Valborgsfirande

Nu är årets firande slut och efter att jag har skrivit detta inlägg är det dags att sova. Hade det var för typ 10 år sen så hade det, vid denna tidpunkt, varit dags att bege sig ut för kvällens/nattens aktiviteter. Dagen har varit trevlig om än lite annorlunda. Ok, det började med forsränning och slutade med majbrasa så det var väl som det ska, men mittemellan så körde vi en raid till IKEA och det kändes väl inte så valborgigt men vi en lunch för en hundring för hela familjen är ju oslagbart.. Innan majbrasan genomfördes årets första grillning med gamla grannar från Stenhagen så kvällen får ett bra betyg även om den inte kvalar in på dagens lista över minnesvärda Sista aprilfrianden.. Det kan vara så att jag blandar ihop vissa år eller helt enkelt ar missat nåt så isf får någon som var med fylla i luckorna... Jag tar det i kronologisk ordning.

1. 1993. Det året som jag och mina klasskompisar Andreas och Jens åkte forsränningen. Det var en otroligt kall och regnig dag som vi valde för våran färd på Fyrisån. För att värma oss efteråt så satt vi i bastun på Skattemyndigheten(dör Andreas farsa jobbade) typ halva dagen. Behövligt och ihågkommet. Efter det så blev det en vända på stan. På den tiden så var allt med Valborg fortfarande lite spännande vilket gjorde det till nåt att komma ihåg..
2. 1997. Ja varför kommer jag ihåg detta år? Jo fotboll så klart. Firandet på dagen var en klassiker med forsränning, sillunch och häng på stan men det var kvällen så var det roliga. Sverige mötte Skottland i VM-kval och vi trängde ihop oss på ett smockfullt Rådhus för att se Sverige slå Skottland med 2-0 (Kneten gjorde båda målen om jag minns rätt) och stämningen därinne var otroligt bra. Efter det så blev det en sväng till V-dala som var stammisstället då.
3. 1998. Ett av få år som jag kört ett heldagsfirande. Frukost i Flogsta hos en kursare, heldag på stan och en otroligt rolig grillfest på kvällen då kvällens värd inte var på plats när festen skulle börja men det löste sig ändå då grillen var igång och gästerna hade börjat partyt. Mycket folk och trevlig stämning.
4. 2001. Alltså så jobbade jag först men slutade nog lagom till champangegaloppen som blev en blöt tillställningen på flera sätt, och för min kompis Nisse ganska så dyr och för andra slutade det med fall. Även detta år så var värden borta när grillen skulle tändas. Han hittades sen nån timme senare och kvällen slutade lyckligt.
5. 2004. Även detta ett "jobbår". Men kvällen blev väldigt lyckad då jag hade party hemma i Fålhagen och lyckades sno åt mig gårdgrillen framför alla grannar, en prestation i sig. Det blev en lång och trevlig kväll där jag bl.a. Festen varade långt in på natten och jag gissar att den avslutades med lite FIFA på x-boxen som det ofta var på den tiden...

Imorgon är det första maj och då ska jag inte ut och demonstrera men det kanske blir ett inlägg om nåt sånt, vi får se!!!

Valborg

Hmm det blev inget inlägg igår, illa illa. Det hanns helt enkelt inte med och det kan bli mer av den varan tyvärr de närmaste dagarna. Även om det är långledigt nu så är det sjukt mycket att göra. Idag t.ex. har det ställts upp en lekstuga hör på tomten, kul men jobbigt.
Dagens inlägg kommer föga överaskande att handla om morgondagens Valborgsfirande. Det har alltid varit en av mina favoriter ändå sen man som 13-14 åring fick åka själv och kolla in forsränningen. Det är mycket folk i rörelse och det händer mycket. Vad som är viktigt under dagen har verkligen ändrats under åren men jag ska ändå försöka att lista höjdpunkterna under dagen och vad man inte ska missa..

