. Var ordentligt på gång med skrivandet för ett par veckor sedan och jag skrev flera inlägg som nästan blev klara. Sen kom sjukdomar och mycket på jobbet och så här nästan två veckor senare så har det inte kommit ett enda inlägg, därav rubriken: Pinsamt. Jag lovar verkligen bättring. Nu är det ledigt i några veckor och då ska jag verkligen försöka få till listandet. Många av det listor som jag har halvfärdiga handlade om aktuella händelser och då känns det inte så kul att lägga upp flera veckor senare men en eller annan av de halvfärdiga ska jag nog kunna lägga upp. Annars så är ju december den perfekta listtiden när man kan göra årsbästalistor av alla de slag. Har några sådana på gång också. Men idag så ska jag faktiskt göra en lite personlig lista nämligen de fem saker som jag ser mest fram emot under ledigheten!

1. Sova. Har blivit extremt lite av den varan under hösten. Även om barnen fortsatt vaknar tidigt så kan man dela upp det lite så en av oss vuxna kan sova lite extra. Ska bli såååå skönt.
2. Egen tid. Denna höst har det varit jobb, jobb och åter jobb. Sen hem och ta hand om familjen. Längtar verkliegn efter att han göra nåt eget och bara bry sig om sig själv.
3. Julafton. Det var länge sen jag såg fram emot den dagen. Men nu när Sigrid är 2 1/2 och verkligen ser fram emot allt som Julafton har att erbjuda så dras man med i det själv också.
4. Träna. Åååhh vad jag längtar efter att få mer tid att träna. Hoppas på mer snö så det kan bli skidåkning. Fram till typ för en sex veckor sen så höll jag igång bra men sedan dess så har det gått stadigt neråt så nu behöver kroppen komma igång igen.
5. Nyår. Brukar alltid bli trevligt med god mat och trevligt sällskap. I år så är det typ fer barn än vuxna med på festen, der ska bli intressant..

Frågesport

Klassiska fredagar med På spåret, finns det nåt bättre. Att få glänsa framför TV:n när man klarar av resan långt innan de tävlande.. Frågesport på TV när det är som bäst.
Idag tänkte jag helt enkelt ranka de bästa frågesportprogrammen som sänts på svensk TV (som jag har sett är det kanske bäst att tillägga..)

1. På spåret. Upplägget gör hela programmet. Tre resmål i olika delar av världen och sen frågor på det (för er som missat det ;) Från början bara tågresor inom Sverige men det har utökats mer och mer för att resmålen inte ska ta slut. Programmet tog ny fart när Luuk/Lindström tog över efter Oldsberg/Hellberg.
2. Jeopardy. Långkörare i Sverige med Magnus Härenstam och än värre i USA med Alex Trebek som varit programledare i nästan 30 år. Spännnade då det aldrig är avgjort förrän sista finalfrågan
3. Vem vill bli miljonär. Den ursprungliga programmet med Bengt Magnusson är det som gäller, inte den skiten som går nu med massa postkodsdravvel. Dom hinner ju knappt med några frågor på den halvtimme de sänder.
4. Kvitt eller dubbelt. Denna programidé borde återkomma i TV-tablån tycker jag. En person får ett visst anatal frågor om sitt specialämne och får om han/hon klarat frågorna välja en fortsättning därav namnet. Hade under en säsong det krångliga namnet 48000 kronorsfrågan. Gick senaste för 5-6 år sen som en barnvariant.
5. Vem vet mest. En nutida succé. Kul med snabba frågor och svar om precis vad som helst. Kul också att deltagarna får bestämma vem som ska svara för att "sätta dit" varandra..

Ny listor kommer!

Finallåtar

På fredag är det dags för den stora finalen av IDOL och det blir verkligen den stora finalen eftersom IDOL nu ska läggas ner och ersättas av x-faktor. Det nya programmet är väl i princip samma idé. I USA är det ju t.o.m. den gamla IDOL-juryn som är med. Fast det har inget att göra med dagens inlägg... Årets säsong är den åttonde och varje år så har finalen avgjorts genom att de båda finalisterna sjunger samma låt som vinnaren sen får ge ut på singel. Gemensamt är att alla har varit powerballader med starka refränger. Tänkte ranka vilken av låtarna som jag tycker varit bäst!

1. Right here, right now. Skriven av Jörgen Elofsson, sjöngs av Agnes Carlsson 2005
2. Everything changes. Skriven av Jörgen Elofsson, sjöngs av Markus Fagervall 2006
3. Coming true. Skriven av Jörgen Elofsson, sjöngs av Daniel Lindström 2004
4. With every bit of me. Skriven av Andreas Carlsson och Jörgen Elofsson. Sjöngs av Kevin Borg 2008
5. Higher. Skriven av Per Westerlund och Joakim Olovsson. Sjöngs av Erik Grönvall

Som synes är fyra låtar skriven av gamla Cherionmedlemmen Elofsson. Årets låt har faktiskt skrivits av gamle IDOL-deltagaren Darin.

Har två listor som väntar på att skrivas klara. förhoppningsvis till helgen!

Programledare

Måndagar har under nästan hela hösten varit utochspringdag. Alltid skönt att avverka veckans första träningspass redan första dagen. Skönt att komma igång liksom. Nu har jag dock hostat ganska så mycket under en dryg vecka så nu fick det bli vila istället. Fastnade framför Pengarna på bordet och insåg flera saker... programidén är jättebra men många av de som tävlar kan inget vilket gör att deras chans till stora pengar liksom försvinner nästan direkt. Sen tycker jag att Peter Jihde är ganska så usel. Har alltid hållt honom högt bland svenska programledare. Hans insats under Aten OS 2004 tycker jag var lysande men nu verkar han ha kört fast i att han måste hela tiden vara Jihde om ni förstår, det blir liksom samma stil hela tiden. Nej han har verkligen sjunkit på min lista. Tänkte idag lista de jag tycker är bäst. Titeln programledare blir lite snäv så kategorin får vara de bästa tv-personligheterna.

1. Filip&Fredrik. För mig är dessa två herrar överlägsna ettor. Ok att det blir lite lätt överdrivet ibland men i det stora hela är det suveräna. Blandar allvar med skämt, har bra koll på det mesta och bara sprutar ur sig bra och roliga programidéer.
2. Kristian Luuk. Skitbra i  "På spåret". Trodde att han skulle ha svårt att efterträda Oldsberg men det har gått utan problem. Kul lite torr humor och har alltid bra kontakt med gäster och tävlande. Höjde för några år sedan melodifestivalen till en helt ny nivå.
3. Andre Pops. Myspopsen som har lyft många sportsändningar de senaste fem åren. Speciellt lyckad i Vinterstudion. Det är en fröjd att lyssna på honom i reportage och intervjuer.
4. David Hellenius. Rolig, proffsig och påläst. Jättebra i sin talkshow.
5. Anders Lundin. Får sista platsen efter sin utmärkta insats under sina Robinsonår. Tyckte att det var mycket hans förtjänst att programmet blev så lyckat. Sen var han väl lite med ojämn under sina år på Skansen.

Inte ens nära: Skvalan. Sjukt överskattad, vad är bra med honom?

Julmusik

Här hemma i Björklinge har det spelats julmusik i åtminstone två veckor. Förr har jag hatat det men nu när Sigrid glatt sjunger med så är det helt ok. Det finns faktiskt en hel del guldkorn bland alla de låtar som spelas dagarna i ändå under december månad och jag tänker så klart ranka fem stycken som jag gillar. Denna gång så rankar jag de "poppiga" låtarna, nån annan gång så kanske det kommer en lista med de mer traditionella varianterna..
Here is the list.
1. Do they know its Christmas, Band Aid. Kombinationen av klassisk popjulsång med att skänka pengarna till några behövande är förstås perfekt. Gjordes första gången -84 och sen igen fem år senare. Första uppsättningen med bl.a. Bono, George Michael och David Boiwe är väl den mest klassiska
2. Fairytale of the New York, The Pogues. Har gjorts i ett otal versioner men denna från -87 (?) är orginalet. Ingen munter text men ändå en härlig låt.
3. Christmas time, Bryan Adams. En julhit från 1985 som fortfarande är en av mina favoriter trots att jag inte längre har så mycket till övers för herr Adam.
4. Blue Christmas, Elvis Presley. Den äldsta låten på listan. Elvis Gör denna låt på sitt eget sätt men ändå låtar den väldigt Julig.
5. Gyllene Tider: 24 december. Denna deppsång är väl ingen glad Julsång precis men det är ju ändå Gessle så den platsar på listan. Skrevs nån gång tidigt 80-tal då GT var som bäst.

Japp så var denna slut men fler på detta tema kommer säkert under denna månad!

melodifestivalen

Detta inlägg kommer att bli ganska så motsägelsefullt. Jag har alltid gillat melodifestivalen och när många av mina kompisar har dissat den så har jag alltid försvarat den och hävdat att det finns en hel del bra låtar och artister. Man behöver inte se ner på hela cirkusen bara för att det inte är "fint nog". Det blir mest bara löjligt.. Hur som helst så har jag börjat vackla lite. Tror det började för tv år sen när jag plötsligt inte längre kände samma dragningskraft till att kolla, och förra året tror jag inte ens att jag såg alla deltävlingar. Nu i veckan så presenterades artisterna och då kände jag, näe det här är inget kul längre! Jag tycker att det är dags att ändra koncept. Nu har det kört det här med delfinaler i typ 10 år, hitta på något nytt nu. Eftersom de måste ha med 32 artister så är det oundvikligt att det blir mycket upprepningar, men hur kul är det att se Charlotte Perelli igen, eller Afrodite (dom som vann för en massa år sen). Sen försöker de slänga in några fräcka nykomlingar som man glömt bort en timme senare eller typ nån skämtartist som Sean Banan (va fan ska han vara med för). Nej det är inget kul!!
Men nu kommer det motsägelsefulla. Det finns faktiskt ett gäng artister som verkligen är bra som det ska bli skitkul att se, som jag nästan kommer att heja på och dom ska jag lista idag. Tyvärr så är de för få för att man ska orka hålla motivationen uppe under de sex veckor som spektaklet håller på.. Ok här är listan över de artister som är värda att vänta på.

1. Thomas Di Leva. Jajamensan. Rymdblomman ska vara med. Kan bli helt underbart med rätt låt för det finns få artister i Sverige som ens kommer i närheten av honom när han är på rätt humör (vilket iofs var några år sen nu)
2. Andreas Johnson. Ok nu säger jag emot mig själv eftersom han har varit med bra mycket de senaste åren men jag gillar verkligen Johnson, och han brukar alltid leverera stabila rockpoplåtar
3. Caroline Wallin Perez. Ja jag har bara hört hennes skiva med Kentcovers men det räcker för att hoppas på storverk.
4. Lisa Miskovsky. Har inte gillat det senaste hon gjort men de två första skivorna är riktigt bra och hon är en cool rocktjej. Borde kunna bli bra.
5. Maria BenHajji. Ok, jag har ingen aning om vem detta är men låtskrivarna kommer från Uppsala och enligt en kollega så har de jobbat hårt i många år för att få med en låt utan att ha nån uppbackning för skivbolag eller nåt sånt. Hoppas att de kan lyckas!

Japp jag får väl återkomma i ämnet när det närmar sig februari när spektaklet kommer igång, då blir det nog säkert ett par disslistor!

