Det blir ytterligare en bokrelaterat inlägg idag. Som ni säkert har förstått så läses det mycket deckare här i Stenhagen. Jag gillar att bli underhållen när jag läser och behöver inte känna mig så tagen eller berörd av det jag läser. Mina kollegor pratar ofta om böcker och författare som jag aldrig har hört talas om men det rör mig absolut ingenting. Idag kommer jag ranka mina favoritpoliser/detektiver eller liknande. Dessa personer kommer från totalt olika delar av världen och är förutom i något enstaka fall jävligt duktiga på att lösa brott. Flera av dessa överensstämmer med de favoritförfattare jag har.
1. Harry Bosch. Stjärnan i de flesta av Michael Connelys böcker. LA-polis som går sin egen väg(ovanligt va?). Hamnar alltid i de mest otroliga kniporna men lyckas alltid lösa fallen.
2. Gunnar Barbarotti. Polisen i Håkan Nessers senaste bokserie. Raka motsatsen till Bosch. Lugn och lågmäld och löser brotten i lugn och maklig takt (känns det som).
3. Harry Hole. Stjärnan i Jo Nessbos böcker. Ganska lik sin namne Bosch bara att det är vridet ytterligare ett varv nedåt med alkohol och narkotika missbruk. Löser alla fall med stor finess utan att bry sig om vad andra tycker.
4.Hamilton. Jag vet inte riktigt om han platsar på listan men har var ju ändå säpo-chef på slutet av sin karriär så jag plockar med honom.. Med denna bokserie så vaknade med läsintresse till liv på 90-talet efter ganska så många år i dvala och jag har läst hela serien två gånger och jag tyckte Hamiltin var så otroligt cool!
5. Evert Bäckström. Denna antihjälte från GW Persson måste bara med på listan. I vissa av hans böcker så väntar man bara på att Bäckström ska dyka upp med sina helt otroliga teorier och hans patetiska försök att lösa fallen. Ibland lyckas han faktiskt och då blir man nästan lite glad for hans skull.
2011-05-31
2011-05-30
Utländska författare
Under tiden som jag väntar på att jag ska komma på något bra inlägg om tennis igen så kör vi ytterligare ett författarinlägg. Denna gång handlar det om författare från utlandet och precis som i den svenska kategorin så blir det inga nobelpristagare precis utan författare som skriver spännande och underhållande böcker.
1. Dennis Lehane. Skildrar det inte så glättiga Boston i många av sina böcker och han gör det våldsamt men ändå varmt. Hans "Patient 67"(Shutter Island) är en helt annorlunda bok som bara måste läsas.
2. Michael Connely. Skriver oftast om LA-deckaren Harry Bosch. Otroligt spännande böcker som man inte kan lägga ifrån sig. Är duktig på att blanda in karaktärer från olika böcker i en och samma handling. Bästa bok "Poeten"
3. John Grisham. Var tidigare den stora favoriten. Skrev romanen "Det målade huset" 2001. Den är grymt bra men efter det så tycker jag att han har tappat lite och jag är inte lika begeistrad längre.
4. J.k Rowling. Självklart måste författaren till Harry Potter platsa på denna lista. Bokserien blev bara bättre och bättre och sista boken slår det mesta jag läst.
5.Jo Nessbø. Hade först dan Brown som femma men jag måste ändra. Nessbøs böcker om Harry Hole är otroligt spännade och välskrivna så han måste med på denna lista!
1. Dennis Lehane. Skildrar det inte så glättiga Boston i många av sina böcker och han gör det våldsamt men ändå varmt. Hans "Patient 67"(Shutter Island) är en helt annorlunda bok som bara måste läsas.
2. Michael Connely. Skriver oftast om LA-deckaren Harry Bosch. Otroligt spännande böcker som man inte kan lägga ifrån sig. Är duktig på att blanda in karaktärer från olika böcker i en och samma handling. Bästa bok "Poeten"
3. John Grisham. Var tidigare den stora favoriten. Skrev romanen "Det målade huset" 2001. Den är grymt bra men efter det så tycker jag att han har tappat lite och jag är inte lika begeistrad längre.
4. J.k Rowling. Självklart måste författaren till Harry Potter platsa på denna lista. Bokserien blev bara bättre och bättre och sista boken slår det mesta jag läst.
5.Jo Nessbø. Hade först dan Brown som femma men jag måste ändra. Nessbøs böcker om Harry Hole är otroligt spännade och välskrivna så han måste med på denna lista!
2011-05-29
Författare
För någon dag sen så kom jag på att jag inte har skrivit ett enda inlägg om böcker eller författare, trots att det är ett stort intresse. Nu är det dags att ändra på det så idag blir det en enkel och kort lista. Här kommer helt enkelt mina svenska favoritförfattare.
1. Håkan Nesser. Spelar ingen roll vilken typ av böcker det handlar om. Nessers språk och karaktärer i böckerna gör honom till min favorit.
2. Leif GW Persson. Bäst av deckarförfattarna. Skriver småroligt och initierat
3. Jan Guillou. Hamiltonserien är bland det bästa som skrivits i den genren i Sverige tycker jag.
4. Anders Roslund/Börge Hellström. Böckerna om kommissarie Grens har verkligen tilltalat mig. Flera av deras böcker hamnar högt upp på min all-time high lista!
5. Per-Anders Fogelström. Han måste bara med. Serien om livet i Stockholm och framförallt Mina drömmars stad är grymt bra!
1. Håkan Nesser. Spelar ingen roll vilken typ av böcker det handlar om. Nessers språk och karaktärer i böckerna gör honom till min favorit.
2. Leif GW Persson. Bäst av deckarförfattarna. Skriver småroligt och initierat
3. Jan Guillou. Hamiltonserien är bland det bästa som skrivits i den genren i Sverige tycker jag.
4. Anders Roslund/Börge Hellström. Böckerna om kommissarie Grens har verkligen tilltalat mig. Flera av deras böcker hamnar högt upp på min all-time high lista!
5. Per-Anders Fogelström. Han måste bara med. Serien om livet i Stockholm och framförallt Mina drömmars stad är grymt bra!
2011-05-28
fem coola ickesvenska tennisspelare
Det finns ju även tennisspelare utanför Sverige som måste hyllas. Och det får göras denna vecka då jag har utlovat tennisinlägg här på bloggen. Dessa coola killar på denna lista har på något sätt påverkat mig. I de flesta fallen var det någon detalj i spelet som man försökte ta efter. I 99% av fallen så misslyckades det så klart. De kommer från olika tidsepoker men de flesta är från den tiden då jag själv spelade.
1. Andre Agassi. I detta fall var det både den coola klädstilen(tyckte man då..) och även spelstilen. Självklart så hade jag ett par stentvättade tennisshorts och färgglada tröjor där i början på 90-talet när han slog igenom. Spelstilen med stenhårda grundslag var också nåt som jag gillade..
2. John McEnroe. I detta falla inte för hans humör och beteende på planen utan för hans coola spelstil. Speciellt serven med ryggen vänd mot nät försökte jag efterlikna. Det gick sådär..
3. Pete Sampras. Fruktansvärt tråkig men helt kompromisslös i sitt spel med stenhårda servar och grundslag.
4. Pat Cash. En av de sista som spelade serve-volley och som gjorde det väldigt bra. Hade förutom, en kul spelstil en, en häftig stil på plan också som tilltalade mig då..
5. Steffi Graf. Jag känner att jag måste ta med en kvinnlig spelare också och då får det bli Steffi som var en fröjd att se när hon spelade. Hon vann hela 22 Grand Slam titlar och var otroligt överlägsen under slutet på 80- och början på 90-talet.
1. Andre Agassi. I detta fall var det både den coola klädstilen(tyckte man då..) och även spelstilen. Självklart så hade jag ett par stentvättade tennisshorts och färgglada tröjor där i början på 90-talet när han slog igenom. Spelstilen med stenhårda grundslag var också nåt som jag gillade..
2. John McEnroe. I detta falla inte för hans humör och beteende på planen utan för hans coola spelstil. Speciellt serven med ryggen vänd mot nät försökte jag efterlikna. Det gick sådär..
3. Pete Sampras. Fruktansvärt tråkig men helt kompromisslös i sitt spel med stenhårda servar och grundslag.
4. Pat Cash. En av de sista som spelade serve-volley och som gjorde det väldigt bra. Hade förutom, en kul spelstil en, en häftig stil på plan också som tilltalade mig då..
5. Steffi Graf. Jag känner att jag måste ta med en kvinnlig spelare också och då får det bli Steffi som var en fröjd att se när hon spelade. Hon vann hela 22 Grand Slam titlar och var otroligt överlägsen under slutet på 80- och början på 90-talet.
2011-05-27
Marathon
På lördag så ska minst tre av mina bekanta springa Stockholm marathon. Jag är inte direkt avundjsuk på dem eller jättesugen på att springa fyra mil men varje år så när man ser loppet på TV så finns det ändå något som gör att man känner att någon gång i framtiden så är det dags igen.. Jag sprang fyra gånger på 90-talet och trodde väl då att jag skulle springa varje år men när jag började jobba, och när det blev mycket med innebandytränarlivet så försvann tiden och motivationen.
Att jag skulle springa marathon kom ganska så naturligt. Det var inte något dumt nyårslöfte eller en stor livsdröm utan mer att jag hade tränat löpning länge och kände att det var dags att testa om jag klarade det.. 93, 96, 97 och 98 var de åren jag sprang. 1993 var nog det enda året jag var riktigt bra tränad men då var jag rookie och gjorde många misstag. de andra åren var jag sämre tränad och/eller småskadad men hade bättre vana och gjorde helt ok lopp..
Dagens lista kommer att handla om varför man egentligen springer och utsätter sig för smärta som inte är särskilt skonsamt för kroppen. Alla har såklart olika anledningar men detta var mina...
1. Att testa gränserna. Jag tyckte helt enkelt det var kul att se hur mycket kroppen klarade av, speciellt nåt av åren då jag inte hade sprungit så himla mycket innan.
2. Uppmärksamheten. Klart att det var kul att många tyckte att man var duktig, den som inte tycker det är viktigt ljuger. Egot får självklart ett uppsving.
3. Folkfesten. Jag skulle aldrig ställa upp i Hofors marathon eller nåt liknande. En stor del av att springa i Stockholm är all publik som hejar och orkestrarna som spelar. Stämningen är underbar.
4. Medaljen. Det kan verka lite löjligt men den tunga plaketten man får efter målgången är ett bevis på att man klarat det. Nu ligger mina medaljer i nån låda men de låg framme i bokhyllan under ganska många år.