1. Forsränningen. Detta är väl det mest klassiska med just Valborg i Uppsala. Att åka ner på stan kl.10 för att kolla på ett gäng studenter som åker ner för Fyrisån i mer eller mindre töntiga hemmagjorda båtar. Jag och två klasskompisar var faktiskt med och åkte en gång, 1993. Det var kallt och regnigt och båten pajjade direkt, sådär kul..
2. Picknick i parken. En gång i tiden, när jag var ung så var det Stadsparken ganska nära Flurran som gällde, gärna en bra stund på förmiddagen och över lunchen. Nu är det Ekonomikumparken för hela slanten. Gick förbi där för två år sen och det är ju helt sjukt mycket folk. Lästa nånstans att polisen räknar med typ 15000 pers. Hur som helst så det viktigaste med picknicken är en skön filt, nåt gott att äta och dricka.
3. Hoppar över sillunchen och går direkt till champangegaloppen. Denna härliga tradition upptäckte jag alltför sent eller så var det så att det inte var samma drag kring den när jag pluggade. Hur som helst, de tre åren som jag var med på Wermlands var så otroligt kul. Fullt ös i en dryg timme med champangedrickning och sprutning. Låter barnsligt och det är det också men oj så kul!
4. Grilla. Om man fortfarande är hyfsat pigg så är grillningen på kvällen ett måste. Skönt att sitta ner efter en lång dag och njuta av lite god mat. De senaste åren med barn och tidigare ändå, smällarrädda hundar, så har detta varit den absoluta höjdpunkten på dagen.
5. Majbrasa. Tradition som barn, försvann sen under många år(för att man har haft fullt upp med annat) och verkar nu komma tillbaka igen. Det är väldigt mysigt att kolla på elden och känna värmen när det oftast är ganska kallt på sistaaprilkvällen.

Det var allt för idag, hoppas att alla får en trevlig dag imorgon!

Att göra en fredagskväll

För nån vecka sen så dissade jag Let´s dance och det kommer jag att fortsätta göra. Ok om de får Gessle eller Stefan Holm att ställa upp så kanske jag kollar.. Jag hur slipper man då detta dravel. Ja nu föll det sig så att Konrad verkar ha lite problem med sovandet så Pernilla tog ut han på promenad så då var jag snabb att byta kanal men alla kanske inte har den möjligheten. Här kommer iaf en lista på vad man kan göra en fredagskväll som denna istället för att kolla på TV4.

1. Läs nya numret av magasinet Offside. Tycker inte att det håller riktigt lika hög klass som för nåt år sen men det är fortfarande det bästa som finns att läsa i Sverige. Om fotboll, så klart, men på ett väldigt annorlunda sätt. Få idolporträtt och referat från stora händelser utan mer djupgående och träffar med intressanta profiler.
2. Byt kanal/byt TV. TV4 sport visar t.ex. Brage-Bajen, bra mycket roligare. Femman kör AFV. T.o.m. videosar med tjocka amerikaner som gör bort sig är roligare..
3. Lyssna på nya Kentskivan. Vissa låtar är bland det bästa de gjort sen Isola. Lyssna och träna in texterna innan sommarens turné.
4. Spela wordfeud. Ja jag börjar faktiskt tröttna lite efter ett drygt halvårs spelande men vissa av motståndarna är det fortfarande skitkul att spela med.
5. Kolla in youtubeklipp på "So you think you can dance". Här snackar vi riktiga dansare som är sjukt duktiga och en rolig jury som inte tar sig själva på så stort allvar.. Om man nu måste kolla på nåt med dans är detta grejen, vissa deltagarna gör helt sjuka saker.

Tack för idag, återkommer under helgen!