Skidskytte

Innan jag börjar att skriva om dagens lista så måste jag beröra det här gnället som jag läst om på webben angående att fyran har tagit över skidskyttesändningarna denna säsong.. Självklart skulle jag helst vilja ha helt reklamfria sändningar, men va fan det är ju snart 2012. Kom in i matchen, reklamen behövs för att finansiera sändningarna och jag är helt säker på att SVT försökte behålla sändningarna men inte kände att de hade råd utan de prioriterade annat (typ fotbolls-VM...) Alltså får fyran sända och det lilla jag såg idag så var det helt ok. Sen att någon enda person saknar Ulfbåge och Grenemark är för mig en gåta. Grenemarks eviga tjatade om "bom klockan 8" och Ostbågens överdrivna "jajamänsingen" eller nåt annat fjantigt är ju bara too much för mig.
Så kontentan av denna något flummiga inledning.. Gärna SVT för att slippa reklamen men i dagens mediaklimat så måste ju folk inse att det är en omöjlighet att de ska sända allt så då funkar fyran (eller Eurosport alldeles utmärkt för mig..
Nu till dagens ämne. Jag tycker att skidskytte är en av de absolut bästa TV-sporterna och jag ska försöka bena ut varför och självklart då genom att göra en lista. Här kommer den!

1. Sveriges succé. Självklart är detta en förutsättning för tittandet. Kan inte säga att jag var så aktiv i mitt tittandet åren efter Magda hade slutat. Då hade ingen av de andra damerna slagit igenom och herrarna var bara sporadiskt långt framme. Nu känns det som om varje lopp är en bra chans till framskjutna placeringar. Nu misslyckades herrarna igår men damerna hade stora framgångar i dagens lopp. Får se hur säsongen fortsätter.
2. Många om budet. I de "vanliga" längdskidetävlingarna så kan man ganska lätt räkna ut vilka som ska ligga i toppen men i skidskyttet är det alltid många om budet, speciellt när Björndalen blev mänsklig för 2-3 år sen.
3. Skickligheten hos åkarna. Att åkarna mest är misslyckade längdåkare är en gammal myt som knappast stämmer. Att åka såpass snabbt som de gör och sen träffa en liten liten prick från ganska så långt håll, imponerande.
4. Spänningen. Få sporter blir så spännande iom att skjutmomentet oftast är så avgörande. Ingen tävling avgörs förrän precis på slutet.
5. Produktionen. Kollade på nån gammal OS-krönika och med taffliga bilder från skjutvallen och missade tidspasseringar. Vilken skillnad mot hur det är nu med allas skjuttavlor som kommer upp och passertider ute på banan typ varje kilometer gör att det är lätt att hänga med och inga löpare missas.

Dessa fem punkter gör att skidskyttet alltid kommer att vara en favorit hos mig!

Ny lista så snart jag hinner!

Längskidåkning förr och nu

I flera inlägg har jag skrivit om saker som var bättre förr och självklart så har ibland även motsatsen kommit fram. Idag ska detta behandlas i ämnet längdskidor. Jag har följt längdskidtävlingarna sen jag var liten och har alltid tyckt att det är en av de absolut roligaste sporterna att följa på TV (och utöva själv för den delen..). Mycket har hänt i den sport de senaste tio åren, den del bra saker, andra inte alls lika bra. jag tänkte ranka de absolut sämsta förändringarna som gjorts. Dessa saker har inte alls utvecklat sporten i sig utan de har säkert gjorts för att intressera TV-publiken på "kontinenten". Sen finns en hel del bra förändringar också men det kommer i ett senare inlägg. Här kommer listan:

1. Få långa lopp. En femmil körs under säsongen (Kollen). Något enstaka lopp över tre mil, annars är det bara kortare varianter. Det ger dålig variation och en viss sorts åkare försvinner helt. Sen försvinner dramatiken med folk som går in i väggen och de många omkastningarna som kan ske i längre lopp.'
2. Bara masstarter. Alltså ibland passar det bra med masstarter men det är få lopp med individuell start där alla får åka mot sig själva och inte har några att ta rygg på.Spänningen framför TV:n när man väntar på att någon ska komma fram till kontrollen saknar iaf jag.
3. Få stafetter. Förr kördes ett antal stafetter under säsongen. Nu är det bara några få. Stafetter är i sina bästa stunder oslagbara så det saknar jag verkligen. I skidskytte finns det fortfarande kvar till stor del och tycker jag att längdåkningen kan ta tillbaka.
4. För korta varv på samma bana. Detta förstår jag så klart har med TV-tittarna att göra men hur intressant är det att se åkarna åka 17 varv på samma bana på en femmil. Nej flera längre varv med mycket variation i terrängen så att det blir utslagsgivande.
5. Tillåtelse att byta skidor. Vad är detta? Ett lopp ska väl inte avgöras av hur snabb man är på att byta skidor. Vallarna är väl såpass bra och skickliga nuförtiden att de kan valla så skidorna håller ett helt lopp.

Jag har faktiskt, kors i taket, fler listor på gång. Hoppas hoppas att tiden finns att skriva klart under veckan!

E-type

Kvällens avsnitt av Så mycket bättre var nog det bästa hittills. E-type var som vanligt en rolig prick och de andra artisterna bjöd på flera bra versioner av hans hits. Man skulle ju kunna tro att jag skulle göra en lista med hans bästa låtar idag men det känns snudd på omöjligt då de är himlans lika, det skulle liksom inte bli trovärdigt, men måste jag välja ut en så får det ändå bli Will I see you again från första skivan. De som slog mig är att texterna till hans låtar är såpass bra och faktiskt har en mening. Man tänker ju inte riktigt på det när man lyssnar på musiken i hans egen tappning men när andra gör låtarna och man faktiskt hör textraderna så låter det ganska vettigt. Hur som helst.. dagens lista ska alltså inte handla om E-type utan om den musikgenren som han representerar, Eurodance som det enligt Wikipedia ska kallas. 90-talets stora plåga som gjorde att dansgolven fylldes av folk. Främsta kännetecknet är, förutom starka refränger, en manlig rappare och en kvinnlig refrängsångerska. Listan idag är fem grupper från den eran som var riktigt bra..

1. 2 Unlimited. Med hits som No limit och The real thing
2. Culture Beat. Går inte att komma ifrån. Mr. Vain var en grym danslåt. Brukar fortfarande lyssna på den när jag springer-
3. Snap. Var tidiga genren. Kom redan i början på 90-talet med hits som The power och rythm is a dancer.
4. Basic Element. Den svenska supergruppen med hits som The promise man och This must be a dream.
5. Maxx. Konstigt stavning var inne under den perioden. Flexx fanns väl också. Maxx stora succé var iaf låten No more I can´t stand it.

Denna era försvann väl helt (förutom E-type då) i slutet på 90-talet..Saknad av många..

Ny lista när jag får tid.

KENT

Yes! Dagens bästa nyhet, Kent spelar in nytt! Nuförtiden när jag inte lyssnar på nån musik alls egentligen och inte har några riktiga "idoler" så känns det så tryggt med Kent. Jag har gillat dem sen typ -97 och har alltid hållt dem som det bästa bandet i Sverige. När man inte längre känner till nån av den nya musiken så känns det så bra att veta att en ny skiva är på gång som jag definitivt nästan helt säkert inte kommer bli besviken på. Dom har släppt nio studioalbum och även om flera av dessa har sina brister så är det ändå så att skulle jag vara tvungen att plocka ut, säg 25 skivor, från min samling att ta med till en öde ö så skulle alla nio få följa med.
Att lista de bästa låtarna är svårt som fan men dessa låtar är de som jag känner mest för!

1. Utan dina andetag. Var med på baksidan på singeln "Om du var här" 1997 och sen kom den med på b-sidersskivan. En underbar finstämd kärleksballad med vacker text. Brukar sjunga den för Sigrid och hon har faktiskt lärt sig nästan hela nu :)
2. 747. Från Isola (så klart). Det går inte att han en sån här lista utan att ta med denna låt. En tidlös klassiker som man kan lyssna på om och om och om igen utan att tröttna på den. Lite kul är att när man lyssnar på den på Spotify så klockar den in på 7.48. Blippbloppljuden är väl låtens riktiga kännemärke.
3. Mannen i den vita hatten. Den stora balladen från den lite bortglömda skivan "Du&jag döden". En låt som ökar och ökar i styrka till den underbara finalen "Vi ska alla en gång dö".
4. Stoppa mig Juni. Från den kanske minst braiga skivan "Hagnesta hill". Även detta en ballad. Egentligen en helt obegriplig text, nånting om brusten kärlek, men orden passar så bra ihop och den är så underbart deppig och höstig. Ett litet mästerverk.
5. Dom andra. Låten som gjorde Kent från stora till Megastora. Första singeln från Guns&Ammo som är den mest sålda skivan i Sverige under detta årtusende. Visslingarna i början gör att man gillar låten direkt och sen sitter denna låt. En underbar poplåt.

Så, nu har jag hyllat Kent nog för idag, det blir säkert mer av den varan! Ny lista när jag får tid!

Stafetter

Fick lite blodad tand efter inlägget sist så detta kommer också att handla om vintersport, nämligen stafetter. Historien är ju fylld av segrar och pallplatser för oss svenskar men också otroliga misslyckanden och stora fiaskon. Det är väl just det som gör stafetter så himlans intressanta, det är omöjligt att förutse utgången på förhand. Ja ok då, oftast vet man ju att Norge ska vinna ;( . Ta t.ex OS 1992. Christer Majbäck hade fram till stafetten varit den bästa svensken under de mästerskapen och han kändes som det säkra kortet, men vad hände, total kollaps. Tvärtom vid andra tillfällen då någon man inte alls trott på som har hållt jättebra och överraskat. Här kommer min lista över de fem coolaste stafetter med svensk inblandning.

1. VM-89 i Lahtis. En lite bortglömd klassiker. Det kändes ju nästan givet med svenska guld på den tiden. Fyra lag slogs om guldet. Mogren körde sista sträckan och gjorde ett ryck precis på slutet och vann knappt men klart före Tjeckoslovakien och Finland. Extra skönt att Norge missade medalj :)
2. OS-10. En självklar nutida klassiker där de fyra (Olsson, Richardsson, Södergren och Hellner gjorde suveräna lopp och utklassade motståndet.
3. OS-88. Sverige hade gjort en total genomusel första vecka i längdspåren i Calgary och var grymt nerderlagstippade men Ottosson och Wassberg gjorde två bra inledande sträckor och sen så spräckte Gunde fältet på tredje. Torgny Mogren var slutman som vanligt på denna tid och avslutade till en enkel seger. Sovjeten Prokororov var på väg upp och låg ett tag ganska nära Mogren men han lyckades med konsstycket att ramla två gånger!
4. OS-84. Precis som i Calgary stod det mellan Sovjet och Sverige. Denna gång med Gunde på slutsträckan. På den tiden så fanns det ju inte kameror överallt och man fick vänta, ibland nån minut innan de olika bildsekvenserna. Hur som helst så var Gunde helt plötsligt i en ganska klar ledning med nån kilometer kvar men då föll han i en kurva. Han kom dock snabbt upp och kunde hålla undan. Detta var starten på en riktigt bra svensk stafettperiod med, nästan, bara pallplatser.
5. VM-03. Denna enda stafetten på listan som inte inneburit svensk seger och den enda som jag inte sett live men det måste ändå med. För er som har glömt, så räcker det med att nämna Jörgen Brink, så kommer nog alla ihåg. Sverige gjorde ett utmärkt mästerskap och ledde stafetten klart efter Elofssons fina tredje sträcka. Jag kommer ihåg att jag var på jobbet´, utan TV till hands och fick SMS-rapporter från min dåvarande flickvän. Det kändes tryggt när Sverige ledde med 20 sekunder. Plötsligt kom det då ett SMS att han gått in i väggen och Norge och Tyskland dragit förbi. Ja sånt kan ju hända tänkte jag då men efter att ha sett bilderna på TV så kändes det nästan overkligt att man kan bli så stum på så kort tid. Sverige och Brink stapplade iaf in på en bronsplats..

Ja det var fem favoriter. Nån annnan gång så ska jag skriva om 1992, 1993 och 2006.. Inte lika muntra minnen..