5. Gemenskapen med andra som sprungit. Jag känner många som minst en gång genomfört de fyra milen och alla har något mer eller mindre kul minne från sina lopp så det blir alltid roliga samtal och diskussioner om och runt loppet.
Stort lycka till till Sabina, Nisse och Johan och de andra som ska springa!
Att jag skulle springa marathon kom ganska så naturligt. Det var inte något dumt nyårslöfte eller en stor livsdröm utan mer att jag hade tränat löpning länge och kände att det var dags att testa om jag klarade det.. 93, 96, 97 och 98 var de åren jag sprang. 1993 var nog det enda året jag var riktigt bra tränad men då var jag rookie och gjorde många misstag. de andra åren var jag sämre tränad och/eller småskadad men hade bättre vana och gjorde helt ok lopp..
Dagens lista kommer att handla om varför man egentligen springer och utsätter sig för smärta som inte är särskilt skonsamt för kroppen. Alla har såklart olika anledningar men detta var mina...
1. Att testa gränserna. Jag tyckte helt enkelt det var kul att se hur mycket kroppen klarade av, speciellt nåt av åren då jag inte hade sprungit så himla mycket innan.
2. Uppmärksamheten. Klart att det var kul att många tyckte att man var duktig, den som inte tycker det är viktigt ljuger. Egot får självklart ett uppsving.
3. Folkfesten. Jag skulle aldrig ställa upp i Hofors marathon eller nåt liknande. En stor del av att springa i Stockholm är all publik som hejar och orkestrarna som spelar. Stämningen är underbar.
4. Medaljen. Det kan verka lite löjligt men den tunga plaketten man får efter målgången är ett bevis på att man klarat det. Nu ligger mina medaljer i nån låda men de låg framme i bokhyllan under ganska många år.
5. Gemenskapen med andra som sprungit. Jag känner många som minst en gång genomfört de fyra milen och alla har något mer eller mindre kul minne från sina lopp så det blir alltid roliga samtal och diskussioner om och runt loppet.
Stort lycka till till Sabina, Nisse och Johan och de andra som ska springa!
2011-05-26
Neil Young
Idag blev det äntligen cykel till jobbet. Så skönt att få lite extra motion. Idag blev det Neil Young i lurarna. Kanske inte den ultimata cykelmusiken men det kändes rätt. Young är en artist som länge gillat och fortfarande lyssnar på med jämna mellanrum. Första gången jag fick upp ögonen (eller kanske öronen) var när Roxette gjorde en cover på "Heart of gold". Nån gång i samband med det köpte jag skivan "Harvest" och sen dess så har jag varit fast. Det är en av de mest sönderlyssnade skivorna som jag har. I början fick jag mycket pikar för "countrymusiken" men nu har jag flera kompisar som lyssnar på honom och framförallt kanske på detta mästerverk från 1972. Dagens lista handlar inte helt överraskande om Neil Youngs bästa låtar. Här kommer min lista, där för övrigt alla låtar får sex getingar.
1. Heart of gold, harvest 1972
2. Hey Hey my my, Rust never sleep 1979
3. Like a hurricane, American stars n´ bars 1977
4. Cowgirls in the sand, Everybody knows it nowhere 1969
5. Only Love Can Break Your Heart After the goldrush 1970
Om det är något riktigt Neil Young fan som läser detta kommer han eller hon säkert gnälla på att det bara är dom kända låtarna. Då får ni göra det för så här tycker jag ;)
1. Heart of gold, harvest 1972
2. Hey Hey my my, Rust never sleep 1979
3. Like a hurricane, American stars n´ bars 1977
4. Cowgirls in the sand, Everybody knows it nowhere 1969
5. Only Love Can Break Your Heart After the goldrush 1970
Om det är något riktigt Neil Young fan som läser detta kommer han eller hon säkert gnälla på att det bara är dom kända låtarna. Då får ni göra det för så här tycker jag ;)
2011-05-25
tvillingar
Satt och kollade på Sedinbrothers i morse innan jag åkte till jobbet. Vilken otroligt spännande match. Jag unnar verkligen dessa herrar all framgång efter den skit de fick i början av sina karriärer. I vissa fall var det berättigat i andra fall så var det verkligen inte det. Lyckas dom leda Canucks till en Stanley Cup titel så får de verkligen en plats bland de allra största hockeysvenskarna. För att hylla dessa herrar så tänkte jag att en tvillinglista kunde vara på sin plats. Här kommer alltså en lista över tvillingpar som på ett eller annat sätt förtjänar ett omnämnande.
1. Henrik och Daniel Sedin. Efter deras spel senaste veckan så hamnar de etta på denna lista, vilken spelkänsla, vilka framspelningar!!
2. Sanna och Jenny Kallur. de härliga tvillingarna från Falun förtjänar en plats högt upp på listan. Tyvärr väldigt skadebenägna de senaste åren.
3. Phil och Steve Mahre. Två av Stenmarks värsta konkurrenter i slalombacken där Phil var den vassare av dem. Vid OS i Sarajevo då Stenmark inte fick vara med så tog de de två första platserna!
4. Bob och Mike Bryan. Kanske inte kända för så många men de är ett av världens bästa dubbelpar i tennis och det passar väl bra att ha med dom på listan denna vecka eftersom det är tennisvecka!
5. Brandon och Brenda Walsh. Passar så klart inte alls in på denna lista men jag var bara tvungen att plocka med tvillingarna från Minnesota från världens bästa TV-serie 90210!
Nån som är glömd?
1. Henrik och Daniel Sedin. Efter deras spel senaste veckan så hamnar de etta på denna lista, vilken spelkänsla, vilka framspelningar!!
2. Sanna och Jenny Kallur. de härliga tvillingarna från Falun förtjänar en plats högt upp på listan. Tyvärr väldigt skadebenägna de senaste åren.
3. Phil och Steve Mahre. Två av Stenmarks värsta konkurrenter i slalombacken där Phil var den vassare av dem. Vid OS i Sarajevo då Stenmark inte fick vara med så tog de de två första platserna!
4. Bob och Mike Bryan. Kanske inte kända för så många men de är ett av världens bästa dubbelpar i tennis och det passar väl bra att ha med dom på listan denna vecka eftersom det är tennisvecka!
5. Brandon och Brenda Walsh. Passar så klart inte alls in på denna lista men jag var bara tvungen att plocka med tvillingarna från Minnesota från världens bästa TV-serie 90210!
Nån som är glömd?
2011-05-24
Mest minnesvärda tennismatcher
Ja jag förstod nästan att tennisen skulle börja intresse mig igen nu. det är samma sak varje år i slutet på maj, det är nåt speciellt med Franska öppna. Ni som inte gillar tennis får väl hoppa över mina listor den närmaste tiden. ja några andra listor när väl slinka med också så klart. Idag så tänker jag ranka de mest minnesvärda matcher som jag sett. Tyvärr så kan jag inte säga att jag har sett alla dessa matcher i sin helhet och vissa har jag läst mycket om i efterhand men alla matcherna har på nåt sätt fastnat i mitt minne.
Here is my list!
1. Wilander mot Lendl US Open 1988. 6-4, 4-6, 6-3, 5-7, 6-4. Matchen som gjorde att Wilander blev världsetta. En otroligt bra match som svängde hela tiden och jag höll mig vaken precis hela tiden trots natt hemma i Sverige.
2. Edberg mot Becker Wimbledon 1990. 6-2, 6-2, 3-6, 3-6, 6-4. Halva denna match satt jag på ett tåg och lyssnade på freestyle, kom inte ihåg var och varför men det var oändligt spännande när Edberg först dominerade och sen höll på att tappa allt. Tror han låg under med 1-3 i femte innan vändningen. Helt otroligt.
3. Borg mot McEnroe Wimbledon 1980 1–6, 7–5, 6–3, 6–7 (16–18), 8–6. Ok jag var bara sex år och jag såg säkert inte hela matchen men jag vet att jag såg en del och sen har man ju läst mycket om denna drabbning. Borg missade sju eller åtta matchbollar i fjärde set och låg under i början på femte innan han lyckades slå en ung McEnroe som var helt förkrossad efter denna match. Ice Borg var lugn som vanligt.
4. Edberg mot Becker Wimbledon 1988 4-6, 7-6, 6-4, 6-2. Måste plocka med även denna Edberg-Becker uppgörelse. Denna match spelades inte klart förrän på tisdagen pga. regn. Vår familj satt när matchen avgjordes i vår sunkiga Folkabuss på en väg nånstans i Tyskland och lyssnade på matchen på tysk radio. Man förstod väl inte så mycket med morsan fick översätta. Spännande värre även om det blev ganska så enkelt till slut!
5. Söderling mot Nadal Franska Öppna åttondelsfinal 2009 6–2 6–7 6–4, 7–6. En nutidsmatch måste tas med och då blir det denna. Nadal var obesegrad i Paris och har efter det inte heller förlorat nån mer match. Söderling var då inte bättre rankad än runt 25 och ändå så lyckades han knäcka spanjoren. Grymt imponerande grusmatch av Robin!
Har jag glömt nån match?
Here is my list!
1. Wilander mot Lendl US Open 1988. 6-4, 4-6, 6-3, 5-7, 6-4. Matchen som gjorde att Wilander blev världsetta. En otroligt bra match som svängde hela tiden och jag höll mig vaken precis hela tiden trots natt hemma i Sverige.
2. Edberg mot Becker Wimbledon 1990. 6-2, 6-2, 3-6, 3-6, 6-4. Halva denna match satt jag på ett tåg och lyssnade på freestyle, kom inte ihåg var och varför men det var oändligt spännande när Edberg först dominerade och sen höll på att tappa allt. Tror han låg under med 1-3 i femte innan vändningen. Helt otroligt.
3. Borg mot McEnroe Wimbledon 1980 1–6, 7–5, 6–3, 6–7 (16–18), 8–6. Ok jag var bara sex år och jag såg säkert inte hela matchen men jag vet att jag såg en del och sen har man ju läst mycket om denna drabbning. Borg missade sju eller åtta matchbollar i fjärde set och låg under i början på femte innan han lyckades slå en ung McEnroe som var helt förkrossad efter denna match. Ice Borg var lugn som vanligt.
4. Edberg mot Becker Wimbledon 1988 4-6, 7-6, 6-4, 6-2. Måste plocka med även denna Edberg-Becker uppgörelse. Denna match spelades inte klart förrän på tisdagen pga. regn. Vår familj satt när matchen avgjordes i vår sunkiga Folkabuss på en väg nånstans i Tyskland och lyssnade på matchen på tysk radio. Man förstod väl inte så mycket med morsan fick översätta. Spännande värre även om det blev ganska så enkelt till slut!