38

Ja vare sig jag vill eller inte så blev jag 38 idag. Har egentligen inga större problem med att bli äldre. Har ju klarat av det mesta (barn, kombi, villa, har haft hund) så jag känner mig ganska lugn. Nu med facebook så är det ju ingen risk att man blir bortglömd. Har säkert fått 80 hälsningar idag där och det är ju superkul. Det har lett till att det verkligen är mer kvantitet än kvalitet i gratulationerna. Det känns som om det har gått ifrån fika/fest till telefonsamtal till ett sms och nu ner till en grattishälsning på nätet. Inte mig emot, det är rätt skönt att slippa uppmärksamheten.
Hur som helst så var jag först inne på att skriva en lista om roliga födelsedagar (ganska givet och trist) men jag kände att jag inte riktigt hade koll på vilka som varit nåt att skriva om så det blir en helt annan lista... nämligen en lista över saker som har med siffran 38 att göra. Ingen av sakerna har med varandra att göra och jag måste villigt erkänna att mycket av det var jag tvungen att kolla upp, men jag tror att det kan bli lite kul ändå..

1. Nummer 38 i det periodiska systemet är grundämnet strontium. Det tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
2. 38 är antalet nummer på ett amerikanskt roulettbord. Till skillnad från ett vanligt svenskt bord så finns det både en nolla och en dubbelnolla och sen från nummer 1 till 36.
3. 38 var numret som Reinhard Divis han när han stod i mål i Leksand 1999-2001
4. .38 är en vanligt förekommande kaliber i olika pistoler. Det kan man höra i många amerikanske filmer och TV-serier.
5. 38 är antalet pjäser som William Shakespeare har skrivit som blivit publicerade.

Tack för idag. Hörs imorgon igen!

Samlingar

Gårdagens inlägg som jag skrev om NHL-hockeyn blev så dåligt och osammanhängande så för första gången skippade jag att lägga ut ett helt färdigt inlägg. Nya tag idag, hoppas att det flyter på bättre med skrivandet... Idag kom Kents tionde skiva "Jag är inte rädd för mörkret" men jag har skrivit så himlans många Kentlistor under året så jag hoppar det idag. Det kommer en konsert i sommar så då kanske jag kan lista nåt med dom då.

Idag blir det istället en lista om samlingar. Kent är ju en "grej" som jag samlar på , alltså på deras skivor. Jag är inte nån manisk samlare där utan jag köper de album och singlar som kommer ut. Saknar de allra äldsta singlarna men de kostar ofta nån tusenlapp och det betalar jag inte så dör kan man säga att min samlargräns stannar. Här kommer alltså min samlingslista..

1. Sporten idag böcker. Det började med att jag fick en bok i kulklapp av min mormor i början på 80-talet och sen så fortsatte hon att köpa dom. När hon dag så fick mina föräldrar ta över. Boken har blivit otroligt mycket sämre under den senaste tioårsperioden så nu läser jag den knappt utan den hamnar direkt i bokhyllan. För nåt år sen började jag också att leta upp äldre årgångar på antikvariat och på tradera. De flesta har gått att få tag på för en billig penning men några av åren på 60-talet var det tydligen pappersbrist eller nåt för dom var ganska så dyra. Nu saknar jag bara ett år, 1967. När jag får en fullständig samling så ska jag lägga upp ett snyggt kort på Facebook med mig och alla böcker. Supernördigt, jag vet!
2. Roxette. Här är nog den samling som kostat mig mest pengar. Har letat i otaliga backar på mässor och skivbörsar och suttit framför tradera ganska många timmar och budat på grejer med roxette eller Gessle och Gyllene tider eller nåt annat som handlar om det. Ett tag så köpte jag allt men efter ett tag så insåg jag att det var omöjligt att köpa allt så då la jag av. Nu köper jag bara det som kommer på CD och nån enstaka vinyl.
3. TV-serier. Det mesta av mitt samlande har minskat betydligt sen barnen kom. Dels för tiden som inte finns att kolla upp allt men även det ekonomiska spelar in. Det känns inte värt att spendera de få slantar som är kvar vid månadens slut på nån DVD-box. Därför har jag "bara" fram till säsong 11 på Simpsons och därför har jag bara de sex första säsongerna av Beverly Hills 90210. Det känns lite jobbigt när jag kollar i DVD-ställen att det saknas så mycket men jag hoppas att det kan fyllas på när jag vinner på Lotto eller nåt. Den enda TV-serien som är helt komplett är Friends.
4. autografer. Här snackar vi en vilande samling. Det var väl från fyran upp kanske till sjuan som jag var en aktiv samlare så nån som är ung idag skulle säkert inte känna igen många av namnen i min autgrafsamling men får folk i min egen ålder så är det en guldgruva(om man har det intresset). Jag har nästan enbart idrottsstjärnor men även nån i musikens värld. Att samlingen får vara med på listan är ändå för att nån gång ibland så springer man på nån kändis och då försöker jag allt vara där och få en namnteckning.
5. böcker. Här är det lite samma som men dvd-boxarna. Jag vill ha fullständiga samlingar av vissa författare eller i vissa bokserier. T.ex alla Hamiltonböcker. Jag tycker det ser snyggt ut när de stor uppradadade i bokhyllan. Helst vill jag ha alla inbundna men det är ju så mycket lättare att läsa en pocket så det blir att jag köper mest sånna (ja dom är ju lite billigare också..).