Äntligen

Så himla kul, nu är äntligen vintersportsäsongen igång. Alpina världscupen tjuvstartade visserligen för typ en månad sen men det är nu det börjar på riktigt. Idag så började längdvärldscupen och de svenska gjorde utmärkt ifrån sig.
För mig är detta den bästa sportperioden på året. Varje helg är det något att se fram emot (även om det säkert blir mindre kollande än jag har tänkt..). Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om detta men det får vänta till gör startar min nya blogg med lite mer utrymme för sånt. Istället så ska jag idag ranka de fem sakerna som jag ser mest fram emot denna vinter.. Här kommer listan:

1. Tour de ski. Ligger helt rätt tidsmässigt då det är ganska tomt på stora sportarrangemang runt nyår. Spännande upplägg med olika distanser och stilar som gör att många åkare har chansen. Sista uppförsbacken på avslutningssträckan har fått en del kritik men det är ju sån liten del av hela tävlingen så det avgörs ju inte då. Björgen och Cologna är mina favoriter så här en dryg månad innan det kör igång.
2. Herrarnas slalom. Svenskarna gjorde en grym fjolårssäsong och det finns ingen anledning till att tro att det ska bli sämre i år. Byggmark känns som en potentiell cupvinnare om han står på benen. Myhrer kanske också. Bäck, Hargin och Larssin kan också vara på pallen om det klaffar.
3. Helena Jonssons sista (?) säsong. Skidskyttedrottningen har aviserat att det kan bli sista säsongen. Ska bli spännande att se hur det går. Hon har, efter misslyckandet i OS 2010, varit bra men inte så enastående som det var innan. Skulle vara kul om hon fick till en sån säsong som Magda hade 2002 eller när det var när hon vann typ allt. Helena har verkligen kapacitet till det.
4. Anjas fartsatsning. Ska bli mycket intressant att se hur hon lyckas nu när hon ska specialisera sig lite mer. Hon får nog svårt att utmana Vonn och Riesch men hon borde definitivt kunna utöka antalet pallplatser under årets säsong. Hoppas hon också bestämmer sig för att köra på till minst 2013 så hon har chansen att bli den med flest medaljer någonsin.
5. Sprintcupen. Denna tidigare hatade gren som nu de senaste fem åren blivit så oerhört populärt. Formatet är perfekt för TV och spänningen är oftast hög. Sen är det alltid härligt att se, framförallt Emil Jönsson, knäppa norrmännen på näsan.

Detta ämne kommer jag säkert att återkomma med under vintern.

Så ruggigt mycket bättre

Ja, så mycket bättre säsong två är som förväntat. Artisterna är mer medvetna om att allt de gör kommer att kunna ses på youtube och alla covers de gör är potentiella hits, alltså är det inte lika spontant som det var under den första säsongen då ingen visste vilken otrolig succé det skulle bli. Hittills är Laleh och Wiehe överlägset bäst tycker jag, får se vad fortsättningen har att ge.
I denna bloggs start hade jag nåt inlägg om vilka jag skulle vilja se i Mästarnas mästare, jag tror att jag fick lite som jag ville så nu försöker jag med detta program också. Det handlar inte om mina svenska favoriter, isf skulle det bli Gessle, Fredriksson, J. Berg. Robyn, Hellström och Niklas Hillbom (Jumper), utan en skara där programmen och låtarna skulle bli intressanta och även intressant att höra lite om artisten.

Här är min lista på de som jag skulle vilja se i programmet:

1. Björn Skifs. Har haft en lång karriär, gjort mycket olika saker och verkar vara en sympatiskt person.
2. Joakim Thåström. Har gjort så otroligt mycket bra musik med Ebba Grön, Imperiet och solo. Skulle vara intressant att veta lite mer om honom också, han känns väldigt anonym som person.
3. Robyn. Hon måste bara med. Tänk att höra henne göra Staten&Kapitalet eller Hooked on a feeling. Skulle kunna bli hur bra som helst.
4. Joey Tempest. Skulle vara kul att ha med en riktig gammal hårdrockare och passar väl Joakim Larsson från Väsby utmärkt. Han måste ha mycket intressant att berätta, han har en bra röst och har ett gäng låtar som skulle vara kul att höra med andra artister.'
5. Magnus Uggla. Varje fredagseftermiddag så lyssnar jag på Uggla på P4 i bilen hem från jobbet. Har ändrat uppfattning om honom tack vara det. Han är skitrolig och verkar vara en varm person. Sen gjorde han faktiskt en del riktigt bra musik fram till mitten av 80-talet.
6. Måste ju få in fler tjejer så slänger jag in Tone Norum. Hängde väl ihop en del med Tempest på 80-talet, men vad hände sen. Skulle vara kul att veta. Hade en grym rockröst som skulle passa bra att göra covers med och sen gjorde hon faktiskt några riktigt bra skivor när det begav sig..
7. Ja egentligen skulle jag vilja ha fått med en till kille men det måste ju bli lite jämn fördelning så då får det bli en tjej till och då måste snygghetsfaktorn höjas lite så då får det bli Jill Johnsson. Countrypopsångerskan känns som om hon skulle passa perfekt i detta sammanhang. Trevlig, bra musiker och mycket egna låtar som folk känner igen.

Denna lista har jag faktiskt funderat på en del men jag har säkert ändå glömt flera artister som jag hade velat haft med men nu får det vara så här, så länge iaf.

Ny lista när jag hinner!

favoritspelare

Såhär mittemellan fotbollsgalan och landskampen mot Dannebrogen så känns det som om det är läge för en fotbollslista. Det har blivit en del sånna nu under hösten. En ganska stor andel faktiskt om man tänker på hur uselt få inlägg det har blivit och hur stort mitt fotbollsintresse egentligen är.. Hur som helst så funderade jag lite på dagens ämne när Zlatan vann sin lilla boll för sjätte gången (om det var rätt eller fel återkommer jag till när jag har startat min nya blogg ;). Vilka är egentligen mina svenska favoritspelare genom alla tider? Ingen av mina allra största barndomsidoler kommer ifrån fotbollen utan dom kom mer från t.ex. tennisen och skidåkningen men självklart har jag haft spelare som jag följt lite extra och som man gärna vill "va" när man lekte fotboll. På denna lista blir det lite nytt och en del gammalt. Här kommer alltså listan över mina svenska favoritfotbollssspelare.

1. Torbjörn Nilsson. Den stora hjälten under uppväxten. Var bäst i det bästa laget och gjorde en jävla massa mål.
2. Glenn Strömberg. Även om man tyckter att han såg bra flummig ut i sitt långa hår så var han ändå en stor hjälte som var en stor favorit på framförallt 80-talet.
3. Kenneth Andersson. Vet inte varför just han alltid varit en favorit. Det var det redan innan -94. Det var kanske att han aldrig var så spektakulär utan kämpade för laget men ändå gjorde mål. Verkar vara ganska sympatisk också.
4. Henrik Larsson. Den stora favoriten från "nutiden". Jobbade alltid stenhårt, gjorde många otroligt viktiga mål och var en riktig lagspelare. Kul med åren i Barcelona och halvåret i Manchester där han visade att han höll även i de större ligorna.
5. Zlatan. Det går inte att ha med en sån här lista utan Zlatan. Även om man har svurit många gånger framför TV:n och t.o.m. Sigrid, två år ropar att han ska springa mer så är han ändå Kungen. Nio ligatitlar i olika lag säger det mesta. Han gjort så många speltakulära mål att det skulle räcka till en trippel-DVD.

Har några nya listor på G.så finns tiden så kan det dyka upp en redan imorgon ;)

Konserter

Gårdagens konsert blev en blandad upplevelse. Det fanns många höjdpunkter bland de hits de spelade men också en hel del låtar som kändes rätt så mossiga. Bandet var bra och tight och på slutet gick vi så vi stod väldigt nära scenen och då såg man också den uppenbara glädjen hos bandet vilket var kul att se. Marie sjöng bra på många låtar men ibland märktes det ganska så mycket att sjukdomen har tagit hårt på henne. Hur som helst så var det en trevlig kväll och det var kul att se sina barndomsidoler. Konserten kommer inte att platsa på dagens lista där jag tänkte ranka mina bästa konsertupplevelser. Det är inte alltid den bästa konserten som ger den bästa upplevelsen utan det kan vara något annat som påverkar. Ja ja, nog med babblandet, här kommer listan.

1. Kent i Globen, december 2002. Denna konsert kom efter skivsläppet av Vapen&Ammunition då de var som störst. Vi hade bra platser nästan längst fram och Kent gjorde en riktig kanonspelning.
2. Gyllene Tider, Jönköping juli 2004. Jag såg gruppen två gånger denna sommar men denna spelning får hamna på listan. Solen sken, vi hade bra platser och det var sjuuukt mycket folk. Att vända sig om bakåt och veta att det står typ 30000 pers bakom är ganska häftigt. Gyllene var grymma på denna turné. Låtlistan var blandad med hits och lite mer okända låtar och Gessle var i sin absolut bästa form.
3. Håkan Hellström, på Katalin december 2002. Samma månad som nummer 1 på listan så kom Håkan till stan. Det var under den perioden som jag lyssnade mest på honom och denna spelning var varm, trång och helt underbar. Det var ett otroligt röj och Håkan var i högform.
4 Oasis, Globen spetember 1997. Jag har inte sett så många av de riktigt stora utländska artisterna men jag lyckades pricka Oasis när de just släppt sin tredje skiva och fortfarande var megastora eller kanske störst t.o.m. Efter detta så gick de långsamt neråt i sin karriär. Vi hade inte de bästa platserna men Ljudet var bra och Liam var så otroligt cool så det blev verkligen en upplevelse.
5. Kent, Stadion 6 juni 2003. Jag funderade länge på min femte plats på listan men jag kände att det var tvunget att bli dubbelt upp med Kent på listan fast det fanns många utmanare. Konserten i stort var lite sådär. Ljudet var inte det bästa, det var lite för trångt på ståplats och en del låtval var udda men upplevelsen var helt enorm. Att Kent lyckades samla 33000 på Sveriges nationaldag och att alla klädde sig i vitt. Det kommer alltid att vara ett minne för livet.

Ja nu måste jag ta ny kraft för att hitta på nya teman för listor framöver. Har en del uppslag, hoppas att det går att omsätta i ord också!

Vilken konstellation är bäst

Den eviga frågan, vilka är bäst. I detta inlägg så ska jag ranka vem eller vilka som är bäst i de olika formationer av per och Maries olika projekt. Ja det blev en konstig mening, jag vet, men ni forstår snart hur det hela hänger ihop. För att inte böka till det ännu mer, här kommer listan!

1. Gyllene Tider. Kommer alltid att vara Sveriges bästa popband genom tiderna. De första skivorna är bäst(vad har man hört det förut..) men de har hållt hög klass i alla år. Hoppas hoppas att det kommer nån mer ny skiva innan de fyller 60..
2. Roxette. Flest hits men också en del djupdykningar under deras monsterlånga karriär.
3. Per solo. De första lite lugna skivorna är super, comebackskivan "Mazarin" var ju full av hits, sen har det gått lite nedåt.
4. Marie solo. Sjunger som bäst på de första egna skivorna som är fyllda med lite bortglömda mästerverk. Liten parentes är hennes och Eldkvarns ..Trasiga skor som är helt sjukt bra.
5. Son of a plumber. Gessles sidoprojekt där den ljuvliga Helena Josefsson fick ganska stor plats. Skulle vara lite mer experimentell musik men det låter verkligen Gessle, men lite sämre än det vanliga..