5. Söderling mot Nadal Franska Öppna åttondelsfinal 2009 6–2 6–7 6–4, 7–6. En nutidsmatch måste tas med och då blir det denna. Nadal var obesegrad i Paris och har efter det inte heller förlorat nån mer match. Söderling var då inte bättre rankad än runt 25 och ändå så lyckades han knäcka spanjoren. Grymt imponerande grusmatch av Robin!
Har jag glömt nån match?
2011-05-23
Sporter jag skulle vilja vara bra på
Igår skrev jag något litet om att jag inte var någon vidare tennisspelare. Tyvärr gäller det de flesta sporter jag utövat. Har helt enkelt varit en bättre sporttittare än utövare. Det enda som jag kan säga ha varit framgångsrik i är väl löpning där jag under några år placerad mig bra i en del olika lopp men det var väl en tjugo år sen. Nu börjar jag komma upp i åren och i de flesta sporter så är jag ju alldeles för gammal för att vara framstående men man måste ju få drömma så här kommer dagens lista över de sporter där jag skulle vilja vara bra på!
1. Tennis. Tänk att kunna slå den lilla bollen stenhårt utan att den åker in i stängslet 10 meter baslinjen eller kunna slå en perfekt stopvolley som precis stannar efter nätkanten..
2. Basket. Det ser så enkelt ut när, framförallt NBA proffsen, enhandsdunkar och sätter trepoängare på löpande band. jag skulle också vilja kunna!
3. Fotboll. För en som knappt kan jonglera till 50 så är det så klart en utopi att bli bra på fotboll men om man bara en gång i livet skulle kunna få en drömträff med vristen upp i krysset!
4. Innebandy. Ok kanske inte så glamoröst men eftersom jag spelat själv i ganska många år så skulle jag verkligen vilja kunna slå smörpassningar som Kohonen eller förnedra målvakter som Stenberg eller kunna skjuta direktskott som Öhman.
5. Golf. Här ser jag fortfarande min chans. Har inte spelat så länge och spelar inte tillräckligt ofta men jag tror ändå att det finns lite talang nånstans så detta ska bli min sport när barnen blir lite större..Tänk att vara så säker så inspelen alltid hamnar nära flaggan och bunkerslagen alltid blir perfekta och treputtarna inte existerar!
1. Tennis. Tänk att kunna slå den lilla bollen stenhårt utan att den åker in i stängslet 10 meter baslinjen eller kunna slå en perfekt stopvolley som precis stannar efter nätkanten..
2. Basket. Det ser så enkelt ut när, framförallt NBA proffsen, enhandsdunkar och sätter trepoängare på löpande band. jag skulle också vilja kunna!
3. Fotboll. För en som knappt kan jonglera till 50 så är det så klart en utopi att bli bra på fotboll men om man bara en gång i livet skulle kunna få en drömträff med vristen upp i krysset!
4. Innebandy. Ok kanske inte så glamoröst men eftersom jag spelat själv i ganska många år så skulle jag verkligen vilja kunna slå smörpassningar som Kohonen eller förnedra målvakter som Stenberg eller kunna skjuta direktskott som Öhman.
5. Golf. Här ser jag fortfarande min chans. Har inte spelat så länge och spelar inte tillräckligt ofta men jag tror ändå att det finns lite talang nånstans så detta ska bli min sport när barnen blir lite större..Tänk att vara så säker så inspelen alltid hamnar nära flaggan och bunkerslagen alltid blir perfekta och treputtarna inte existerar!
2011-05-22
Tennis
French open eller Franska Öppna som vi säger i Sverige. Nu idag så börjar årets tävlingar och Eurosport sänder det mesta. Sverige var ju en riktig stormakt länge i den vita sporten. Kolla in denna rad från 80-talets turneringar i Paris:
1980 Vinst Björn Borg
1981 Vinst Borg
1982 Vinst Mats Wilander
1983 Final Wilander
1984 Semifinal Wilander
1985 Vinst Wilander
1986 Final Mikael Pernfors
1987 Final Wilander
1988 Vinst Wilander
1989 Final Stefan Edberg
Det var tider det, SVT sände (var det Grive som kommenterade?) och men satt klistrad framför TV:n när man kom hem från skolan. Tennis har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag spelade i nästan tio år men nådde inga stora framgångar(var ganska så dålig) och även om intresset har svalnat så försöker jag fortfarande hänga med hur det går på ATP-touren. Det kan bli flera tennislistor under dessa två Roland Garrros-veckor. Idag kommer jag ranka mina svenska favoritspelare genom alla tider!
1. Mats Wilander. Var min favorit under hela hans karriär. Tyvärr så sänkte väl hans kokaindom hans anseende en del. Världsetta 88 och vann sju GS-titlar
2. Joakim Nyström. Ett kanske lite överaskande val men jag gillade hans lugna och säkra spel. Världssjua som bäst.
3. Stefan Edberg. Hade lite svårt för han i början på hans karriär då han verkade så trulig och negativ men han tog sig verkligen. Han spelade många minnesvärda Davis Cup-matcher. Världsetta 90-92
4. Jonas Björkman. Räddade Sverige under många mörka tennisår. Gillade hans frejdiga spelstil och glada personlighet. Världsfyra 1997
5. Thomas Enqvist. Väldigt skadebenägen men när han var som bäst så var han en fröjd att skåda. Grym serve och grymma grundslag. Fyra i världen 1999.
Björn Borg då? Nja, även om jag minns hans sista Wimbledonfinaler så har jag lite för lite minnen från hans karriär för att han ska hamna på denna lista. Hans comeback 1991 var ju liksom inte tillräckligt bra...
1980 Vinst Björn Borg
1981 Vinst Borg
1982 Vinst Mats Wilander
1983 Final Wilander
1984 Semifinal Wilander
1985 Vinst Wilander
1986 Final Mikael Pernfors
1987 Final Wilander
1988 Vinst Wilander
1989 Final Stefan Edberg
Det var tider det, SVT sände (var det Grive som kommenterade?) och men satt klistrad framför TV:n när man kom hem från skolan. Tennis har alltid legat mig varmt om hjärtat. Jag spelade i nästan tio år men nådde inga stora framgångar(var ganska så dålig) och även om intresset har svalnat så försöker jag fortfarande hänga med hur det går på ATP-touren. Det kan bli flera tennislistor under dessa två Roland Garrros-veckor. Idag kommer jag ranka mina svenska favoritspelare genom alla tider!
1. Mats Wilander. Var min favorit under hela hans karriär. Tyvärr så sänkte väl hans kokaindom hans anseende en del. Världsetta 88 och vann sju GS-titlar
2. Joakim Nyström. Ett kanske lite överaskande val men jag gillade hans lugna och säkra spel. Världssjua som bäst.
3. Stefan Edberg. Hade lite svårt för han i början på hans karriär då han verkade så trulig och negativ men han tog sig verkligen. Han spelade många minnesvärda Davis Cup-matcher. Världsetta 90-92
4. Jonas Björkman. Räddade Sverige under många mörka tennisår. Gillade hans frejdiga spelstil och glada personlighet. Världsfyra 1997
5. Thomas Enqvist. Väldigt skadebenägen men när han var som bäst så var han en fröjd att skåda. Grym serve och grymma grundslag. Fyra i världen 1999.
Björn Borg då? Nja, även om jag minns hans sista Wimbledonfinaler så har jag lite för lite minnen från hans karriär för att han ska hamna på denna lista. Hans comeback 1991 var ju liksom inte tillräckligt bra...
Bästa svenska humorserier
Dagens inlägg blir en liten fortsättning på gårdagens. Jag skulle kunna ranka de fem bästa svenska sit-comsen (vilket märkligt ord) men det skulle bara bli konstigt då det inte finns så många bra förutom Svensson, Svensson. Däremot finns det många riktigt usla som En fyra för tre , Sally eller En ängels tålamod. Därför vidgar jag dagens kategori till bästa svenska humorprogram och här kommer min lista!!
1. Nile City 105.6. Det räckte med att ha sett trailerna som kom innan så visste man att det skulle bli sjukt kul. Tycker fortfarande att man kan se många av sketcherna och tycka att det är roligt. Solklar etta på min lista. En rolig anekdot som skulle kunna hamnat i mitt inlägg om kändisar... Per Graffman som spelade en av brandmännen var på besök på Bergaskolan när jag jobbade där. Satt å snackade lite med honom ett tag och han sa typ.. jaså ja du är gympalärare, då måste du känna min frus kusin Lasse. Jaha sa jag det kanske jag gör, var jobbar han då? Nej det vet jag inte svarade han då. Nej föresten det var ingen rolig anekdot men den får vara kvar ändå..
2. Solsidan. Lysande manus. Skådespelare som passar perfekt för sina roller och humor som passar mig, och bevisligen några miljoner andra. Superkul helt enkelt!
3. S*M*A*S*H. Denna serie som kom i början på 90-talet skrattade t.o.m. min farsa åt. Vilka härliga skruvade karaktärer med Einar Berg i spetsen. Kul också att de plockade med så roliga birollsskådepelare som t.ex. Rikard Wolff, Loa Falkman, Stellan Skarsgård och Thomas Di Leva.
4. En himla många program. Galenskaparna och After Shaves succé från 89-90 måste bara med på denna lista. Den klassiska gymnastikscenen och kommentaren "Han har fastnat i vinkelvolten" är bara den värd en plats på listan.
5. Percy tårar. Killinggänget måste bara ha med två program på denna lista och då får det bli uppföljaren till NileCity. Denna serie var inte alls lika omedelbart rolig men den har verkligen sina poänger. T.ex. indiebandet Brown, Kaminmannen och Fasaner på stan!
Bubblare till denna lista: Svensson Svensson, Agne och Svullo och I managen med Glenn Killing
Bubblare
1. Nile City 105.6. Det räckte med att ha sett trailerna som kom innan så visste man att det skulle bli sjukt kul. Tycker fortfarande att man kan se många av sketcherna och tycka att det är roligt. Solklar etta på min lista. En rolig anekdot som skulle kunna hamnat i mitt inlägg om kändisar... Per Graffman som spelade en av brandmännen var på besök på Bergaskolan när jag jobbade där. Satt å snackade lite med honom ett tag och han sa typ.. jaså ja du är gympalärare, då måste du känna min frus kusin Lasse. Jaha sa jag det kanske jag gör, var jobbar han då? Nej det vet jag inte svarade han då. Nej föresten det var ingen rolig anekdot men den får vara kvar ändå..