Detta var en riktig nördlista. Imorgon blir det förhoppningsvis nåt om siffran 38, vi får se vad jag kan hitta på!

Uppsalasporten

Kan inte riktigt släppa det här med Storvetas SM-guld i lördags. Främsta anledningen är att "mina" lag sällan lyckas nåt bra och sen är det ju så att Uppsala är en helt sjukt dålig idrottsstad, iaf på lagsidan. Individuellt så har det varit en del framgångar, tex. i simning, skytte och minigolf..
Men det finns faktiskt en del framgångsrika Uppsalalag, en del visserligen långt tillbaks i tiden, men ändå. Här kommer ett litet axplock.

1. IFK Uppsala. Min första tanke när jag tänker på detta lag är de dueller vi i Funbo IF hade mot dem på slutet av 90-talet när vi båda harvade i botten av den lägsta serien. Men detta lag är faktiskt ett av de bästa klubbarna någonsin i isbandy. De har faktiskt vunnit hela tolv sm-guld varav elva stycken mellan 1907 och 1920.
2. Fyrisfjädern. Badminton är ingen stor sport på lagnivå i Sverige men ändå måste ju denna klubb hamna på en sån här lista. Dom har vunnit typ 12 sm-guld och brukar vinna i princip varenda match varje säsong. Även om det är i en liten sport så är det väldigt imponerande.
3. Uppsala VBS. Volleybollen har en otrolig undanskymd roll i den svenska idrotten och så har det varit under ganska många år nu men skillnad var det i slutet på 80-talet då det var fullt drag kring landslaget och i många av hallarna runt om i Sverige så var det fullsatt som t.e.x. i Fyrishovs B-hall 1994 då UVBS tog sitt enda SM-guld. Jag och min kompis Johan H. var där och jag tror aldrig jag har varit i nån sån full, varm och högljudd hall varken innan eller efter. Ett SM-guld i volleyboll var stort då, nu kan jag nog inte nämna ett enda lag i högsta serien.
4. Uppsala 86´ers. I början på 90-talet så drog detta lag i amerikansk fotboll fulla hus på Studan flera gånger om. Det känns otroligt avlägset idag. Dom vann sm-guld 1991 och 1992 och fick spela nån slags europamästerskap för klubblag. Då satt jag på läktaren och försökte förklara reglerna för klasskompisar som aldrig sett en match förut. Har nästan glömt reglerna själv nu (nej då inte riktigt, försöker kolla på NFL när jag hinner..). Efter många år utan framgångar är laget nu tillbaka i högsta serien.
5. Uppsala RFC. Det blir mycket mindre sporter här men det är ju tyvärr så att i de stora sporterna som fotboll och hockey har Uppsalalagen levt en ganska anonym tillvaro. Här handlar det alltså om rugby och här har Uppsalalaget tagit SM-medaljer både på herr och damsidan. Herrarna vann tom. back to back 1969 och 1970. Såg själv några matcher när vi bodde i Tunabackar precis vid Fyrisfjädern där de spelade. Oerhört spännande att se faktiskt.

Ja det var dagens lista, blir mer mellan himmel och jord under veckan!