Imorgon, en kort recension och en ny roxetteinspirerad lista.

roxette, de okända "hitsen"

Idag fortsätter nedräkningen till torsdagens konsert med att ranka de bästa av de låtar som inte släpps som singlar. I stort sett tycker jag att det är rätt singlar som släppts från albumen, i vissa fall så har det ju varit så många hits på skivorna att man omöjligen kan ha släppt alla på singel, t.ex. från Joyride kom det fem singlar och det kunde säkert släppts fem till som blivit hits. Hur som helst, här kommer min lista!

1. Things will never be the same, Joyride. En lysande låt med gitarrplinkande intro. Halvlugn på skiva. Live görs den som en ballad. Har spelats under den pågående turnén, får se om den dyker upp på torsdag.
2. Crush on you, Have a nice day. Introolåten till den skivan. En härligt ösig popsång med Per som sjunger versen och Marie på refrängen.
3. The rain, Tourism. Min favoritlåt från denna skiva. Lugn och finstämd
4. So far away, Pearls of passion. En av de tidigaste låtarna. Hette Som i en dröm på svenska som du sjöngs av Gessle.. Sjöngs sen in av Marie till den första skivan. Hennes sång är otroligt bra i denna låt.
5. Sleeping singel, Look sharp. En av de låtarna på denna skiva som fortfarande håller bra, trots att 80-talet skiner igenom ordentligt. Skönt komp på denna låt.

Imorgon (förhoppningsvis) en ny lista på detta tema!

roxette

På torsdag ska jag till Globen för en konsert med mina barndomsidoler Roxette.  Det var tio år sedan jag såg dem och även om mycket av låtarna lär vara detsamma (de gamla hitsen) så ska det bli sjukt kul att se dem live igen. Den senaste skivan var lite sådär men det fanns ändå en del guldkorn, annars är det ju åren mellan 86-92 då de var som bäst, det är ett tag sen nu. Tänkte under veckan (ja om jag hinner då så klart) göra lite olika listor på detta tema och idag är det helt enkelt Roxettes bästa singlar enligt mig..

1. Listen to your heart, 1988. Den stora balladen från Look Sharp skivan. Pompös inledning, underbar sång av Marie och kanske Gessles/Perssons bästa låt tillsammans.
2. It must have been love, 1987. Julsingeln från 1987 som blev en sån stor hit i och med "Pretty Woman" 1990. Sjukt uttjatad men ändå en helt strålande ballad. Finns i många olika versioner på olika skivor, den kanske mest annorlunda finns på "Tourism" från 1992 i en snyggg coutryversion.
3. You don´t understand me, 1985 En bortglömd låt som fanns med på den första greatestsamlingen. Skrevs av Gessle och Desmond Child. Ytterligare en smäktande ballad med MArie på sång.
4. Dressed för success, 1988. Den bästa av de riktiga poplåtarna. Kom som första singel till Look Sharp och var en stor hit runt om i världen.
5. How do you do!, 1992. I all sin enkelhet en suverän poplåt när Gessle skrev sina bästa engelskspråkiga låtar. Refrängen fastnar direkt.

Detta är alltså en lista med de bästa hitsen, singlarna. Nån dag senare i veckan kommer en lista över det bästa låtarna som inte släppts på singel, de kanske mer bortglömde låtarna!

Så mycket bättre

Imorgon så är det dags för säsong två av Så mycket bättre. Första säsongen blev ju en otrolig succé och jag såg de flesta av programmen. Tyckte att det var ett småmysigt program med intressanta diskussioner och framförallt var det kul med blandningen av folket som var med. Det fanns någon för alla generationer. Men framförallt så var musikunderhållningen bra. Artisterna hade verkligen lagt ner tid på att få till bra versioner av kollegornas låtar. De allra flesta av de som medverkade fick en riktig boost av sin medverkan och September blev ju helt plötsligt jättepoppis i landet. Tänkte ranka de bästa låtarna från säsong ett idag..

1. Det hon vill ha, Plura. Eldkvarnsångaren gör Sandelins pophit till en riktig rockhöjdare. En lysande låt.
2. Sträck ut din hand, Di Leva. Berghagens låt passar perfekt för Di Leva. Blir till en lysande poplåt
3. Mikrofonkåt, September. Otroligt uttjatad men en perfekt danslåt
4. Petter, Stockholm i mitt hjärta. Petters tolkning av Berghagens Allsångsklassiker är annorlunda och bra.
5. Lasse Berghagen. Gör Petters låt till sin helt egen och lyckas bra med det.

Ny lista när jag får tid.

Elitserien

Hockeyns elitserien är i full gång och FBK är årets flopplag och Växjö är en pigg nykomling än så länge. Trots att jag kollar resultaten efter varje omgång och gärna kollar in målskyttar och speciellt hur det går för alla de gamla leksingar som finns runt omkring i alla lag, så kan jag inte komma ifrån att serien är alldeles för ointressant. Självklart beror det lite på att Leksand inte varit uppe i högsta serien sen 2006 men jag är ganska så övertygad att även om det skulle spela med de stora så skulle jag ändå inte bry mig tillräckligt mycket... Varför är det så? jag det finns säkert många olika anledningar till det men är kommer iaf min lista!

1. Antalet matcher. På den "gamla goda tiden" så var det 36 matcher. Tio lag mötte varandra fyra gånger, sen var det slutspel för de fyra bästa. Lite skillnad mot hur det är nu. För att skapa intresse i så många omgångar, är det 60? så måste det till något extra speciellt för att det ska bli intressant.
2. Profilerna. Nästan alla unga sticker iväg utomlands innan de ens gått ut skolan. Kvar får vi de avdankade, de få trotjänarna och de mindra bra tjeckerna och finländarna.
3. Spelet. Satt och kollade ganska mycket på NHL i slutet av förra säsongen och vilken skillnad det är. Fart och fläkt och pang på frånbörjan till slut. Klart roligare än det spel som man ser i Sverige.
4. Bråken. Tycker alltid att det är något det tjafsas i elitserien. I år är det huvudtacklingarna, förra året var det väl nåt med videodomarna och nästa år är det ytterligare nåt annat. Det känns också som att vissa spelare och tränare är överdrivet gnälliga och ska alltid skylla på domaren om det blir torsk.
5. Hockeykväll. Egentligen lite löjligt att gnälla på det men jag tycker att Mikael Renberg är så otroligt usel som expert så jag pallar inte att kolla på det programmet. ´

Ny lista när jag har tid..

Hösten fortsättning

Ledsen att det är så dåligt med uppdateringar. Det finns helt enkelt inte tid just nu. Står i valet och kvalet om jag ska fortsätta. Har inte så många träffar nu heller så motivationen minskar lite. Jag ska dock försöka köra ett tag till, sen har jag en ny blogg på gång där inläggen kommer mer sällan men istället blir lite längre (har jag tänkt). Nu till dagsens lista..
För några dagar sen så hyllade jag hösten. Efter gårdagens ruskskitväder så känner jag att jag måste dissa hösten lite också. För lika härlig som den kan vara som typ i söndags lika helvetisk kan den vara, ja som igår då..
Här kommer listan över det värsta med hösten..

1. Regn!! Ett stilla sommarregn kan vara härligt. Eller ett vårvinterregn när man vet att snön håller på att smälta, men höstregn är bara kallt, uschligt och blä. Igår var jag ute en del på olika äventyr och fy va kallt det var.
2. Första kylan. Förra veckan fick jag skrapa rutorna på  bilen för första gången, det är lika jobbigt varje gång. Då vet man vad som väntar, en lång vinter med skottning, kalla händer, frusna fötter..
3. Mörkret. Långsamt krymper dygnets ljusa timmar, snart är det mörkt när man åker till jobbet och när man åker hem. Ljuset ser man på vägen från idrottshallen upp till personalrummet på lunchen.. Tungt tungt
4. Hösten är låååång. På våren så är det lite olika korta break där man får chansen att vila upp sig (påsk, kristi himmelfärd etc) men hösten är extremt lång och lovfri och julen känns oändligt långt bort.
5. Blekheten. Den  kan ju tyckas löjligt men jag tycker att det är lite jobbigt när huden tappar all färg som man fått under sommaren. Man ser ju så extremt glåmig och trist ut..

Ny lista när jag får tid!

Robinson

Av någon anledning så har jag inte riktigt kommit in i årets säsong av Robinson. Brukar nästan alltid fastna annars och har sett alla säsonger utom den som gick på TV3 när det var varje dag (och den där när några c-kändisar var med). Såg lite på slutet igår och det verkar som det är en riktigt tuff säsong med uselt väder och riktigt lite mat. Deltagarna ser verkligen slitna ut.. Eftersom jag inte sett knappt nåt så har jag ingen favorit men han som åkte hem i gårdagens program verkar ha varit en rätt trist typ, skönt att slippa sånna. Idag så tänkte jag ranka några av deltagarna från tidigare år som man verkligen kommer ihåg..

1. Martin Melin 1997. Den första segraren. Har hållt sig, mer eller mindre, i ramljuset sen dess. En värdig vinnare det första året när de inte hade lärt sig det där med pakterna..
2. Herman Nikolic 1998. En riktig latmask som alltid hade dräpande kommentarer till lagmedlemmar och motståndare..
3. Leif Svensson 2002. Ett riktigt orginal som gled runt i en Sverigetröja under hela tiden på ön. Gjorde egna upptäcksfärder där han bl.a. samlade på sig en massa skrot..
4. Freddy Lund 2000. En dryg person som alltid hade en åsikt om allt. Gjorde den "internationella nödsignalen" när han hamnade ute på havet på nån flotte. Ingen hade nån lust att rädda honom...
5. Robban Andersson 1999. han gjorde ju bort sig åtskilliga gånger efter hans första framträdande i Robinson. Men under detta år så var han oftast jävligt rolig och hela hans lag var anledningen till att man följde serien detta år. Hade en oförglömlig middag med Lisa Knapp.

Ny lista när jag hinner..

Ännu mer fotboll

Det blev ju en EM-plats till slut. Högst oväntad tycker jag själv, speciellt efter de klena insatserna som gjordes i matcherna innan. Har läst lite på nätet idag och många vill få det till att Sverige blir ett bättre lag utan Zlatan vilket jag tycker är en helt superkonstig åsikt. Ok jag håller absolut med om att han har varit helt ur form de senaste matcherna och skulle så klart ha blivit utbytt mot finnarna då han var direkt dålig men att förespråka Ola Toivonen istället för Zlatan känns lite märkligt. Man behöver faktiskt inte gå så långt tillbaka i tiden för att hitta landskamper där Zlatan ensam har burit fram landslaget. Min topplista idag är egentligen en önskelista. Fem saker som jag hoppas på inför EM nästa sommar!

1. Fler ytterbacksalternativ. Lustig verkar var given på högern men så himlans bra är han ju inte och Martin Olsson är ju frejdig men ingen som man riktigt litar på. Dags att ringa upp Erik Edmani Helsingborg kanske.
2. Yngre nya mittbackar. Mellberg är gammal men håller så klart i EM, Majstorovic är jag däremot mycket tveksam. Han verkar vara lite på nedgång och då behövs det nytt blod, Joel Ekstrand?
3. En skadefri Zlatan. Han har inte varit helt skadefri i något mästerkap sen 2004. Hoppas att han kan spelas lite mer sparsamt i Milan denna säsong så han är i speldugligt skick under en hel turnering.
4. En balanserad Hamrén. I gårdagens match (även om jag inte såg hela..) så kändes som om det för första gången satsades på en säker defensiv och där alla kämpade och låg rätt i positionerna. Då funkade spelet framåt också. Mer sånt från vår förbundskapten.
5. Det stora genombrottet. Alla går och hoppas på att det ska dyka upp en Brolin á lá 1990. Det kommer givetvis inte hända men det skulle vara så himla kul om nån av de lite yngre verkligen blomstrade under hösten-våren-vintern så vi kan få med nån ung som verkligen kan leverera, typ Guidetti eller nån av Elfsborgs yngre som verkar ha framtiden för sig..