2. Solsidan. Lysande manus. Skådespelare som passar perfekt för sina roller och humor som passar mig, och bevisligen några miljoner andra. Superkul helt enkelt!
3. S*M*A*S*H. Denna serie som kom i början på 90-talet skrattade t.o.m. min farsa åt. Vilka härliga skruvade karaktärer med Einar Berg i spetsen. Kul också att de plockade med så roliga birollsskådepelare som t.ex. Rikard Wolff, Loa Falkman, Stellan Skarsgård och Thomas Di Leva.
4. En himla många program. Galenskaparna och After Shaves succé från 89-90 måste bara med på denna lista. Den klassiska gymnastikscenen och kommentaren "Han har fastnat i vinkelvolten" är bara den värd en plats på listan.
5. Percy tårar. Killinggänget måste bara ha med två program på denna lista och då får det bli uppföljaren till NileCity. Denna serie var inte alls lika omedelbart rolig men den har verkligen sina poänger. T.ex. indiebandet Brown, Kaminmannen och Fasaner på stan!
Bubblare till denna lista: Svensson Svensson, Agne och Svullo och I managen med Glenn Killing
Bubblare
2011-05-20
Amerikanska sit-coms
Igår läste jag på nätet att ryktet, om att Aston Kutcher skulle ersätta Charlie Sheen i serien 2 1/2, var sant. Bytet från" lite äldre man som bara kan spela en sorts roller men gör det ganska kul" till "yngre hunk som bara kan spela en sorts roller och gör det ganska kasst" känns lite desperat. De kanske borde lagt ner serien helt eller kanske gjort en spin-off med Jake och hans farsa. Hur som helst är 2 1/2 men en av de lite nyare sit-coms som jag uppskattar mest, väldigt enkel men samtidigt genial. Men på min top-5 lista är den bara nära att komma med!
Här är min favoritlista:
1. Friends. Serien som inte går att tröttna på. Kommer det någonsin göras en lika bra serie, tvivlar på det. Trots Pernillas förtret väljer jag alltid att kolla om det finns läge även om jag satt vissa av avsnitten säkert tjugo gånger.. Vem som är favoriten har varierar lite mellan säsongerna men sammantaget är det nog Joey som lockat till mest skratt..
2. Seinfeld. Nästan, men bara nästan lika bra, som Friends. Kommer ihåg när serien kom till Sverige och jag satt i källaren i Bergsbrunna och kollade. Den gick sent någon vardagskväll och det tog ett tag innan folk fick upp ögonen för denna serie. Cosmo Kramer är så klart den stora favoriten. Enda minuset är George föräldrar som bara är enerverande..
3. The office. Var lite osäker på om jag skulle plocka med denna serie. Det är ju inte en traditionell sit-com men den är så otroligt bra så den måste bara vara med. Var lite skeptisk först när jag hörde att de gjort en version av det engelska originalet men skaparna har verkligen lyckats gjort något eget.
4. How I met your mother. Hamnar på listan för sitt originella upplägg med handling och olika mer eller mindre sjuka historier. Personkemin stämmer bra mellan de olika huvusrollsinnehavarna också.
5. The Cosby show. Måste bara ta med denna 80-talsklassiker. 20.00 på söndagarna innan sporten var gjutna under många år. När man ser serien idag så känns den lite mossig men då var det ju bland de coolaste som fanns att se på SVT.
Nån som är av en annan åsikt?
Här är min favoritlista:
1. Friends. Serien som inte går att tröttna på. Kommer det någonsin göras en lika bra serie, tvivlar på det. Trots Pernillas förtret väljer jag alltid att kolla om det finns läge även om jag satt vissa av avsnitten säkert tjugo gånger.. Vem som är favoriten har varierar lite mellan säsongerna men sammantaget är det nog Joey som lockat till mest skratt..
2. Seinfeld. Nästan, men bara nästan lika bra, som Friends. Kommer ihåg när serien kom till Sverige och jag satt i källaren i Bergsbrunna och kollade. Den gick sent någon vardagskväll och det tog ett tag innan folk fick upp ögonen för denna serie. Cosmo Kramer är så klart den stora favoriten. Enda minuset är George föräldrar som bara är enerverande..
3. The office. Var lite osäker på om jag skulle plocka med denna serie. Det är ju inte en traditionell sit-com men den är så otroligt bra så den måste bara vara med. Var lite skeptisk först när jag hörde att de gjort en version av det engelska originalet men skaparna har verkligen lyckats gjort något eget.
4. How I met your mother. Hamnar på listan för sitt originella upplägg med handling och olika mer eller mindre sjuka historier. Personkemin stämmer bra mellan de olika huvusrollsinnehavarna också.
5. The Cosby show. Måste bara ta med denna 80-talsklassiker. 20.00 på söndagarna innan sporten var gjutna under många år. När man ser serien idag så känns den lite mossig men då var det ju bland de coolaste som fanns att se på SVT.
Nån som är av en annan åsikt?
kändisspotting
Idag har jag tillbringat en heldag i Stockholm med åk.6. Först blev det Vasamuseet (kan varmt rekommenderas) och sen Grönan. Först hade jag tänkt att det skulle bli ett inlägg om bästa nöjesfält men det får vänta för jag kom på nåt helt annat. Anledningarna till att jag kom på dagens ämne två. 1.När vi gick förbi riksdagshuset på väg ner mot slussen mötte vi Jimmie Åkesson med bihang. 2. På Grönan sprang jag in i Christer Sandelin med son inte mindre än tre gånger. Två helt separata händelser som leder till dagens ämne. Top-5 märkliga kändishändelser. Och här kommer listan..
1. När Silvia trängde sig i liftkön. Under några år så var vi alltid uppe i Jämtlandsfjällen på påskloven och åkte skidor. Storlien var ett givet utflyktsmål och under en av dessa skiddagar kommer drottningen sakta förbiglidandes i kön med sina livvakter och ställer sig helt sonika framför mig. Jag blev paff och ganska så förbannad men sa inget. Fick chansen att konfrontera henne om denna händelse för några veckor sen när vi befann oss på samma prisgala men jag vågade inte men nästa gång Silvia, då du..
2. När jag delade tågkupé med Annika Jankell och Thorsten Flinck. Detta var nån gång 97-98 och jag satt på ett tåg hem från Värmland och in i kupén kommer Thorsten och Annika varav åtminstone den ena var ganska så berusad. Vid denna tidpunkt var kanske fortfarande Annika den mest kända av dessa två. Jag sa väl hej ochinte så mycket mer under den långa resan upp till Stockholm.
3. När jag diskuterade film med Hannes Holm på en buss. Vi hade varit på filmpremiär på nån av "Sagan" filmen i Stockholm och skulle ut till den stora festlokalen med abonnerad buss och då hamnade jag av nån anledning brevid Hannes. Han var mycket trevlig och det blev faktiskt en hel del intressant filmprat. Så här i efterhand grämer jag mig att jag inte frågade mer om den briljanta tvserien S*M*A*S*H där han var med och skrev manus.
4. När Bengt Westerberg frågade om garderoben. Jag och Nisse var på rockbjörnen på Cirkus, tror att det var 2002 men är inte säker. Jag stod och skulle lämna in jackan i garderoben när gamla FP-ledaren kom fram och frågade, jaha och var lämnar man sin jacka då. Ja här tror jag svarade jag och då frågade han typ vad det kostade och sen var det slut på den lätt märkliga konversationen.
5. När Per Gessle tyckte att jag hade betalt för mycket för hans egen skiva. 1995 hade Roxette just släppt sin första Greatestplatta och dom var på Megastore i Stockholm och signerade den. Självklart åkte jag dit och hade med mig en bunt gamla skivor som jag ville att det skulle signera. När jag kom dit var kön timslång och på en skylt stod klart och tydligt att de signerar bara nya skivan. jag kunde dock inte låta bli utan jag slet upp singeln "Neverending love" och frågade om de kunde signera den och det gick så klart bra även om Per var lite skeptisk. Prislappen på singeln (300 kr) satt nämligen kvar och då sa han.- Har du betalt så här mycket för den skiten och sen skakade han lätt på huvudet..
1. När Silvia trängde sig i liftkön. Under några år så var vi alltid uppe i Jämtlandsfjällen på påskloven och åkte skidor. Storlien var ett givet utflyktsmål och under en av dessa skiddagar kommer drottningen sakta förbiglidandes i kön med sina livvakter och ställer sig helt sonika framför mig. Jag blev paff och ganska så förbannad men sa inget. Fick chansen att konfrontera henne om denna händelse för några veckor sen när vi befann oss på samma prisgala men jag vågade inte men nästa gång Silvia, då du..
2. När jag delade tågkupé med Annika Jankell och Thorsten Flinck. Detta var nån gång 97-98 och jag satt på ett tåg hem från Värmland och in i kupén kommer Thorsten och Annika varav åtminstone den ena var ganska så berusad. Vid denna tidpunkt var kanske fortfarande Annika den mest kända av dessa två. Jag sa väl hej ochinte så mycket mer under den långa resan upp till Stockholm.
3. När jag diskuterade film med Hannes Holm på en buss. Vi hade varit på filmpremiär på nån av "Sagan" filmen i Stockholm och skulle ut till den stora festlokalen med abonnerad buss och då hamnade jag av nån anledning brevid Hannes. Han var mycket trevlig och det blev faktiskt en hel del intressant filmprat. Så här i efterhand grämer jag mig att jag inte frågade mer om den briljanta tvserien S*M*A*S*H där han var med och skrev manus.
4. När Bengt Westerberg frågade om garderoben. Jag och Nisse var på rockbjörnen på Cirkus, tror att det var 2002 men är inte säker. Jag stod och skulle lämna in jackan i garderoben när gamla FP-ledaren kom fram och frågade, jaha och var lämnar man sin jacka då. Ja här tror jag svarade jag och då frågade han typ vad det kostade och sen var det slut på den lätt märkliga konversationen.
5. När Per Gessle tyckte att jag hade betalt för mycket för hans egen skiva. 1995 hade Roxette just släppt sin första Greatestplatta och dom var på Megastore i Stockholm och signerade den. Självklart åkte jag dit och hade med mig en bunt gamla skivor som jag ville att det skulle signera. När jag kom dit var kön timslång och på en skylt stod klart och tydligt att de signerar bara nya skivan. jag kunde dock inte låta bli utan jag slet upp singeln "Neverending love" och frågade om de kunde signera den och det gick så klart bra även om Per var lite skeptisk. Prislappen på singeln (300 kr) satt nämligen kvar och då sa han.- Har du betalt så här mycket för den skiten och sen skakade han lätt på huvudet..