Hugh Grant

Ibland så tryter det på idéfronten (som idag) och då brukar jag ta en titt i tv-tablån och se om det går att hitta några idéer och se idag blir det inlägg om den brittiske helyllekillen Hugh Grant. En av hans sämre filmer, "Two weeks notice" går nämligen på TV ikväll. Grant är en av de skådespelare som verkar göra samma roll oavsett vilken film han spelar. Den här lite förvirrade engelsmannen som på något sätt alltid ställer till det för sig. Det finns flera sådana skådespelare som bara verkar ha ett läge, ex. Kevin Costner men Grant tycker jag är den mest utmärkande i denna kategori. Trots det, eller kanske tack vare detta, så har han blivit en skådis vars filmer nästan alltid blir stora framgångar och han har tjänat mycket dollars under sin karriär.. Ja så dagens lista blir helt enkelt en lista med hans bästa filmer..

1. Notting hill (1999). En av mina absoluta favoritkomedier. Julia Roberts spelar mot Grant i denna film fylld av roliga karaktärer och händelser.
2. Fyra bröllop och en begravning (1994). Den stora genombrottsfilmen. Även här är det ett färgstarkt galleri av mer eller mindre galna britter och så har vi amerikanskan Andie MacDowell som också har en ganska framträdande roll.
3. Om en pojke (2002). Här spelar han en rik kille som gör i princip ingenting i livet. En totalt innehållslös tillvaro tills han träffar en jävligt mysko ung kille som han på nåt sätt blir polare med. Efter Nick Hornsbys roman.
4. Music and lyrics (2007). Överaskande rolig film där han spelar mot Drew Barrymore (också en sån person som agerar på typ samma sätt alltid). Hur som helt så handlar det om Grant som är en gammal avdankad 80-talsartist som åker runt och lirar sina gamla hits innan han får en chans att skriva till en ny framgångsrik tjej. Roligast med filmen är nästan de fejkade klipp som är från hans 80-tals karriär.
5. Bridget Jones dagbok (2001). Egentligen ingen jättefavorit men den blev ju en sån stor succé så den får vara med här på listan. Renée Zellweger är väl den som gör denna filmoch Grant har egentligen en ganska så osympatisk roll. Kom en uppföljare nåt år senare men den var inte alls särskilt bra, eller rolig.

Tack för idag. Imorgon är det ny vecka med nya listor!

Glädje

Det blev ett härligt tredje SM-guld idag. Som vanligt här hemma så blir det inget lugnt TV-hejande utan man avbryts mest hela tiden. Sigrid var med ett tag och hittade på lite hejaramsor (Hoppa Hoppa Mika Kohonen) och Konrad satt i mitt knä ett tag men han tyckte att annat var roligare. Det dröjer nog några år innan jag får ordentligt sällskap i TV-sportssoffan...

När det gäller sport i allmänhet så känner jag att det blir mindre glädje och känslor när ens favoritlag vinner nu mot när man var yngre. Man får andra priotriteringar i livet och saker som ledde till stora känsloyttringar tas nu med en klackspark eller en liten nypa salt.

Ja tänkte idag ranka de största studerna i livet när jag kännt störst glädje och det blir faktiskt ingen idrott på den listan alls, men jag tycker nog ändå att listan är ganska så bra!