Har flera önskemål med detta får räcka för idag!!

Fotbollsexperter #2

Ja idag kommer då rankingen över de som kommenterar fotboll som inte är så himlans bra, eller rättare sagt dessa herrar som gör att man helst bara vill stänga av TV:n eller i alla fall stänga av ljudet.. Även om detta är mina personliga åsikter så undrar man ju ibland hur TV-bolagen har tänkt när dessa personer har anställts..Vissa av personerna på listan är (vad jag vet) inte kvar men de får ändå vara med på listan.

1. Bosse Pettersson. Klarar inte av att lyssna på honom. Han kan inte så mycket, känns ofta som han har fel och åsikterna om hur olika lag ska spela är ibland helt uppåt väggarna.
2. Anna Pojanen. Hennes åsikter kanske var ok, det minns jag inte men hennes röst gjorde det helt omöjligt att lyssna på vad hon egentligen hade att säga.
3. Pontus Kåmark. han fick väl sluta alldeles nyligen? Det gjorde mig ingenting för jag tyckte inte han tillförde någonting utan sa mest självklara saker som vem som helst kunnat sagt.
4. Chris Härenstam. Här har jag verkligen ändrat mig. När han var på Eurosport för 1000 år sen gillde jag han skarpt men nu tycker jag att det blir för mycket. Pratar alldeles för forcerat och det känns som om varje händelse under matchern förstoras upp. Däremot tycker jag att han är bra i morgonsoffan i SVT på måndagar..
5. Malin Swedberg. Jag vet inte om hon är kvar? men hade alltid populistiska åsikter och sa det som majoriteten av svenskar tyckte (bort med Lagerbäck, ut med Svensson) osv.. Det fanns aldrig nåt direkt resonemang om varför utan det var bara så det skulle vara. Nej hon var(eller är)inget vidare..

Ny lista när jag får tid!

Fotbollsexperter

Nu när det är avgörandets stund imorgon med match mot Holland så har jag fastnat lite i fotbollsträsket. Idag och imorgon så tänkte jag ranka de bästa och sämsta fotbollskommentatorerna. För att göra det enkelt så slår jag ihop det så att det både rör kommentatorer och experterna på sidan om..För mig känns det ändå lite luddigt ibland vem som är vad så det är lika bra att köra alla på ett bräde. Sen är det så att jag har inga canal+ abonnemang och jag skiter fullständigt i engelsk ligafotboll så de som kommenterar dessa matcher har jag ingen koll på så jag missar säkert någon som är bra där. Här kommer listan!

1. Glenn Strömberg. Lugn och sansad. Säger bara något när det behövs och har alltid bra och ickepopulistiska åsikter.
2. Lasse Granqvist. Funkar bra överallt. Har bra koll på läget och håller intresset uppe under matcherna
3. Jesper Hussfeldt. Stabil i alla olika roller som han har. Påläst, kunnig och har en behaglig röst att lyssna på.
4. Jens Fjällström. Ger alltid ett sympatiskt intryck. Är alltid väl påläst och säger saker som man fattar och lindar inte in i massa konstiga facktermer.
5. Patrik Ekwall. Tycker att han har sunda åsikter och står för det han säger.

Imorgon kommer förhoppningsvis en lista med dem som jag inte gillar lika mycket..

Det var bättre förr

Jag hatar den titeln själv och i detta ämne stämmer det inte helt och hållet men jag känner att jag måste för göra en lista om detta iaf.. Det är ju så att svenska fotbollslandslaget är mitt inne i en ödesvecka där allt kommer att avgöras. Missar vi ytterligare ett slutspel så hamnar vi ännu längre ner på rankingen och vi får ännu svårare lottningar till kvalen. Anledningen till att vi gick vidare till fem mästerkap i rad var ju just att vi genom att vara högt rankade fick en ganska så gynsam lottning i kvalen. Rubriken då? Jo jag tänkte lista varför det var bättre på Lars/Tommy/(Rolands) tid och samtidigt då dissa Hamrén lite. Alltså det var jättekul att få in en verbal kille som satsar offensivt och kanske chansar lite mer på plan och utanför men Lagerbäck har fått så otroligt mycket oförtjänt kritik genom åren så jag känner att jag är tvungen att göra denna lista..

1. Inga genomklappningar. Förutom Tyskland 2006 som var ett kollektivt misslyckande så blev det aldrig några riktiga genomklappningar, som Holland eller Ungern, förr. Tråkigt, ok men det är ju ändå resultatet som är det viktiga.
2. Försvar. För att inte förlora måste man kunna försvara. Det spelar ingen roll hur bra en ytterback slår inlägg eller hur bra en defensiv mittfältare passar bollen framåt om man ändå är kass defensivt..
3. Mindre snack. Det är bara att inse, förutom Zlatan så har vi inga världsspelare. Då ska man inte snacka om att föra matcher och dominera (som Barca nu eller Arsenal förr..) Bättre att styra upp och hålla ihop laget och sen kontraslå.
4. Färre egoister. nej jag vill inte ha ett mittfällt med Turbo, Mjällby, sidledsDanne och Mild men det måste finnas en del grovjobbare också. Det är ingen slump att Häkan Mild har det bästa vinstsnittet av alla i landslaget..
5. 4-4-2. Här är jag ute på hal is, det ska sägas. Jag har ju aldrig spelat fotboll på nån hög nivå men det känns som om två forwards längst upp måste vara bättre än en ensam som inte riktigt kommer loss..

Ny lista när jag får tid..

Fredag

Det är något nästan mytiskt över fredagar, den sista dagen i arbetsveckan. Jag har alltid rankat den som veckans bästa dag. Just för att det känns som om man har så mycket att se fram emot, en hel helg fullt med möjligheter. Oftast så blir det ju lite småtråkigt ändå men det är själva känslan som räknas.

Fredagstraditioner är viktigt för mig. Jag har haft många såna olika genom åren. Ett tag så var det alltid Wermlands som gällde, ett tag hade vi alltid träningar med damlaget, under en period så lirade vi alltid bandy på Studan på fredagseftermiddagen. Numera är traditionen typ hem och städa, leka med Sigrid, äta, kolla på TV en kort stund och sen sova...

Ok, över till listan.. Topp 5, varför fredagar är (känns) så bra.

1. Glatt på jobbet. Det känns som om alla är mycket gladare på fredagar. Min gamla kollega Ola Magnusson hade en grej under några år när han alltid kom in och ropade fffrrreeeeddaaggg i personalrummet på fredagmorgonen. Den stämningen gör att det är lättare att gå till jobbet.
2. Förväntningarna. Bara själva känslan att man har två dagar framför sig med skön ledighet hemma.
3. Kort dag. Som lärare med 25 timmars arbetsplatsförlagd tid så försöker- man alltid lägga lite kortare dag på fredagar vilket är otroligt skönt. Det förlänger helgen med några timmar och det är superskönt.
4. Fredagsmiddagen/fredagsölen. Skönt att kunna äta middag och dricka ett glas vin eller en öl och känna att det är lite lugn och ro.
5. Soffan. Även om barnen oftast vaknar lika tidigt på helgen så är det skönt att dröja sig kvar i soffan lite längre på fredagskvällen och inte behöva känna att man måste vara i säng till 10 så dagen efter inte ska bli ett helvete.

Ny lista när jag hinner!

hösten

Det känns tungt att erkänna, men efter förra helgens sommarvärme och strålande sol så är nog den riktiga hösten här på riktigt nu. Vad man än tycker om hösten så kan man inte komma ifrån att värme och sol är en oslagbar kombination (så länge det håller sig under 30-strecket..). Idag tänkte jag ändå hylla hösten, eller iaf den höst som kommer innan november, för det finns så mycket bra med den. Här kommer min lista över det bästa med hösten!

1. Den klara luften. Det är så härligt att kunna andas klar höstluft när man kliver ut på morgonen eller när man tar en kvällsrunda i mörkret.
2. Träden. Alla härliga färger på lövträden, från rött till orange eller gult.
3. Lukten. Det doftar så härligt om hösten. Vet inte vad lukten kommer ifrån men det doftar gott i alla fall.
4. Svampplockning. I år har det blivit alldeles för lite. Tycker att det superskönt att gå ut i skogen och leta svamp och till skillnad mot många andra så kan jag fler än tre sorter...
5. innebandysäsongen. Ja nu har jag inte varit involverad på några år men hösten är iaf för mig att komma igång med säsongen och tillbringa kvällar och långa helger med matcher, träningar, planera träning och matcher etc. Till nästa år så måste jag involvera mig på nåt sätt, börjar att sakna det alldeles för mycket!

Ny lista när jag hinner!

Landet

Ja jag vet inte, kan man säga att man bor på landet när man bor mitt i ett bostadsområde i Björklinge. Det är ju iaf mest åkrar på vägen ut och det luktar ofta rök från folk som eldar och de ljud man hör kommer ofta från epor eller moppar så det kanske är landet.. Här kommer min lista över det bästa anledningarna till att på landet (det kommer en lista med motsatsen också..)

1. Nära till naturen. Det är så himla härligt att bara kunna gå några få steg så är man ute i skogen och andas frisk luft. Här finns även sjön på krypavstånd, underbart.
2. Lugnet. Ok för lite billjud från gamla E4:an men annars så är det tyst och lugnt. Ser redan fram emot nästa sommar med långa kvällar på uteplatsen.
3. Stjärnklart. Det är så himla härligt när man ser alla stjärnor från en helt mörk himmel som inte störs av massa gatlyktor.
4. Alla hälsar. Det är något speciellt med mindre orter. Alla hälsar på varandra och det ger en mysig känsla.
5. Man stör ingen. Ok nu har vi grannar ganska nära men det känns ändå helt ok att sitta ute och spela ganska hög musik och det känns inte som om man stör någon..

Ny lista när det finns läge..

IDOL

Ok nu ska jag göra ett seriöst försök att ta upp bloggandet igen. Dagen till ära så blir det lista om Idol. Det kan mycket väl dyka upp flera sådana under hösten då jag säkert kommer att kolla en del och garanterat kommer att ha åsikter.. Årets program har jag knappt följt alls(flytt..) men igår såg jag lite och det lät väl helt ok. Kul också med herr Bard i juryn. Jag hade höga förväntningar på honom, att det skulle bli lite fränare och det har det väl blivit också. Den där skivbolagschefen verkar också ok men det känns lite förlegat att ha en sån med, det känns som om det branschen är helt på väg bort.. Idag tänkte jag ranka mina favoriter från de olika säsongerna. Har säkert glömt nån men isf får jag revidera listan..

1. Amanda Jensen. Tyckte hon var så otroligt cool under hela hösten 2007. Framförallt när hon gjorde den uttjatade Halleujah och den otroliga versionen av Supicious mind.
2. Kevin Borg. Vinnaren 2008. Kevin från Malta dominerade fullständigt och vissa av låtarna som han körde var riktigt grymma. Tyvärr blev hans karriär efteråt inget att hänga i julgranen.
3. Lars Eriksson. En outsider från samma år som Kevin vann. En helt egen artist som blev typ åtta det året. Körde sin personliga stil vilket vissa gillade och andra dissade. Hans audition var helt enorm. Brukar fortfarande köra den låten (finns på Spotify)
4. Tove Styrke. Lite Amandakopia från 2009. Cool tjej som lyckats även efteråt..
5. Daniel Lindström. Vinnaren från 2004 måste bara med på listan. En av Sveriges bästa röster (lyssna på Scoccos "Sarah"). Tyvärr helt bortglömd nu, har förtjänat mer..

Brukar ju avsluta med ny lista imorgon men jag lovar inget..