2011-05-18
Musik i lurarna
Idag blev det en sån där dag med en massa extra bussåkande och en hel del promenerande och då blev det såklart en hel del musiklyssnande. Den stora fördelen att ha Spotify i mobilen är ju att man verkligen kan variera sitt lyssnade beroende på humör. Var lite låg ett tag och då blev det lite deppmusik, sen var jag lite piggare och gladare och då blev det, ja lite gladare musik. Ja ni förstår säkert vad jag menar. Var är då dett ainlägg på väg, ja det kan man verkligen fråga sig. Jo.. eftersom en hel del av dagens lyssnade var att lyssna på A-ha:s lysande avskedskonsert "Endning on a high note. The final concert" kom jag att tänka på artister och grupper som jag tycker är grymma men som de flesta andra (iaf i min gamla kompiskrets) tycker är mer eller mindre usla.
Så här kommer listan: "Grupper och artister som Mats gillar men som de flesta han känner dissar"
1. Ace of Base. Kanske det tydligaste exemplet. I mitten på 90-talet så lyssnade jag jämt på dem och det händer fortfarande att jag plockar fram gamla Happy nation skivan. Sen är faktiskt det "nya" Ace of Base med två nya tjejer inte så usel som man kan tro.
2. Justin Timberlake. Han var bra redan i n`sync men solo är han ännu bättre. Cry me a river är top-10 bästa låtar genom tiderna.
3. A-ha. De norska pop-syntharna har jag alltid gillat. Även de lite senare skivorna har många guldkorn.
4. Heart. Denna amerikanska rockgrupp upptäckte jag i slutet på 80-talet och sen dess har de oftast legat med på mina playlists. De gamla 70-talskivorna är grymma men bästa är nog ändå skivorna Heart, Bad Animals och Brigade från 1985-1990.
5. Garth Brooks. Är tvungen att plocka med en countryartist eftersom jag är lite hemligt förtjust i den musikstilen. Brooks har gjort några suveräna låtar som thunder rolls och Friends in low places.
Ok nu är det bara att håna eller hålla med!
Så här kommer listan: "Grupper och artister som Mats gillar men som de flesta han känner dissar"
1. Ace of Base. Kanske det tydligaste exemplet. I mitten på 90-talet så lyssnade jag jämt på dem och det händer fortfarande att jag plockar fram gamla Happy nation skivan. Sen är faktiskt det "nya" Ace of Base med två nya tjejer inte så usel som man kan tro.
2. Justin Timberlake. Han var bra redan i n`sync men solo är han ännu bättre. Cry me a river är top-10 bästa låtar genom tiderna.
3. A-ha. De norska pop-syntharna har jag alltid gillat. Även de lite senare skivorna har många guldkorn.
4. Heart. Denna amerikanska rockgrupp upptäckte jag i slutet på 80-talet och sen dess har de oftast legat med på mina playlists. De gamla 70-talskivorna är grymma men bästa är nog ändå skivorna Heart, Bad Animals och Brigade från 1985-1990.
5. Garth Brooks. Är tvungen att plocka med en countryartist eftersom jag är lite hemligt förtjust i den musikstilen. Brooks har gjort några suveräna låtar som thunder rolls och Friends in low places.
Ok nu är det bara att håna eller hålla med!
2011-05-17
Bästa sportbloggar
Fick min första "boring" notering på mina inlägg igår så nu måste jag skärpa mig. Jag har haft bloggen i typ en månad nu och fortfarande inget inlägg om bästa bloggar. Det är ju lite konstigt så nu är det dags att ändra på det. Dagens lista blir bästa sportbloggar!!
1. Patrik Ekwall. Han brukar alltid få en massa skit för det han gör (eller kanske mest för hur han ser ut och klär sig..) men jag tycker han är bra och speciellt i sin blogg. Mest är det såklart fotboll men även annan sport och även lite från vardagslivet. http://ekwall.fotbollskanalen.se/
2. Bank och Niva. Denna blogg är den kanske mest välskrivna och de kan verkligen sin fotboll. Ibland blir det dock lite väl insnöat (nördigt) men klart läsvärd. http://blogg.aftonbladet.se/25977/
3. Per "Texas" Johansson. Skrev krönikor för offside förut och det var då som jag fick upp ögonen för honom.Skriver humoristiskt och lite småbittert om sitt fotbollsliv. http://pertexasjohansson.blogspot.com/
4. USA-bloggen. Skriver om det som kanske inte når fram på sportsidorna annars och basket, hockey och baseboll från det stroa landet i väst. Speciellt basebollen är intressant tycker jag för den är svårt att få ´nån information om annars här hemma! blogg.aftonbladet.se/usabloggen
5. Henrik Rydström. Bara måste ta med denna blogg för han skriver ju så jävla bra Rydström. Man får en härlig inblick i hans liv som fotbollsspelare i Kalmar. http://www.barometern.se/blogg/henrik_rydstrom/
Om någon har några andra favvisbloggar så kommentera gärna då(eller skriv en egen lista)
1. Patrik Ekwall. Han brukar alltid få en massa skit för det han gör (eller kanske mest för hur han ser ut och klär sig..) men jag tycker han är bra och speciellt i sin blogg. Mest är det såklart fotboll men även annan sport och även lite från vardagslivet. http://ekwall.fotbollskanalen.se/
2. Bank och Niva. Denna blogg är den kanske mest välskrivna och de kan verkligen sin fotboll. Ibland blir det dock lite väl insnöat (nördigt) men klart läsvärd. http://blogg.aftonbladet.se/25977/
3. Per "Texas" Johansson. Skrev krönikor för offside förut och det var då som jag fick upp ögonen för honom.Skriver humoristiskt och lite småbittert om sitt fotbollsliv. http://pertexasjohansson.blogspot.com/
4. USA-bloggen. Skriver om det som kanske inte når fram på sportsidorna annars och basket, hockey och baseboll från det stroa landet i väst. Speciellt basebollen är intressant tycker jag för den är svårt att få ´nån information om annars här hemma! blogg.aftonbladet.se/usabloggen
5. Henrik Rydström. Bara måste ta med denna blogg för han skriver ju så jävla bra Rydström. Man får en härlig inblick i hans liv som fotbollsspelare i Kalmar. http://www.barometern.se/blogg/henrik_rydstrom/
Om någon har några andra favvisbloggar så kommentera gärna då(eller skriv en egen lista)
2011-05-16
Studiedag
Idag så har vi lärare haft studiedag. Det innebär oftast att vi får sitta i smågrupper och diskutera skolrelaterade saker med personer som vi aldrig har träffat eller bara stött på nån enstaka gång. Ofta är ämnet ganska så ointressant och dagarna blir seeeegaaaa. Därför kommer dagens lista att handla om varför det är bättre med vanlig elevdagar än studiedagar.
1. Man måste sitta still hela dagen. En vanlig arbetsdag så är man i rörelse mest hela tiden. Nu sitter man på baken på en oftast hård stol och skruvar på sig.
2. Det finns ingen tid till slösurfning eller mailtittande. Eftersom schemat oftast är tight dessa dagar finns det inga korta pauser att smita iväg och kolla lite på datorn.
3. Mindre gott kaffe. Ok jag är egentligen ingen stor kaffedrickare men vid dessa tillfällen när alla fikar tillsammans så brukar jag också vara social. Tyvärr så brukar kaffet göras i stora mängder och då smakar det oftast mindre bra.
4. Lunchen. Fisk eller pastasallad. Alltid samma sak på studiedagarna. Antingen en trist pastasallad eller en gratinerad fiskrätt som smakar sådär..
5. Många fröknar på liten yta. Ofta samkörs studiedagarna med nån annan skola och då blir det nästan alltid för mycket kackel.
Det ska dock sägas att dagens studiedag var OK. Bra diskussioner med vettiga personer, jag drack te och lunchen gick jag hem och käkade!
1. Man måste sitta still hela dagen. En vanlig arbetsdag så är man i rörelse mest hela tiden. Nu sitter man på baken på en oftast hård stol och skruvar på sig.
2. Det finns ingen tid till slösurfning eller mailtittande. Eftersom schemat oftast är tight dessa dagar finns det inga korta pauser att smita iväg och kolla lite på datorn.
3. Mindre gott kaffe. Ok jag är egentligen ingen stor kaffedrickare men vid dessa tillfällen när alla fikar tillsammans så brukar jag också vara social. Tyvärr så brukar kaffet göras i stora mängder och då smakar det oftast mindre bra.
4. Lunchen. Fisk eller pastasallad. Alltid samma sak på studiedagarna. Antingen en trist pastasallad eller en gratinerad fiskrätt som smakar sådär..
5. Många fröknar på liten yta. Ofta samkörs studiedagarna med nån annan skola och då blir det nästan alltid för mycket kackel.
Det ska dock sägas att dagens studiedag var OK. Bra diskussioner med vettiga personer, jag drack te och lunchen gick jag hem och käkade!
2011-05-15
Bästa hockeyminnen
Idag spelas VM-finalen i hockey mellan Sverige och Finland och jag har ju redan berättat vad jag tycker om detta evenemang, nu är det ju final så då kanske man får kolla lite ändå, om det ryms i den fullspäckade söndagskalendern. Hur det än går i finalen så kan jag lova att den inte kommer in på dagens lista där de flesta händelserna ligger flera år tillbaka i tiden. Här kommer min lista över de bästa hockeyminnen jag har.
1. OS-94 finalen Sverige-Kanada. Denna match nämnde jag i ett tidigare inlägg. Det som inte nämndes då var att det var hela sex leksingar i finalen. Roger Johansson, Niklas Eriksson, Jonas Bergqvist, Magnus Svensson och Tomas Jonsson spelade för Tre Kronor och för Canada spelade Greg Parks. Svensson, Jonsson och Bergqvist spelade alla huvudroller i denna match innan Foppe och Salo tog över. Ett minne för livet.
2. Leksands återtåg version 1 2001-2002. Även detta har jag berört förut. jag följde Leksand ganska mycket det året (det var lättare när man var singel) och känslan när de gick upp var helt obeskrivlig. Synd bara att det gick åt helvete igen två år senare, efter det så har de inte riktigt hämtat sig. Hur som helst, detta år med Loppan Hellkvist och Jensa Nielsen som främsta härförare var ett riktigt härligt hockeyminne.