1. Barnens födelse. Den som säger nåt annat ljuger eller är extemt känslokall. Första var på nåt vis det allra största. En stor stor glädje.
2. Muck från lumpen. Här var det kanske mer en lättnad fast det måste ändå rankas högt. Tyckte att det var verkligen astríst med lumpen och visserligen hade jag kontakt med några av kompisarna nåt år efter men mer en så var det inte. Så otroligt skönt när den junidagen 1995 kom när man slapp eländet..
3. Skolavslutningen. Här var det ingen lättnad utan bara ren och skär glädje. Även om jag trivdes otroligt bra på gymnasiet så var det ändå så att skolan tog slut där i juni-94. Då fanns det inga tankar på att plugga vidare utan då var det bara skönt att slippa allt med prov, läxor och urusla naturkunskapslärare..
4. Körkortet. Här räknar jag när jag tog mitt "riktiga" körkort. När jag var 16 tog jag ett amerikanskt men det var ju så lätt så det var pinsamt. Min uppkörningstant så t.o.m. att jag inte var en färdig förare men ändå fick jag mitt kort.. Hur som helst så fixade jag mitt riktiga kort i juli-93 och det var en otrolig frihetskänsla att slippa åka med nån annan och ha den där förhatliga gröna skylten bak på bilen.
5. Examen från lärarprogrammet. Nu snackar vi januari-99. Här var jag lite klvuven för det var den roligaste perioden i mitt liv, so far. Hade fått otroligt mycket nya roliga vänner under den tiden, varav många finns kvar, och på det sättet kändes det lite vemodigt närallt var över men samtidigt så var det ändå slutet på en lååång period men studier och nu var det liksom jobb som gällde. Avslutningsfesten på Snerikes nation blev ett minne för livet!

Det var allt för idag, tack och hej!

Lugn och ro

Det är inte ofta i den hektiska tillvaron med två barn som man får en stund lugn och ro för sig själv. Ja ok när alla sover så kan det bli en halvtimme i soffan eller vid datorn men då är man ju så trött så ögonen går i kors.. Men ikväll så verkar det bli en sån kväll där det kan bli en stund i ensamhet i totalt lugn och ro. Pernilla är iväg med jobbarkompisar och båda barnen sover.. Det kan ju snabbt ändra sig men just nu så känns det bra. Dom är ensamma lugna stunderna behövs verkligen, speciellt nu när man är hemma med barnen. Under tidigare år med småbarnen när jag har jobbat så har det iaf kunnat bli nån liten stund på dagen i lugn och ro med tid till lite reflektioner.

Ja det måste ju bli en lista av det här också, och det får helt enkelt bli det jag gillar att göra mest när jag får dom här stunderna helt själv.

1. Zappa. Jag kan nästan bli irriterad om det är ett program som jag verkligen vill se för då går det ju inte att zappa. Älskar att snabbt byta mellan program och ofta ser jag till att jag har en fem-sex olika program som jag byter mellan. Det kan vara nyheterna, nån dokumentär, nån komedi och en film som jag försöker att följa samtidigt.
2. Kolla på inspelade program. Varje vecka så trycker jag säkert på REC-knappen tio gånger på DVD:n. Det kan vara ett avsnitt av How I met your mother jag inte sätt, ett sportnytt, slutet på en film jag inte orkar kolla klart på. När jag då är själv passar jag på att gå igenom DVD:ns hårddisk och kollar igenom det jag har spelat in och raderar så jag gå igenom samma procedur nästa gång som tillfälle ges.
3. Slösurfa. Lite samma som zappningen. Kolla lite nyheter, kolla in statsen från nattens baseboll, läsa lite bloggar, kolla nästa veckas väder. Allt så snabbt som möjligt
4. Äta nåt onyttigt. Jag försöker alltid att äta nyttig och bra mat men när jag sitter själv så kan jag unna mig lite godis (Turkisk Peppar just nu..) eller en härligt flottig Billys Pizza.
5. Ta en öl. Ja just det, bara en annars så somnar men bara. Men en iskall öl som stått i kylen hela dagen är perfekt, helst i samband med att man gör nån av de andra punkterna på listan!

Tack och hej, trevlig helg!

PS. Självklart så sprack det med lugnet just när jag höll på att slutföra inlägget. Konrad vaknade och gallskrek. Får se om det blir en lugn kväll eller om det blir en bärapåettåringkväll...

Uppsala

Förutom ett år i USA så har jag tillbringat alla mina snart 38 år i Uppsala och det har blivit en del olika ställen runt om i stan (och utanför). Varje gång som man åker igenom eller har nåt ärende i nån av ställena där man bott så kommer det alltid ett gäng minnen, både bra och dåliga. Idag så tog jag och Konrad en tur runt i det vi lämnade för bara ett drygt halvår sen, Stenhagen och Herrhagen och i "vår" del av området har de byggt som fan och det känns inte alls lika öppet som det var när vi flyttade dit. Så det känns skönt men den flytten så här i efterhand, även om man saknar närhet till affärer och jobbet...