Flytt

Jag gör en liten smygcomeback idag på bloggen. Inom några veckor så ska det ha lugnat ner sig och internet ska ha kommit igång på nya stället så då ska det tas ny fart med bloggandet. Dagens lista blir kort och det är helt enkelt, fem bra skäl till att flytta!

1. Kul med nytt. Det är alltid kul att förnya sig, man tröttnar ju rätt fort på det man har hemma.
2. Bra att rensa ut all skit. Man samlar ju på sig helt otroligt mycket saker så en flytt gör ju helt klart att mycket gammalt slängs.
3. Nya grannar. Alltid kul att lära känna lite nytt folk, dom här i Björklinge verkar vara supertrevliga.
4. Nystart i livet. Varje gång man flyttar känns det som omman startar om lite på nytt. Då kan man glömma allt gammalt som varit grått och trist och satsa om igen.
5. Lär känna en ny del av världen (eller Uppland). Det är kul att lära känna sin nya "hemby". Kolla in den lokala pizzerian, kolla runt lite efter bästa lekplatsen i omgivningarna, testa nya löprundor..

Jag ska försöka återkomma med några skäl till att en flytt kan avra dålig och rätt jobbig!

Varför inte blogga..

Ja varför har jag inte bloggat på länge.. Jag hinner helt enkelt inte. Hade tänkt att ha en massa listor klara till denna flyttperiod, och det har jag också, men när jag har tänkt att lägga upp dom så har de inte känts fräscha och heller inte helt klara för publicering därför, kära lilla trogna läsarskara, så har det inte blivit nåt inlägg och kommer troligen inte heller att bli det här framöver men när det lugnat ner sig så lovar jag att återkomma med ny, frisk kraft. Men det är ju ändå en listblogg så här kommer... Topp-3 anledningar till att bloggen ligger i dvala.

1. Flytt
2. Jobb
3. barn

Förresten har jag bestämt vad min nästa blogg ska handla om, men mer om det nån annan gång. På återhörande om några veckor..

Coolaste grenarna i friidrott

Idag blir det sista friidrottslistan, jag lovar. Jag tycker att det passar bra med att avsluta med listan över de coolaste grenarna. Självklart så varierar coolheten vilka stjärnor som finns i grenarna och vilka svenskar som är heta. Tror t.ex. att jag aldrig följt en hel trestegstävling under Christian Olssons skadeuppehåll och sjukampen känns ju totalt ospännande efter Carolinas avhopp 2007. Ok här kommer listan:

1.100 meter. J denna grenen är ju den ultimata grenen. Den som är snabbast här är världens snabbaste, så är det bara.
2. höjdhopp. Det är något visst med att se vem som kan hoppa högst. Brukar alltid bli otroligt spännande tävlingar och ganska så ofta med någon ganska så okänd som blandar sig i toppstriden.
3.10000 meter. Denna gren är som mest spännande i de stora mästerskapen när det handlar om bra placeringar och inte bara springa på bra tider. Det blir ofta taktiskt rävspel och en del "intriger" längs vägen. Sen avslutas det nästan alltid med en monsterspurt på de sista 400 meterna..
4. spjut. Den ultimata grenen som förenar teknik och kraft. Det är så oerhört imponerande att se dessa kastare hiva iväg spjutet närmare 90 meter.
5. 3000 meter hinder. Lagom långt lopp som gör att man inte tappar koncentrationen. Det brukar vara mycket omsvängningar i loppen och hindrena (spec. det i vatten) gör att det blir en extra krydda till det hela.

Nu är det flyttider för oss så eventuellt så blir det lite uppehåll med listorna nu, vi får se vad som hinns med!

Friidrotts-VM #2

Idag ska jag ranka de största svenska ögonblicken i friidrotts-VM. Det finns ju några att välja bland och dessa fem fastnade jag för..
1. Sjöbergs triumf 1987. En ändlös spännande final där tre hoppare tog segerhöjden men Sjöberg gjorde det i första hoppet. "Vilket oerhört höjdhopp" ropade Jakob Hård ut och gick upp i falsett som vanligt.
2. Kluft i Helsingfors 2005. Hon var skadad men kämpade otroligt ändå. Barber ledde flera gånger med Kluft kom tillbaka. Sen avgjordes allt på 800 meter då Carolina var den starkare, magiskt!
2. Kajsa Bergqvist i Helsingfors. Samma mästerskap som Kluft. Kajsa hade varit en topphoppare i världen i många år men inte fått vinna något mästerskap ute, där alla de bästa är med, men här hon slog hon till ordentligt. Hon utklassade allt motstånd i ett regnigt Helsinki och tog en bejublad seger. Emma Green kom trea i denna tävling. Två svenskar på pallen alltså.
4. Kluft i Paris 2003. Hennes första stora mästerskap mot hela världseliten höll på att gå åt helvete. Hon ledde efter dag ett och skulle inleda dag två med längdhopp. Och som hon inledde. Två övertrampshopp i längdhoppsgropen innan hon drog till med 6.68(tack AJL) och räddade hela tävlingen. Resten var en formalitet.
5. Christian Olsson 2003. Detta Parismästerskap blev en riktig succé för La Suede. Fem medaljer varav två guld. Christian Olsson var stor favorit och lyckades palla för trycket. Han var, innan sitt skadehelvete, ganska så överlägsen, speciellt när Edwards börjat trappa ner. Han vann på 17.72 och var aldrig hotad.

Ny lista imorgon!

Friidrotts-VM

Det var länges sen som ett friidrotts-VM kändes så avslaget och då tänker jag inte bara på att de svenska atleterna har varit totalt oheta de senaste 2-3 åren utan även internationellt. För mig finns det bara tre riktigt stora stjärnor som är med i år, Bolt, Isinbajeva och Vlasic. Årets mästerskap går ju på helt fel sida också (Sydkorea) så det lär ju inte bli så mycket tittande.. Men från tidigare mästerskap så finns det ju en del minnen. Tänkte ranka dessa minnen i två listor, en med de svenska och en med de internationella. Börjar med de internationella.

1. Bolt i Berlin 2009. Alltså det var ju coolare i Peking när han slog igenom och bara utklassade alla. I Berlin 2009 så visste man nästan att det skulle bli rekord. Men vilka sjuka lopp han gjorde. 9.58 på 100 och 19.19 på 200. Speciellt rekordet på 200 meter kändes som ett av de bättre som fanns (Michael Johnson) men Bolt har fört sprinten till en helt ny nivå.
2. Längdtävlingen 1991. Helt sjukt vilken tävling. Carl Lewis hoppade över 8.80 fyra gånger. Hoppade över Bob Beamons 8.90 men vann ändå inte då Mike Powell fick på sin livs träff och vann på 8.95. Vilken otrolig tävling.
3. Jonathan Edwards i Göteborg 1995. Dessa solskenssmästerskaps stora höjdpunkt. Vilka hopp han fick till. Först så krossade han världsrekordet till 18.16 och sen förbättrade han det till otroliga 18.29
4. 10000 meter 1993. Tanui mot Gebreselassie. Ganska segt lopp fram till slutet men på sista varvet exploderade allt. Gebreselassie råkade trampa på hälen på Tanuis sko som han sparkade av. Sen drog Kenyanen en långspurt och ledde med säkert 30 meter men han hade börjat för tidigt. Marockos storhet Gebreselassie tog in mer och mer och gick till slut förbi och vann..
5. Höjdfinalen 2005. Jag avslutar med ett litet udda minne. I denna final så klarade åtta hoppare 2.29 och var vidare till 2.32, inget konstigt med det.. Det underliga hände sen. det skedde 23 rivningar på höjden alltså var det bara ett hopp kvar innan det skulle få bli omhoppning om guldet. Då klarade Krymarenko från Ukraina och han blev därmed mästare. Stefan Holm var en av dem tog 2.29 men först i andra försöket så han var långt från medalj.

Ny lista imorgon!

Svenska cupframgångar

Såhär i Champions league/Europaleague-tider så kan det passa bra med ett inlägg i det facket. Det har ju minst sagt varit tunsått med svenska framgångar den senaste 10-15 års perioden vilket inte direkt är konstigt och man ser på de lag som de svenska ställs mot och vilka spelare som de möter. Vi är helt enkelt för dåliga i vår egen allsvenska.. Det blir ju ganska uppenbart när det är så många lag som går vidare till de olika gruppspelen och vi ändå bara får med ett lag (Malmö). Vi kan ju inte heller skylla på att det var "nära". HIF fick duktigt med spö och de norrbaggar som Elfsborg åkte på stortorsk mot åkte ut i omgången efter... Men vi har ju faktiskt haft framgångar vi också så idag så tänkte jag ranka de cupframträdanderna som jag minns bäst!

1. Göteborgs UEFA-cupstriumf 1987. Det var dubbelmöte i finalen då och Dundee United (ni vet storlaget från Skottland) åkte på torsk. Den mustaschprydde Lennart Nilsson avgjorde. På den tiden var det ju bara ett lag från varje land som spelade Europacupen (Champions league) så det var betydligt tuffare motstånd då än nu..
2. Göteborg UEFA-cupstriumf 1982. Denna måste hamna tvåa trots att jag har ganska så svaga minnen från detta. Minns att Herr Nilsson var den store hjälten och att han var omänskligt bra i en del matcher. Slog tycka Hamburg SV i finalen.
3. Göteborg i Europacupen 1986. Lite tjatigt med Änglarna, jag vet... Men denna semifinal(!) mot barcelona var något alldeles speciellt. 3-0 hemma kändes som om det skulle räcka. Men Barca vände till 3-3 sammanlagt trots otroligt många lägen för Blåvitt. Straffar följde och där pallade inte Göteborgs spelare. Normannen Mordt och Rolle Nilsson missade och blev syndabockar..
4. AIK 1999. Måste ta med denna säsong för att det kändes som om det var med detta som uppsvinget startade för svensk klubbfotboll.. Alla skulle helt plötsligt till Råsunda och alla blev plötsligt AIK:are (några av mina kompisar kanske känner sig träffade..) Hur som helst så blev det fiasko poängmässigt med Nebosja gjorde ett oförglömligt mål mot Barca och AIK bjöd på en del underhållande fotboll..
5. Brage-Inter 1988. Denna ska bara med på listan. Tänk mitt favoritlag Brage mot storlaget Inter och det är faktiskt nutid. Brage blev fyra i allsvenskan 1987 så därför fick dom en biljett till UEFA-cupen och gjorde två stormatcher mot Inter. Torsk 2-1 i båda matcherna men Brage visade att de höll bra mot ett världslag.. Jag brukar inte länka men här kommer länken till 1-1 målet hemma inslaget av skyttekungen Johan Hällman.. Kommentator: B. Hansson.. http://www.youtube.com/watch?v=Jeh0fNDG_pk . Kolla även in denna: http://www.youtube.com/watch?v=1yaxGnGLJZ4&feature=related och denna: http://www.youtube.com/watch?v=ClHSWl2IlxI&feature=related (Kommentatorn uttalar Arnberg helt underbart)

Ny lista imorgon!

Baseboll

Tidigare så var ju så himlans avundsjuk på morsan och farsan som hade ESPN America och därmed kunde se MBL baseboll varje kväll. I vintras så fick vi i bostadsföreningen också tillgång den kanalen och  det tycker jag har varit en riktig hit. Nu är det ju flytt på g. så då lär det knappast gå igenom att vi ska betala X antal hundra kronor för att behålla denna kanal. Jag har gillat baseboll sen första USA-besöket 1989. Jag har inget riktigt favoritlag, inga favoritspelare utan det är sporten i sig som fascinerar mig. Idag tänkte jag lista varför baseboll är en sån otroligt bra TV- sport och varför sporten i sig är så intressant.