3. VM-87. Vilket mästerskap! Först höll Sverige på att missa slutspel efter en massa turer med tysken Sikora som spelat för Polen i unga år. Det var protester och motprotester men när Sverige väl gick vidare så blev det ett otroligt spännande slutspel med oavgjorda resultat mot Tjeckoslovakien och Sovjet och en avslutande kross med 9-0 mot Canada. Den matchen sågs hemma hos familjen Kaj i Haninge. Bästa minne är ju självklart 2-2 målet mot Sovjet där Tomas Sandström efter sitt mål kom med den klassiska kommentaren "Där hade min farmor gjort mål".
4. Leksands säsong 1988-89. Leksand hade varit ganska så usla under flera år men plötsligt explodera dom. Burakowsky, Ehlers, Bergqvist, Svensson, Mäkitalo med flera dominerade denna säsong. Jag såg flera matcher på plats i hockeyladan (bl.a. den sista finaltorsken mot Djurgården) och kände mig delaktig i framgången. Nånstans har jag fortfarande en pärm med alla tidningsurklipp om Leksand från DN och UNT från denna säsong.
5. VM-89 i Globen. I hård konkurrens med World Cup-96 och OS 05 hamnar denna turnering på listan trots utebliven succé (Sverige blev fyra). Varför då ta med denna turnering? Ja främst för att det är ett starkt minne, Globen var nybyggd och när Sverige spelade var stämning grym. Överallt spelades "Nu tar vi dom" med Håkan Södergren på sång. På vinylsingelns baksida fanns den lite bortglömda "Här kommer grabbarna" med Lotta Engberg. Videon till denna låt är sjukt rolig. Södergren, Rundqvist, Bergqvist, Eldebrink och Kihlström åker runt på inlines i en studio och mimar.. Jag hade köpt biljetter till några matcher med en klasskompis, men han kom på att man kunde tjäna en hacka när man hade biljetter till fullsatta matcher så han sålde dem och jag fick kolla TV istället..
1. OS-94 finalen Sverige-Kanada. Denna match nämnde jag i ett tidigare inlägg. Det som inte nämndes då var att det var hela sex leksingar i finalen. Roger Johansson, Niklas Eriksson, Jonas Bergqvist, Magnus Svensson och Tomas Jonsson spelade för Tre Kronor och för Canada spelade Greg Parks. Svensson, Jonsson och Bergqvist spelade alla huvudroller i denna match innan Foppe och Salo tog över. Ett minne för livet.
2. Leksands återtåg version 1 2001-2002. Även detta har jag berört förut. jag följde Leksand ganska mycket det året (det var lättare när man var singel) och känslan när de gick upp var helt obeskrivlig. Synd bara att det gick åt helvete igen två år senare, efter det så har de inte riktigt hämtat sig. Hur som helst, detta år med Loppan Hellkvist och Jensa Nielsen som främsta härförare var ett riktigt härligt hockeyminne.
3. VM-87. Vilket mästerskap! Först höll Sverige på att missa slutspel efter en massa turer med tysken Sikora som spelat för Polen i unga år. Det var protester och motprotester men när Sverige väl gick vidare så blev det ett otroligt spännande slutspel med oavgjorda resultat mot Tjeckoslovakien och Sovjet och en avslutande kross med 9-0 mot Canada. Den matchen sågs hemma hos familjen Kaj i Haninge. Bästa minne är ju självklart 2-2 målet mot Sovjet där Tomas Sandström efter sitt mål kom med den klassiska kommentaren "Där hade min farmor gjort mål".
4. Leksands säsong 1988-89. Leksand hade varit ganska så usla under flera år men plötsligt explodera dom. Burakowsky, Ehlers, Bergqvist, Svensson, Mäkitalo med flera dominerade denna säsong. Jag såg flera matcher på plats i hockeyladan (bl.a. den sista finaltorsken mot Djurgården) och kände mig delaktig i framgången. Nånstans har jag fortfarande en pärm med alla tidningsurklipp om Leksand från DN och UNT från denna säsong.
5. VM-89 i Globen. I hård konkurrens med World Cup-96 och OS 05 hamnar denna turnering på listan trots utebliven succé (Sverige blev fyra). Varför då ta med denna turnering? Ja främst för att det är ett starkt minne, Globen var nybyggd och när Sverige spelade var stämning grym. Överallt spelades "Nu tar vi dom" med Håkan Södergren på sång. På vinylsingelns baksida fanns den lite bortglömda "Här kommer grabbarna" med Lotta Engberg. Videon till denna låt är sjukt rolig. Södergren, Rundqvist, Bergqvist, Eldebrink och Kihlström åker runt på inlines i en studio och mimar.. Jag hade köpt biljetter till några matcher med en klasskompis, men han kom på att man kunde tjäna en hacka när man hade biljetter till fullsatta matcher så han sålde dem och jag fick kolla TV istället..
2011-05-14
Bästa eurovisonvinnare
I torsdags skrev jag ett inlägg om bästa svenska schlagervinnare. Tyvärr så försvann det eftersom det var något strul med blogger.com. Det fanns tyvärr inte ens kvar bland de skrivna utkasten. Ja ja det är väl sånt som händer. Dagen till ära så tänkte jag lista mina fem favoriter av de som vunnit hela festivalen. Vinnarna fram till typ 1980 har jag dålig koll på så därför finns inga av dom med på min lista fast de kanske skulle platsa. Kommentera gärna med era egna favoriter
1.J´amie la vie, Sandra Kim, Belgien 1986. Härlig poplåt med den då 13 åriga Sandra Kim. Under festivalen sade Belgarna att hon var 15 år för att hon skulle klara åldergränsen. Som många andra schlagervinnare så hörde man inget mer från henne efter detta
2.Hold me now, Jonny Logan, Irland 1987. Den storslagna balladen måste med på denna lista. Logan vann även 1980(What´s another year) och 1992 som låtskrivare till Linda Martin(Why me?)
3.My number one, Helena Paparizou, Grekland 2005. Lysande discolåt som fortfarande håller bra. Kul med lite svenskanknytning också.
4.Hard rock halleluja, Lordi, Finland 2006. Denna låt blev ju en helt överaskande vinnare. Första gången en riktig rocklåt vann. En favorit hos mig.
5. Believe, Dima Bilan, Ryssland 2008. Ytterligare en sentida vinnare. Kanske tyder på att klassen på festivalen blivit bättre, trots allt gnäll om dåliga låtar. Jävlig bra refräng på denna låt.
Jag tänkte inte göra nån sämstalista men jag måste bara nämna vinnaren från 2000, Fly on the wings of lova med Olsen Brothers från Danmark. den ger mig svåra krypningar och gör mig direkt illamående, usch!
1.J´amie la vie, Sandra Kim, Belgien 1986. Härlig poplåt med den då 13 åriga Sandra Kim. Under festivalen sade Belgarna att hon var 15 år för att hon skulle klara åldergränsen. Som många andra schlagervinnare så hörde man inget mer från henne efter detta
2.Hold me now, Jonny Logan, Irland 1987. Den storslagna balladen måste med på denna lista. Logan vann även 1980(What´s another year) och 1992 som låtskrivare till Linda Martin(Why me?)
3.My number one, Helena Paparizou, Grekland 2005. Lysande discolåt som fortfarande håller bra. Kul med lite svenskanknytning också.
4.Hard rock halleluja, Lordi, Finland 2006. Denna låt blev ju en helt överaskande vinnare. Första gången en riktig rocklåt vann. En favorit hos mig.
5. Believe, Dima Bilan, Ryssland 2008. Ytterligare en sentida vinnare. Kanske tyder på att klassen på festivalen blivit bättre, trots allt gnäll om dåliga låtar. Jävlig bra refräng på denna låt.
Jag tänkte inte göra nån sämstalista men jag måste bara nämna vinnaren från 2000, Fly on the wings of lova med Olsen Brothers från Danmark. den ger mig svåra krypningar och gör mig direkt illamående, usch!
2011-05-13
Mest överskattade idrottsevenemang
Nu är det dags för slutspurten i hockey-VM och tidningarna fylls med reportage, intervjuer och skandaler (i kvällstidningarna). Varje år är det samma sak. Folk gnäller för att de bästa spelarna inte är med, som om det skulle vara nåt konstigt eller överraskande. Niklas Wikegård och andra experter spyr galla över de NHL-proffs som inte flyger direkt över Atlanten efter 80 seriematcher och eventuella slutspelmatcher. Själv har jag svårt att hetsa upp mig. Framförallt är det för att VM spelas varje år, alla sådana mästerskap går bort. Efter NHL gick med på att släppa de bästa till OS var fjärde år så är det ju den turneringen som gäller nåt. Sen är det ju segt med alla gruppspel innan det börjar att gälla något. Dagens lista handlar alltså om de idrottsevenemang som jag tycker är mest överskattade.
1. Bandy-VM. Hur många spelar bandy och hur många bryr sig egentligen. Kör detta mästerskap vartannat eller kanske var fjärde år så kanske kanske man skulle kunna bry sig lite.. När t.o.m. flera av spelarna själva tackar nej så känns ju statusen sådär..
2. Hockey-VM. Hade sin charm fram till början på 90-talet kanske, nu: nej tack
3. Junior-VM i hockey. Runt nyår varje år så blir plötsligt småkronorna heta. Varför då? Ok att det är nyhetstorka på sportfronten då men varför förstorar man upp ett juniormästerskap?
4. Innebandy-VM. Jag är ju själv en innebandyförespråkare men att haussa upp ett mästerskap där det blir 32-1 i vissa matcher och det inte gäller nånting förrän kanske i semifinalen känns bara konstigt.
5. Nästan alla simmästerskap. När det är OS och stora VM så sitter jag klistrad för att jag gillar simning. Men i övrigt med kortbanemästerskap varje år och en massa annat gör att varje medalj känns ganska oviktig. Att Therese Alshammar har tagit 69 internationella medaljer är ju otroligt, men bara nio av dessa har tagits på OS eller VM i långbana, det säger ju ganska mycket.
2011-05-11
Svenska idrottsögonblick
Igår så gick Björn Lind ut med att han ska sluta.Man har ju knappt sett hans namn i resultatlistorna de senaste 3-4 åren så jag trodde redan han hade gjort det. Annat var det 2006 när han stod för den klassiska dubbelsegern i OS i Turin 2006. Dom segrarna är bland de coolaste som jag någonsin varit med i vintersportsammanhang men tyvärr platsar det inte in på listan över de största svenska idrottsögonblicken. Här är min lista:
1. Ravellis straffräddning VM-94. Alla har något minne till denna händelse. Själv skulle jag rycka in i lumpen dagen efter så jag satt hemma å kollade och hade ångest inför vad som skulle ske.. Sveriges seger gjorde det lättare att gå upp halv 6 (eller vad det nu va) dagen efter!