Idag tänkte helt rätt upp och ner ranka de delar av Uppsala som jag gillar bäst och det blir ju lättast att ta med ställen där jag/vi bott.

1. Fålhagen. Här bodde jag mina första, nästan tio, vuxenår. Bodde i två olika lägenheter i området. Eftersom jag bodde själv större delen av denna tid och var ute mycket så var det perfekt att bo så nära stan men ändå utan den värsta trafiken. Mycket fina hus men lite för lite grönområden.
2. Björklinge. Har ju inte bott här alls särskilt länge men jag gillar det verkligen. Speciellt närheten till sjön är underbart. Man blir så lugn bara av att vara nere vid vattnet. Det finns mycket aktiviteter för barnen både sommar och vintertid. Det enda minuset är väl utbudet av affärer..
3. Bergsbrunna/Nåntuna. Här bodde jag större delen av min uppväxt. Detta var en utmärkt del att vara barn i. Mycket att göra och fullt av barn i sin egen ålder. Sen när högstadiet började och man skulle åka buss in till Vaksalaskolan så blev det lite segt.
4. Stenhagen. Här bodde vi i drygt tre år och här föddes båda våra barn. Området överraskade positivt på mig även om det var lite oroligt ibland. Härligt med närhet till affärer och ändå skog precis vid husknuten. Insåg nog ändå där att jag inte är nån radhusmänniska, är lite för asocial för det.
5. Tuna Backar. Här bodde vi i tre år. Var ett helt ok område. Ganska lugnt med mycket äldre folk. Bra med affärer och pizzeria nära och ganska nära till Röbospåret och gångväg bort till Gamlis. Dock ingen av mina absoluta favoritdelar av stan..

Igår blev det föresten ingen lista men den som jag började att skriva på då kommer kanske imorgon istället!

Tack för idag, slut för idag!

innebandy

Igår så lyckades Storvreta ta sig till sin tredje raka innebandyfinal, högst imponerande. Jag kan ju ärligt säga att jag trodde de skulle torska, speciellt efter utskåpningen uppe i Dalarna sist, men Kohonen och hans grabbar tog sig tillbaka och i en helt otrolig andra halva av matchen vände de och vann med 8-3 mot Falun. Nu har de klarat det värsta hindret och om de inte får hybris och tar för lätt på uppgiften så tror jag att det blir en ganska så enkel finalseger på lördag, då de möter Dalen.
Mika Kohonen har ju skrivit på för ett år till i Storvreta och då kan man räkna med fler framgångar men sen tror jag nog att det tar slut. Tror att han flyttar hem till Finland sen och då kan nog inte Storvreta räkna med att ta sig långt varje år. Han har varit den stora skillnaden de senaste åren när Storvreta har gått till semifinaler och, de senaste åren, till finalen. Hannes Öhman, som också börjar bli lite gammal är mer lättersättlig i första femman med t.ex. Fredrik Holtz, men att hitta en center som är lika bra (eller bättre) det går inte. I egna laget finns ingen som har samma spetsegenskaper och kan inte komma på nån i Sverige som är lika bra.
Om Storvreta tar tredje raka så blir de, det första laget sen Haninge 2001att lyckas med den bedriften och därmed så kommer jag till dagens lista: Dominerande klubbar i innebandySverige. Storvreta finns med på listan men inte allra högst upp! Har inte tagit med så många av de klubbar som vann i innebandyns begynnelse, dels för att konkurrensen var usel och sen självklart för att jag inte har nån koll på sporten då..