1. Otroliga idrottsmän. Försök att träffa en boll som kastas i 150 km/h med en märklig skruv på eller prova att störtdyka och fånga en boll som går stenhårt. Då inser man vilka sjukt duktiga killar som detta är.
2. Taktiken. Vid en första anblick så tänker man inte så mycket på taktiken men när man sätter sig in i spelet så är det otroligt mycket detaljer. Vilka slag som slås beroende på hur många som är ute och hur många runners det är på baserna. Vilka kast som ska kastas beroende på slagman och vad det står i matchen etc etc.
3. Spänningen. Oftast så blir det spännande hela vägen ut, en match känns sällan avgjord förrän slutet av nionde inningen.
4. Inramningen. Allt runt omkring. Matätande jänkare i publiken, tjocka gubbar som coachar med att göra olika underliga tecken, avbytare som tuggar tuggummi.
5. Kommentatorerna. detta gäller så klart bara vid tv-tittande men de amerikanska kommentatorerna är oftast väldigt avslappnade, pålästa och intressanta. Sen är de ofta knutna till "sitt" lag vilket gör att det lätt blir att man håller på det lag som de själva sympatiserar med.

Ny lista imorgon!

Musiken i Astrids filmer

Jag kom på att jag hade ju gjort en tredje Astridlista som borde publicerats här för nån dag sen men den försvann bland utkasten så den får komma ut idag istället...
Idag så tänker jag ranka de bästa låtarna från Astrid Lindgrens filmer och TV-serier. Många av låtarna har ju blivit riktiga klassiker. Många av de bästa är signerade George Riedle. Det finns ju otroligt många barnskivor med dessa låtar med olika artister och barnkörer men det är som allra bäst när det är originalet alltså ska det sjungas av den skådespelaren som det görs i filmerna.. Sigrid, som är två år sjunger glatt med till alla sånger här hemma. Hennes favorit är nog Sjörövar-Fabbe. Här är min lista:

1. Fattig bonddräng. Ska självklart sjungas av Björn Gustavsson. Rolig och bra text.
2. Idas sommarvisa. Ett måste på alla skolavslutningar. Den ultimata sommarsåmgen.
3. Kalle Teodor. Från Pippi på de sju haven. Kommer ihåg att jag gillade den som barn.
4. Nu ska du höra. Signaturen från Saltkråkan. Känns härligt somrig
5. Luffarvisan. Från Rasmus på Luffen. Musiken är faktiskt skriven av Gösta Linderholm (Rulla in en boll och låt den rulla).

Nu blir det nog inga fler listor om Astrid Lindgren, iaf inte på ett tag. Kanske kommer på nåt mer roligt nån gång framöver, vem vet..

Ny lista imorgon!

Denna höst ska jag inte se..

Ja jag skrev lite ju lite igår om höstens "TV-måsten. Idag kommer jag att lista de programmen som jag inte kommer att kolla på även om nån låser fast mig i TV-fåtöljen. Det handlar både om program som gått förr och nya.

1. Maestro. När jag hör ordet tänker jag på en karaktär i Seinfeld som Elaine datade som vägrade att kalla sig annat än Maestro men detta är alltså en serie där sex svenskar ska lära sig att dirigera. Ohyggligt konstig idé och fruktansvärt ointressant..
2. Dobidoo. Har tidigare nämnt detta och likadana program. har otroligt svårt för detta klämkäcka där vissa av artisterna verkade gå på uppåttjack.
3. Fångarna på fortet. Ja nu säger jag emot mig själv eftersom jag brukar gilla gamla trygga grejer men detta känns så otroligt tjatigt. Det går liksom inte att göra så mycket av detta. Det är ju samma celler och uppdrag  som de gjorde för 20 år sedan. Förstår att kändisarna tycker att det är trevligt med lite gratissemester i Frankrike och leka lite en dag men det behövs ju inte visas på TV.
4. Bonde säker fru, Ensam ung kvinna söker, kär och galen.. har extremt svårt för kärleks och datingprogram. Tycker oftast att det bara blir pinsamt och konstlat och så vet man ju att ganska så mycket är fejk för att det ska bli bra TV.
5. "Nya" 2 1/2 men. Kommer säkert vara nyfiken på hur det kommer funka med Aston Kutcher istället för Charlie Sheen men har svårt att se att jag kommer följa serien då Sheen är den som har burit upp det hela och som jag skrev för någon dag sen så har jag itne mycket till övers för herr Kutcher..

Ny lista imorgon!

Höst..

Först och främst: Passerade 3000 besökare nu idag (eller igår). Kul, men jag hade nog ändå hoppats att jag skulle ha lite mer träffar. 3000 träffar har väl Kissie på en halvtimme ungefär. Får skriva nåt utmanande i rubriken så jag får många sökningar via Google (elle Alta Vista om det finns fortfarande ;))

Ja nu känns det som om hösten verkligen är på gång, speciellt med alla regn som kommit de senaste tiden. Hoppas att det kan bli nån till fin vecka så man kan njta av den sista solen innan det är dags för sju månader i dvala.. Varje år vid denna tidpunkt så gör TV-kanalerna mycket reklam för höstens programnyheter och en del blir man klart sugen på att se, annat känns det som om det går att vara utan utan några som helst problem.Tänkte göra en lista idag på vad som jag tänker försöka se i höst (det kommer säkert inte att bli så) och imorgon kommer en lista på vad som absolut inte behövs ses..

1. Breaking news. Eftersom jag är en stor Filip & Fredrik fantast så hae jag sett fram emot detta och det var helt klart sevärt. Synd bara att det sänds så sent (22.00 mån-tor)
2. Robinson. Kan inte hjälpa det men jag har svårt att hålla mig borta från denna serie trots att det är sjuttiofjortonde säsongen. Tycker att det blev en klar förbättring när Paolo Roberto kom in som programledare.
3. Tack för musiken. Tyvärr så missade jag första programmet. Ska försöka se det i fortsättningen. Känns som en kul programidé och det var en del spännande artister.
4. Desperate housewives. Enda serien som jag följer och eftersom denna säsong, nummer åtta, blir det sista så blir det exttra spännande att följa med i vad som händer på Wisteria Lane.
5. Så mycket bättre. ja jag vet, det blev lite för många "gamla" program på listan men jag är vanemänniska och gillar det som jag känner igen och det som känns tryggt. Detta koncept funkade super förra året så jag tror att det kan bli en riktig höjdare även denna säsong..

Ny lista imorgon!

Lite mer Astrid..

När man kollar på Astrid Lindgrens filmer nu som vuxen så ser man allt från en helt annan vinkel. Saker som jag tidigare inte allas tänkt på upptäcks, en del roligt och andra saker som är mest märkligt. Här kommer ett axplock. Nån som kommer på nåt mer kul så är det bara att kommentera.

1. Lillebrors pappa är Fader Foura. Inte tänkte man på det när Fångarna på fortet gick.Nu däremot när Sigrid vill kolla på Karlsson (vilket är ganska ofta) så är det svårt att se pappan utan att tänka på gubben i tornet.
2. Allan Edwall spelar i nästan alla filmer. Snacka om förvirrande. Sigrid som bara är två år har redan märkt att han dyker upp lite överallt. Emils pappa, Abbes pappa i Madicken, Skalle-Per i Ronja, Paradis-Oskar i Rasmus på Luffen, Skorpans farfa0 i Bröderna Lejonhjärtar. Vad har jag glömt?
3. Många av barnskådisarna är riktigt usla. Tommy och Annika, Ronja och Birk. Inga stjärnor precis. Det är ju väldigt få av dessa barn som fortsatt inom skådespelarbanan utan de flesta har bara gjort en eller ett par roller efteråt.
4. Dubbade tyskar. Först tänkte att jag att det bara måste var nåt konstigt med bild och ljud men sen märks det ju att det inte alls stämmer. Bl.a. Prusiluskan och dunder Karlsson och Blom är ju spelad av en tysk men rösten är svensk. Vet inte varför det är så men det är rätt irriterande när man lägger märker till det.
5.  Musiken. George Riedel är ett stort geni och ett flertal av sångerna är odödliga. Favoriten all time är Fattig bonddräng!

Ny lista imorgon!

Världens bästa Astrid

Som småbarnsförälder som blir det ju en del Astrid Lindgren, både i bok och filmform. Jag tänkte att det skulle bli några såna listor här framöver och idag blir det de mest färgstarka karaktärer i filmerna..

1. Anton, Emils pappa. Ok han kan vara gry mot sin son men hans otroligt roliga kommentarer uppväger allt.
2. Farbror Melker. Komik på hög nivå. Jag och Sigrid skrattar ikapp när han ramlar i vattnet.
3. Pippi. Hon måste bara med på listan. Så otroligt cool vilka faror som än dyker upp.'
4. Alfred. Drängen som alltid tar hand om Emil och har en dräpande kommentar till pigan Lina.
5. Mattis i Ronja Rövardotter. Lagom argsint, lagom känslosam, lagom grym rövarhövding. Mycket bra spelat av Börje Ahlstedt i filmen som kom 1984.

Ny lista imorgon!

Usla filmer..

Det blev en ensamkväll i soffan (eller ja Konrad hänger lite med mig). Som vanligt blir det en dal zappande då och jag fastnade lite framför "The perfect storm". Jag har alltid rankat den som en av mina sämsta filmer men efter att ha sett första halvan så måste jag ändra mig. Den delen var helt ok faktiskt. Vad jag kommer ihåg så är det mer andra halvan som är dålig när de ska ta sig förbi den där jävla stormen. Så därför får jag revidera min lista över sämsta filmer. På denna lista har jag inte tagit med svenska kalkoner som Göta Kanal 3, Kommissarie Späck eller Reine och Mimmi i fjällen. Inte heller filmer som Scary movie 5 och andra parodier för dom är liksom inte på riktigt. Here is the list!

1. Bram Stokers Dracula (1992). Enda gången jag har hållt på att lämna biosalongen. Usch vilken skitfilm.
2. Armageddon (1998). Jag brukar alltid försvara herr Willis och hans filmer men den här är bara för mycket. Helt totalt overklig, dåliga skådespelarinsatser och faktiskt inte särskilt spännande.
3. Moulin Rouge (2001) Ja jag vet att jag kommer bli dissad av säkert fem av mina 43 läsare men jag har aldrig gillat musikaler (förutom Sound of music som är underbar) och denna är bara too much.
4. Så som i himlen (2004) Var tvungen att ta med en svensk film och då fick det bli denna körfilm som utspelas i Norrland (så klart). Tycker att Mikael Nyqvist är grymt överskattad och denna film förstår jag inte hur den kunde bli så otroligt populär. Totalt ointressant.
5. Smekmånaden (2003) Ok det kanske är taskigt att ta med en film med Aston Kutcher för han är ju verkligen ingen karaktärsskådespelare men denna film ska vara en komedi men jag skrattade inte en enda gång när jag såg den. Det bara gapas och skriks igenom hela filmen. Det är lite synd för själva idén med en misslyckad smekmånad genom stora delar av Europa skulle faktiskt kunna bli ganska så kul!!

Ny lista imorgon!

Boenden

Nu är det snart klart med försäljningen av huset i Stenhagen. Känns väldigt ledsamt att lämna ett hus och ett område som vi trivts väldigt bra i men det var läge att ta steget nu. Nu får vi ett bättre boende med lite lägre kostnad och även om det ligger lite avsides så kommer det nog bli super när vi väl kommer på plats. Börjar redan se fram emot nästa vår när det ska börja fixas på tomten. Ja ja hur som helst så tänkte jag idag ranka de boenden som jag har gillat bäst under mina 37 levnadsår..