2. Foppas straff+ Salos räddning. OS-94. Kom ihåg att jag trodde han missade straffen först så jag hann nog bli lite sur innan jag insåg att det var mål (och ett ganska snyggt sånt). Denna match sågs, precis som fotbollen, hemma i Bergsbrunna.
3. Zlatans 1-1. Det klassiska målet mot Italien i EM-04. Får fortfarande ett fånigt leende över läpparna när det målet visas på TV. Satt på ett fullsatt o´learys och jublet där efter målet skulle man spelat in, helt galet.
4. 30 kilometer dubbeljakt i OS-10. En personlig favorit från nutid. Johan Olssons ryck, de andra svenskarnas teamåkning för att hjälpa och slutligen Hellners magiska spurt.
5. Leksands återtåg version 1 2001-02. Ok detta är inget ögonblick men det måste vara med. 10 år sen nu och på den tiden följde jag verkligen Leksand, nu ahr det svalnat lite efter alla misslyckande. Hela säsongen var ett enda segertåg men ändå var det ångest ändå fram till den avgörande segern mot AIK med 6-0 uppe i Leksand. Det var ren glädje när det var klart!!
1. Ravellis straffräddning VM-94. Alla har något minne till denna händelse. Själv skulle jag rycka in i lumpen dagen efter så jag satt hemma å kollade och hade ångest inför vad som skulle ske.. Sveriges seger gjorde det lättare att gå upp halv 6 (eller vad det nu va) dagen efter!
2. Foppas straff+ Salos räddning. OS-94. Kom ihåg att jag trodde han missade straffen först så jag hann nog bli lite sur innan jag insåg att det var mål (och ett ganska snyggt sånt). Denna match sågs, precis som fotbollen, hemma i Bergsbrunna.
3. Zlatans 1-1. Det klassiska målet mot Italien i EM-04. Får fortfarande ett fånigt leende över läpparna när det målet visas på TV. Satt på ett fullsatt o´learys och jublet där efter målet skulle man spelat in, helt galet.
4. 30 kilometer dubbeljakt i OS-10. En personlig favorit från nutid. Johan Olssons ryck, de andra svenskarnas teamåkning för att hjälpa och slutligen Hellners magiska spurt.
5. Leksands återtåg version 1 2001-02. Ok detta är inget ögonblick men det måste vara med. 10 år sen nu och på den tiden följde jag verkligen Leksand, nu ahr det svalnat lite efter alla misslyckande. Hela säsongen var ett enda segertåg men ändå var det ångest ändå fram till den avgörande segern mot AIK med 6-0 uppe i Leksand. Det var ren glädje när det var klart!!
2011-05-10
Sämsta vinnarlåtar
Idag är det del 1 av melodifestivalveckan när den första av två semifinaler går av stapeln. Jag hatar uttrycket "Det var bättre förr" men i detta melodifestivalsammanhang stämmer det verkligen. Iofs så måste väl alla länder som vill få vara med men det här med massa olika förtävlingar innan den stora finalen, som de kört med nu i några år, känns bara too much.
Hur som helst så ger det bra idéer till blogginlägg så flera av veckans inlägg kommer att handla om olika låtar från festivalens historia. Idag tänkte jag ranka de sämsta vinnarlåtarna från Sverige, alltså de sämsta som representerat Sverige i den stora festivalen. Det blir låtar från 80-talet och framåt för de äldre har jag ganska så dålig koll på..
1. Las Vegas, Martin Stenmarck 2005
2. La voix, Marlena Ernman 2009
3. E de det här du kallar kärlek, Lasse Holm och Monica Törnell 1986
4. Fyra bugg och en cocacola, Lotta Engberg 1987
5. Bara hon älskar mig , Blonde 1997
Hur som helst så ger det bra idéer till blogginlägg så flera av veckans inlägg kommer att handla om olika låtar från festivalens historia. Idag tänkte jag ranka de sämsta vinnarlåtarna från Sverige, alltså de sämsta som representerat Sverige i den stora festivalen. Det blir låtar från 80-talet och framåt för de äldre har jag ganska så dålig koll på..
1. Las Vegas, Martin Stenmarck 2005
2. La voix, Marlena Ernman 2009
3. E de det här du kallar kärlek, Lasse Holm och Monica Törnell 1986
4. Fyra bugg och en cocacola, Lotta Engberg 1987
5. Bara hon älskar mig , Blonde 1997
2011-05-09
sommar sommar sommar
Ida började vår vecka med elevens val på skolan. På min lott ligger att göra en så bra sommaravslutning som möjligt, inte helt enkelt med de olika viljorna som finns bland eleverna. Bland uppgifterna är den kanske svåraste att välja vilka sånger som ska sjungas. Det är inte alltid som den traditionella läraren är av samma åsikt som eleverna. Här kommer listan över mina favoritsommarlåtar som hör skolavslutningar till.
1. Idas sommarvisa
2. Den blomstertid nu kommer
3. En vänlig grönskas rika dräkt
4. Barfotavisan
5. I denna ljuva sommartid
1. Idas sommarvisa
2. Den blomstertid nu kommer
3. En vänlig grönskas rika dräkt
4. Barfotavisan
5. I denna ljuva sommartid
2011-05-08
Mästarnas mästare del 2
I ett av mina första inlägg på denna blogg så skrev jag en önskelista på de jag skulle vilja ha med i programmet Mästarnas Mästare. Det blev en lista med bara män och då lovade jag en lista med kvinnor jag skulle vilja se i programmet. Här kommer den!
1. Annika Sörenstam. En av världens främsta idrottare under många år, ändå vet man väldigt lite om henne. Skulle vara kul att se henne i lite fysiska utmaningar också!
2. Pernilla Wiberg. Brukar alltid bli bra TV med henne och sen så har hon ju en enastående karriär.
3. Ann-Louise Skoglund. Svensk friidrotts stora damstjärna på 80-talet, vad hände med henne?
4. Ylva Nowén. Skulle vara otroligt intressant och höra henne berätta om sin karriär och vad som hände säsongen 97-98. Hon var en medelmåtta som plötsligt vann fyra tävlingar i rad och sen gick tillbaka till att vara en medelmåtta, hur var detta möjligt?
5. Ludmila Engquist. Hur var det egentligen med dopingen under friidrottskarriären? Skulle vara spännande att höra hennes egen historia om det och annat som hon upplevt!
1. Annika Sörenstam. En av världens främsta idrottare under många år, ändå vet man väldigt lite om henne. Skulle vara kul att se henne i lite fysiska utmaningar också!
2. Pernilla Wiberg. Brukar alltid bli bra TV med henne och sen så har hon ju en enastående karriär.
3. Ann-Louise Skoglund. Svensk friidrotts stora damstjärna på 80-talet, vad hände med henne?
4. Ylva Nowén. Skulle vara otroligt intressant och höra henne berätta om sin karriär och vad som hände säsongen 97-98. Hon var en medelmåtta som plötsligt vann fyra tävlingar i rad och sen gick tillbaka till att vara en medelmåtta, hur var detta möjligt?
5. Ludmila Engquist. Hur var det egentligen med dopingen under friidrottskarriären? Skulle vara spännande att höra hennes egen historia om det och annat som hon upplevt!
2011-05-07
Spotify
Igår fixade jag Spotify Premium. Det känns som om den 100-lappen jag kommer att betala varje månad är en bra investering. Bara en sån sak som att ha all musik på mobilen.. Jag skrev ett inlägg bara för nån dag sen att jag lyssnar väldigt lite på musik nuförtiden men med detta så kan det bli lite mer. Just därför kan alla (de få) läsare jag har förvänta sig en hel del musiklistor framöver..
Igår när jag var ute på en promenad med Konrad så blev det Guns n´roses i lurarna. Det var en favoritgrupp i slutet på 80-talet och början på 90-talet, ja egentligen under åren som de släppte sina skivor. Efter deras The spagetti incident från 1993 så tröttnade jag på dom rätt rejält. Nu förtiden om jag får ett sug efter G n´r så lyssnar jag mest på de två första skivorna Lies och Appetite för destruction (som jag tycker är en av de tre bästa rockplattor som gjorts). Här kommer min lista över deras fem bästa låtar:
1. Rocket queen, Appetite for destruction
2. Sweet child o´mine, Appetite for destruction
3. Don´t cry. Use your illusion
4. One in a million, Lies
5. Think about you, Appetite for destruction
Igår när jag var ute på en promenad med Konrad så blev det Guns n´roses i lurarna. Det var en favoritgrupp i slutet på 80-talet och början på 90-talet, ja egentligen under åren som de släppte sina skivor. Efter deras The spagetti incident från 1993 så tröttnade jag på dom rätt rejält. Nu förtiden om jag får ett sug efter G n´r så lyssnar jag mest på de två första skivorna Lies och Appetite för destruction (som jag tycker är en av de tre bästa rockplattor som gjorts). Här kommer min lista över deras fem bästa låtar:
1. Rocket queen, Appetite for destruction
2. Sweet child o´mine, Appetite for destruction
3. Don´t cry. Use your illusion
4. One in a million, Lies
5. Think about you, Appetite for destruction
2011-05-06
Pasta
Blev en klassisk Spagetti Carbonara till lunch idag. Som vanligt så blev det skitgott. Skulle jag bestämma skulle denna rätt ligga på menyn hemma minst en gång i veckan. Dagens lista handlar om de godaste pastarätterna! Kanske kan ge lite tips till helgen.
1. Carbonara. Nyckeln för att det ska bli bra är att steka baconen ordentligt.även ställa tillbaks kastrullen på plattan några minuter när allt är färdigblandat för att få osten att smälta ihop med det andra ordentligt.
2. Bolognese. Finns 100 olika recept på detta. Enligt mig så ska det vara nötfärs i, andra säger blandfärs. Glöm inte att slänga in lite rivna morötter och en extra vitlöksklyfta också.
3. Lasagne. Finns i många olika former. Vi gjorde en med bacon och spenat förut som var riktigt god. Annars är det supergott med kyckling och grönsaker (förutom den klassiska med köttfärs såklart)
4. Pastagratäng. en egen favorit. Med krossade tomater, grädde, ost och t.ex. skinka. In i ugnen i ca 15 minuter så blir det perfekt.
5. Skaldjurspasta. Med musslor, räkor och annat gott
1. Carbonara. Nyckeln för att det ska bli bra är att steka baconen ordentligt.även ställa tillbaks kastrullen på plattan några minuter när allt är färdigblandat för att få osten att smälta ihop med det andra ordentligt.
2. Bolognese. Finns 100 olika recept på detta. Enligt mig så ska det vara nötfärs i, andra säger blandfärs. Glöm inte att slänga in lite rivna morötter och en extra vitlöksklyfta också.
3. Lasagne. Finns i många olika former. Vi gjorde en med bacon och spenat förut som var riktigt god. Annars är det supergott med kyckling och grönsaker (förutom den klassiska med köttfärs såklart)
4. Pastagratäng. en egen favorit. Med krossade tomater, grädde, ost och t.ex. skinka. In i ugnen i ca 15 minuter så blir det perfekt.
5. Skaldjurspasta. Med musslor, räkor och annat gott
2011-05-05
Bio
Idag var jag med årskurs 6 på skolbio. Vi såg den otroligt vackra havsfilmen Oceans. Tyvärr var det lite för lång, nästan två timmar för att våra elever skulle orka ta till sig allt. När jag satt i salongen så funderade jag lite på, varför jag inte går på bio längre (förutom att det är lite svårt med två småbarn hemma..). En sak jag kom att tänka på är alla störningsmoment runtomkring. När man går med skolan blir det ju ganska uppenbart för då får man ju säga till de elever som inte sköter sig. Hur som helst så kommer här en lista på saker som stör mig mest i en biosalong:
1. Folk som viskar och inte tror att det hörs, speciellt de som diskuterar handlingen
2. Folk som överdriver sin reaktion när det är nåt spännade, roligt, läskigt, romantiskt etc.
3. Folk som applåderar åt någon händelse eller replik i filmen.
4. Folk som prasslar överdrivet med godis/chipspåse
5. Folk som reser sig upp och går ut under filmen (hur liten blåsa får man ha)
1. Folk som viskar och inte tror att det hörs, speciellt de som diskuterar handlingen
2. Folk som överdriver sin reaktion när det är nåt spännade, roligt, läskigt, romantiskt etc.
3. Folk som applåderar åt någon händelse eller replik i filmen.
4. Folk som prasslar överdrivet med godis/chipspåse
5. Folk som reser sig upp och går ut under filmen (hur liten blåsa får man ha)
2011-05-04
Bästa avslutningslåtar
Fick lite inspiration efter gårdagens inlägg. Tänkte idag ranka Kents bästa avslutningslåtar på deras skivor. Ända sen debuten -95 har de lagt en riktigt storartad och pampig avslutning på sina skivor. Det är ganska så ovanligt men det är enligt mig helt briljant. Bara därför så lyssnar man på hela skivan vilket man annars säkert inte skulle göra. Så här kommer min lista med de allra bästa finallåtarna, och det album som låten finns med på.
1. 747, Isola. Under många år signaturlåten för Kent och den som avslutade alla konserter. Lysande ballad med karaktäristiska blip-blop synthljud. En av världens bästa låtar alla kategorier.
2. Mannen i den vita hatten, Du & jag döden. Nästan lika bra som ovan nämnda låt. Superbra text med den geniala avslutningen "Vi ska alla en gång dö..". Numera avslutare på konserterna.
3. Ensammast i Sverige, Tillbaka till samtiden. 8.20 lång och riktig sorgsen avslutningslåt på denna mörka med så otroligt bra Kentskivan från 2007.
4. Sverige, Vapen&Ammunition. Avskydd av många men jag tycker om den väldigt mycket. Fint gitarrspel i bakgrunden och text om det fina i Sverige.
5. Frank, Kent. Avslutningslåt på debutskivan. Cool text och skönt driv i låten
1. 747, Isola. Under många år signaturlåten för Kent och den som avslutade alla konserter. Lysande ballad med karaktäristiska blip-blop synthljud. En av världens bästa låtar alla kategorier.
2. Mannen i den vita hatten, Du & jag döden. Nästan lika bra som ovan nämnda låt. Superbra text med den geniala avslutningen "Vi ska alla en gång dö..". Numera avslutare på konserterna.
3. Ensammast i Sverige, Tillbaka till samtiden. 8.20 lång och riktig sorgsen avslutningslåt på denna mörka med så otroligt bra Kentskivan från 2007.
4. Sverige, Vapen&Ammunition. Avskydd av många men jag tycker om den väldigt mycket. Fint gitarrspel i bakgrunden och text om det fina i Sverige.
5. Frank, Kent. Avslutningslåt på debutskivan. Cool text och skönt driv i låten
2011-05-03
Bästa svenska grupper
Ett intresse som verkligen falnat för mig de senaste åren är musik. Förut lyssnade jag alltid på musik, försökte hålla mig uppdaterad om nya skivor, köpte mycket skivor och kunde ägna timmar åt att gå igenom och sortera samlingen. Nu blir det nån enstaka låt på Spotify när jag är själv i arbetsrummet eller när jag plockar in disken hemma. Idag blev det en extra vända med bilen fram och tillbaks till jobbet och då kan jag passa på att ösa på med musik i stereon. Ofta blir det nåt tyngre typ Metallica eller Guns n´roses. Idag blev det dock mitt absoluta favoritband.Kent. Kan lyssna på deras låtar 1000000 gånger och ändå är de bäst. Kommer att komma en del Kentlistor här under våren. Dagens lista är istället Bästa svenska grupper. Här kommer min topplista.
1. Kent. Alla skivor är bra på sitt sätt men allra bäst är fortfarande Isola från -97.
2. Gyllene Tider. Gessle måste representeras och då fick det bli i denna grupp. En klyscha är att "de gamla låtarna är bäst". Här stämmer det verkligen. De två första skivorna är klart bäst i konkurrens med några av de nya låtarna
3. Broder Daniel. Svensk rock när den är som bäst. Cruel Town skivan är helt fantastiskt bra och Shorline är en av mina favoritlåtar alla kategorier.
4. Jumper. Framförallt för deras första skiva med en massa pophits. Tyvärr så blev det bara ytterligare två skivor och dom var klart sämre.
5. Europe. Kanske ett litet överraskande val men många av de gamla hitsen håller än och den senaste skivan Last look at Eden med låtar av bl.a. Andreas Carlsson är skitbra.
1. Kent. Alla skivor är bra på sitt sätt men allra bäst är fortfarande Isola från -97.
2. Gyllene Tider. Gessle måste representeras och då fick det bli i denna grupp. En klyscha är att "de gamla låtarna är bäst". Här stämmer det verkligen. De två första skivorna är klart bäst i konkurrens med några av de nya låtarna
3. Broder Daniel. Svensk rock när den är som bäst. Cruel Town skivan är helt fantastiskt bra och Shorline är en av mina favoritlåtar alla kategorier.
4. Jumper. Framförallt för deras första skiva med en massa pophits. Tyvärr så blev det bara ytterligare två skivor och dom var klart sämre.
5. Europe. Kanske ett litet överraskande val men många av de gamla hitsen håller än och den senaste skivan Last look at Eden med låtar av bl.a. Andreas Carlsson är skitbra.
2011-05-02
NHL
Jag är absolut inget hockeyfreak. Jag kollar i princip inget på svensk hockey förutom när Leksand spelar och VM brukar jag väl se nån enstaka match på slutet. Nu har vi fått ESPN hemma och där sänder dom en hel del NHL och nu när det är slutspel så är det faktiskt lite kul att titta. Har aldrig haft något favvislag i denna liga men däremot har jag följt fler lag där det har funnits lite intressanta svenskar, vilket säkert är ett ganska välkänt och (hoppas jag) godkänt sätt att följa med. Jag har inte följt vilka svensklag som helst utan det ska vara nåt speciellt för att jag ska bry mig. Här kommer alltså dagens lista, NHL lag som jag har följt för att svenskar spelat där.
1. NY Rangers. Av någon anledning, som jag helt glömt, så fixade vår mellanstadielärare så att vi fick autografer av ett gäng svenskar i Rangers, bl.a. Lill-Pröjsarn. därför så hängde jag med hur det gick för dem!
2. Montreal Canadiens. Mats Näslund spelade där i mitten på 80-talet och då var det ju inte så många svenskar där så då kommer jag ihåg att jag skickade efter autografer och följde med hur det gick, vann dom inte en Stanley Cup då också?
2. Calgary Flames. Min stora idol Jonas Bergqvist spelade där 89-90 så självklart följde jag dom under det året.
3. Quebec Nordiques. Mats Sundin spelade där under 90-91 när vi bodde i USA. Då var han den stora svenska stjärnan och självklart så följde jag med i hur det gick för han och laget.
4. Colorado Avanlanche. Precis som ganska många andra svenskar så var det Foppe och Colorado som gällde under ganska många säsonger!
1. NY Rangers. Av någon anledning, som jag helt glömt, så fixade vår mellanstadielärare så att vi fick autografer av ett gäng svenskar i Rangers, bl.a. Lill-Pröjsarn. därför så hängde jag med hur det gick för dem!
2. Montreal Canadiens. Mats Näslund spelade där i mitten på 80-talet och då var det ju inte så många svenskar där så då kommer jag ihåg att jag skickade efter autografer och följde med hur det gick, vann dom inte en Stanley Cup då också?
2. Calgary Flames. Min stora idol Jonas Bergqvist spelade där 89-90 så självklart följde jag dom under det året.
3. Quebec Nordiques. Mats Sundin spelade där under 90-91 när vi bodde i USA. Då var han den stora svenska stjärnan och självklart så följde jag med i hur det gick för han och laget.
4. Colorado Avanlanche. Precis som ganska många andra svenskar så var det Foppe och Colorado som gällde under ganska många säsonger!
2011-05-01
Top 5-actionfilmer
Såg att filmen Cliffhanger med Stallone gick på TV ikväll. Den är ju usel, kanske bland de tio sämsta filmer jag sett. Men det är ju mycket roligare att göra listor över bra saker så därför kommer idag en lista över min top-5 lista över bästa actionrullar. Har alltid gillat actionfilmer av någon anledning. Kanske för man inte behöver tänka så mycket utan man kan bara titta och njuta av alla effekter. Här är i alla fall min lista.
1. T2
2. The rock
3. Die hard
4. Dödligt vapen
5. Independence day
1. T2
2. The rock
3. Die hard
4. Dödligt vapen
5. Independence day
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)