1. Stenhuggarvägen 15. Det nuvarande boendet. Har trivts oerhört bra i detta vårat första egna hus. Lagom stort hus med lagom stor gräsmatta i ett trevligt område med bra grannar. Hade det inte varit så dyrt så hade iaf jag med nöja velat bo kvar många år.
2. Liljegatan. Min tvåa i Fålhagen där jag bodde mellan 2001 och 2005 och hade otroligt mycket kul. Det enda som saknades i den lägenheten var en balkong och kanske en lite större toalett. den var perfekt i storlek för att bo själv i. När jag hade sambos så blev det lite trångbott. Fin innergård med tillhörande grillplats var också ett plus.
3. Berthågahuset. Får tredje platsen för de månader under 1998 när jag bodde där med mina kompisar Andreas och Micke. Ok det var lite svårt att hålla bra ordning i det stora huset men oj va roligt vi hade. Det kändes alltid som om att det var folk som hälsade på. Det enda jobbiga var katten Ola som envisades med att väcka en på nätterna med sitt jamande..
4. Tunabackar. Mitt och Pernillas första gemensamma boende. Trivdes egentligen inte med själva läget och området men lägenheten var bra upplagd och Pernilla lyckades verkligen få till stylingen i denna trea. Vår hund Ajabu trivdes väldigt bra här!
5. Ettan på Väderkvarnsgatan. Min första egna lägenhet. Så här i efterhand så skulle jag köpt en större etta från början. Men jag trivdes bra och jag hade många roliga tillställningar där. Det var extremt låg hyra där från början vilket underlättade mycket för en fattig student..

Ny lista imorgon (förhoppningsvis)

Irritationsmoment

Alla har väl sina egna saker som man går och irriterar sig på. Det kan vara personer man inte tål, väder som man inte står ut med eller nåt TV-program som man inte klarar av. Oftast så ger dessa företeelser någon slags obehaglig reaktion.. Här kommer min lista över mina fem värsta eller största irritationsmoment. Som ni kommer märka är det en salig blandning av stort och smått..

1. Människor som pratar för mycket utan att ha något att säga.. Tyvärr alltför vanligt i mitt yrke. Folk som bara pratar utan att komma fram till något viktigt utan mest vill höra sin egen röst. Staplar floskler och onödiga kommentarer på varandra. Jag får krypningar i hela kroppen av sånt..
2. Knastriga radiostationer. Bland det värsta jag vet.. Man har laddat flera timmar för en radiosportsändning och det är omöjligt att hitta en bra P4 sändning det blir bara knaster och sprak och till slut vill man bara slänga ut radion genom fönstret.
3. Surrande flugor. Myggor och annat småtjafs kan jag stå ut med men just flugorna klarar jag inte av. De ger sig aldrig och vägrar dö fast man jagar dom som en galning.
4. Människor som står nära och pratar. Det finns ett Seinfeld avsnitt när de pratar om "Close-talkers". Jag tycker det är superjobbigt när nån står för nära och ska prata, då vill jag bara springa därifrån..
5. Klämkäcka tv-program. Typ Dobidoo och Så ska det låta. Program där alla är så otroligt glada och med en programledare som är den allra gladaste så det nästan verkar som dom medverkande är påverkade. Nej då byter jag hellre kanal och kollar på tv-shop!

Nån som har nåt annat irritationsmoment så går det bra att kommentera!

Största besvikelserna

Igår var det de målen som spridit mest glädje, idag är de gånger då man iställer känt en oerhörd besvikelse, ibland har det känts som om en spark i en närstånde vägg, ibland har man bara velat lagts sig ner och grinat.. Här kommer alltså de fem största besvikerlserna som jag upplevt i den svenska fotbollshistorien..

1. EM 2004. Straffarna mot Holland. Vi var ju så bra, vi var ju så nära. Det gick mycket rykten efteråt vilka som vek ner sig och missade sina straffar. Mellberg var den som till slut steg fram och blev syndabock..
2. VM 1990. Chocken mot Costa Rica. Det var ju så onödigt. Vi ledde ju med 1-0 och dominerade, minns Hyséns nick, sen kom den där j-vla Medford och förstörde hela sommaren. Iofs så hade nog Sverige åkt på torsk mot Tjeckoslovakien i Åttondelen men ändå.
3. VM 2002. Torsk i sudden mot Senegal. Också oerhört tungt, speciellt efter Svenssons stolpträff och Zlatans nästanfriläge men om vi ska vara ärliga så var ju Senegal bättre..
4. Kvalet till Mexico-86. Tänk va kul det hade varit att se Sverige i denna turnering. De hade ju egentligen ett riktigt bra lag då. Men torsken i näst sista omgången mot Tjeckerna och Portugals skrällvinst mot Tyskarna förstörde allt..
5. Kvalmissen till VM 2010. För en sån som mig som mest kollar landslagsfotboll för Sveriges skull och egentligen inte är så intresserad annars var ett VM utan Sverige ganska så öken. Synd att Lasse Lager och de andra fick avsluta med ett missat kval..

Nu blir det troligen ett ofrivilligt uppehåll på ett par dagar då vi ska ha visning av huset och är upptagna med annat. Men jag återkommer så snart det är möjligt..

foootboollllll

Har två dagar i rad skrivit om allsvenskan och det blir definitivt fler inlägg i detta ämne men idag och kanske imorgon så kommer det att handla om landslaget. Såg inte matchen mot Ukraina men eftersnacket lyckades jag se. Snyggt mål och i övrigt helt ok. spel verkade det har varit. Ukraina borta är ingen lätt match oavsett om det är träningsmatch eller en match som betyder något. Dagens lista handlar om de snyggaste målen i svensk landslagshistoria. Eller jag ändrar mig för det känns så löjligt att göra en sån lista där jag själv bara har minnen från typ 1983 och framåt.. Alltså blir listan idag de mål som fått mig att glädjas mest, skrika högst i soffan eller hoppa runt som en galning...
1. Zlatan Ibrahimovic 2004, Det klassiska 1-1 målet mot Italien i EM. Fortfarande när jag ser det så får jag ett fånigt leende på läpparna. Även om Zlatan blivit hyllad tidigare så var detta hans stora stora genombrott.
2. Tomas Brolin 1992. 2-1 målet mot England på Råsunda måste ackompanjeras av Hegefors referat "Brolin-Dahlin-Brolin" och Svennis "expertkommentar". Mycket snyggt, one touch football... Synd att Sverige fick möta tyskarna i semi i denna turnering, annars hade de nog blivit mästare.
3. Martin Dahlin 1994. Svårt att välja bland alla målen från USA-VM men det största jublet kom nog ändå på midsommarafton när Martin Dahlin dunkade in 2-1 med huvudet. Efter alla sorger och bedrövelser så trodde man inte att Sverige kunde vinna en match i ett VM men här kom vändningen.
4. Mattias Jonsson 2004. Det får bli två mål från denna Portugalturnering. Jonssons mål var aningen fulare än Zlatans klack några dagar tidigare men oj så viktigt det var och så otroligt skönt. Vår hund Ajabu blev alldeles till sig efter målet och bet sönder min uppblåsbara Sverigemössa. Det kunde man bjuda på den gången.
Anders Svensson 2002. Just då när Taco satte den otroliga frisparken var han nog en av Sveriges mest älskade män, nu nästan tio år senare är det många som ser honom med helt andra ögon trots att han fortfarande är en av Sveriges bästa fotbollsspelare. Hur som helst så var detta mål så otroligt skönt och jag jublade så högt hemma hos min dåvarande jobbarkompis Rickard så han fick be mig tysta mig lite..Herr Linderborgs kommentar efter matchen är underbar. "Oavgjort men det känns nästan som en seger"

Jag hade gärna fått med nåt mål från 80-talet men det var ju liksom inte så stora framgångar då så det blev inte så mycket att jubla åt. De närmaste att komma med var när Sverige slog Italien i kvalet till EM-88 eller när Masse Magnusson dröjde sig kvar i Västtyskarnas straffområde och satte 2-2 i kvalet till VM-86

Allsvenskan #2

Jag fick lite blodad tand igår så även idag kommer listan att handla om allsvenskan typ.. Idag blir det lite fashioninspirerat med de snyggaste tröjorna. Det ska sägas att det handlar ingenting om vilka lag jag gillar men så är det inte utan det handlar bara om det yttre..

1. AIK. Den klassiska svarta funkar alltid. Inte så mycket reklam som stör heller.
2. GAIS. Saknade den snygga grönsvarta dräkten under åren på fotbollens bakgård. Alltid snyggt med randigt på längden!
3. Kalmar. har alltid gillat deras röda, rätt tighta ställ. Skulle nog inte funka så bra på exempelvis Ronaldo i dagens form..
4. Syrianska. Även här en randig variant i den ovanliga mixen röd och gul. Kul nykomling.
5. MFF. Den klassiska himmelsblå funkar alltid. Kan tycka att den är lite väl "blaskig" i färgen men det funkar. Den lilla stjärnan (10 SM-guld?) över klubbemblemet passar bra in!

Klart fulast: Mjällby. Gult är fult och i detta fall skitfult..

Nu måste jag ju bara göra en lista över världens snyggaste dräkter..

Ny lista imorgon!

Allsvenskan

Jag har snart skrivit 100 inlägg och inte ett enda har handlat om allsvenskan i fotboll, lite märkligt då jag med nöje följer denna liga. Har inget favoritlag (Heja Brage) i serien men jag tycker det är kul att hänga med mycket beroende på att det är så otroligt ovisst, speciellt jämfört med de stora ligorna ute i Europa när man på förhand med enkelhet kan tippa topplagen. Jag har en del olika listor om allsvenskan på G. och idag så rivstartar jag med de coolaste namnen i allsvenskan. Som vanligt kommer jag att glömma många namn, lägg gärna till en kommentar då..

1. Tomas Zvirgzdauskas. HBK:s hårda mittback. Man blir rädd bara man ser eller hör namnet.
2. Pa Dembo Touray. Djurgårdens lite smått ojämne målis har det äverlägset coolaste namnet av målvakterna.
3. Eric Bassombeng GAIS. Klatschigaste efternamnet av de alla.
4. Joseph Baffo HIF. Ytterligare ett coolt efternamn.
5. Kyriakos Stamatopoulos. AIK:s andramålis har ett namn som låter som en gammal grekisk gangster.

Ny lista imorgon!

Jobbe..

Imorgon är det officiell jobbstart men eftersom Sigrid ska skolas in på nytt dagis så tar jag en pappadag för Konrad och börjar på onsdag. Skönt att få en bonusdag och glida in när alla andra på jobbet slitit en lång första arbetsdag... Anyway här så kommer dagens lista . Idag handlar listan om varför det är bättre att jobba än att ha sommarlov..

1. Kontakt med vuxna. Inget ont om Pernilla men nog ska det bli kul att umgås med några andra vettiga människor (även om jag vet att man kommer att ledsna på vissa ganska snart..). PÅ skolan där jag jobbar nu finns ändå mest vettiga människor som man kan ha bra diskussioner med..
2. God vällagad lunch. Är rätt less på min egen och Pernillas matlagning. Efter en hel sommar så har idéerna tagit slut. Ska bli skönt att äta lite varierad kost som oftast smakar utmärkt!
3. Arbeta med hjärnan. Ska bli skönt att få använda huvudet igen. Det utvecklar inte intellektet att umgås så mycket med en tvååring (även om det oftast är sjukt kul!)
4. Passa tider. Ja det låter så klart lite konstigt men det ska bli skönt att få lite ramar igen. Gå upp på morgonen i normal tid, jobba sina timmar och sen komma hem. Lite kvällsaktiviteter och sen sova..Precis som det ska vara
5. Fredagar. Ja när man är ledig såpass länge som vi lärare är(typ sju veckor) så glömmer man bort helt vilken dag det är till slut så det blir inget speciellt med varken fredag eller helgen med för den delen. Ska bli skönt att ha den där speciella fredagskänslan när man verkligen ser fram emot helgen. Sen blir det ju, 99 gånger av 100, inget särskilt kul ändå men själva känslan är viktig!!

Ny lista imorgon!