1. Warberg. Vann tre gånger på 00-talet och även 1998. Bjöd då på överlägset bästa spelet och var alltid ett lag att räkna med. Var i final så sent som förra året men i år har det gått tyngre. Har tappat lite av sin glans men har fortfarande ett gäng spelare att räkna med, framförallt världens bästa för några år sedan, Magnus Svensson. Andra stora är målgöraren Micke Holmer, tinga backen Mathias "Bult" Larsson och Kimmo  Eskelinen.
2. Haninge. Vann tre raka guld 1999-2001 och det var framförallt kedjan med Johannes Gustafsson , Michael Östlund och Jonathan Kronstrand som dominerade stort. Dom rullade upp de flesta motståndarförvsvar och fick det svåra att se enkelt ut. De tongivande spelarna försvann sen en efter en och till slut så var det så illa att laget fick lägga ner.
3. Storvreta. Rankar detta lag som trea än så länge men om några år så kanske de är de allra största. Även här är det en vrålstark förstafemma som dominerar men har även haft bra "kompletteringsspelare" och har alltid spelat med mycket folk. Även bra målvakter som Karlsson och Klinsten har haft viktiga roller i laget. Har förutom de två (snart tre) gulden kommit trea fyra gånger under den senaste åttaårsperioden.
4. Balrog. Hade sin storhetstid på 90-talet men vann faktiskt så sent som 2004. Christian Hellström var den stora lirararen i det laget och han var med under hela tiden. Kohonen och Öhman gjorde sina första svenska säsonger där och de var tillsammans med Adam Grane en fruktad kedja. 2000/01 gjorde Kohonen otroliga 107 poäng i elitserien, självklart ett oslagbart rekord.
5. Pixbo. Har hängt med i eliten sen urminnes tider och toppar maratontabellen. Har haft storspelare som Jidhe, Augustsson, Hellgård och Quist. Att de ändå hamnar längst ner på listan är för att detta storlag bara tog (har tagit) två guld.

Det var allt för idag, tacj och hej leverpastej!

Fem anledningar till att kolla på Mästarnas mästare

Fick en lätt chock idag när jag kollade senaste besöksantalet på sidan. Igår hade jag nästan 500 besökare. Jag fattade ingenting, men sen såg jag att det mest läste inlägget var ett som jag skrev för nästan ett år sen om TV-programmet Mästarnas mästare. Nya säsongen började ju igår så det måste väl varit en massa folk som googlat på det och sen kom min lista upp. Hoppas några av dessa personer kommer tillbaks och läser om annat jag skriver. Men för att blidka eventuella nya läsare så kommer här en lista om programmet. Det började som sagt igår och upplägget i år är lite annorlunda med två grupper med sex personer i varje där de bästa går vidare till final. Jag var lite osäker på deltagarna i år då jag inte tycker att SVT har lyckats riktigt lika bra med att hitta de stora personligheterna, men det jag såg av gårdagen så verkar det ändå bli intressant och roligt. Synd bara att Gunde var tvungen att tacka nej, det hade varit riktigt kul att se och höra honom!

Ja som jag skrev i rubriken så ska jag idag lista fem anledningar till att detta program inte får missas!

1. Profilerna. Ja det är ju självklart att skulle man göra ett program med helt okända människor eller för den delen kända personer som är astrista och inte säger nåt så skulle det inte bli bra TV. Under de tre föregående säsongerna har SVT lyckats utmärkt att hitta de rätta profilerna och framförallt har en del av idrottarna (Wassberg...) överraskat väldigt mycket och det har jag gjort programmet.
2. Tävlingarna. SÅ klart en viktig del av programmet då det avgör vilka som åker ut. Kul variation då de det inte bara handlar om styrka och kondition utan även handlar mycket om att kunna använda huvudet. Kul också att se vilka av deltagarna som behållit sin tävlingslust (Holm...) och vilka som tar det lite mer på skoj.
3. Det sociala snacket. Att deltagarna verkar ha trevligt tillsammans (alla utom Tomas Gustafsson) märks ganska snabbt och lätt och det tycker jag är en stor del av succén med programmet. Det är kul att höra snacket vid middagarna och vid tävlingarna. Fast de kommer från olika idrotter och är olika gamla så verkar det alltid ha kul ihop.
4. Tillbakablickarna. I varje program så är det en DVD-visning över deltagarnas karriärer. Många av klippen känner man ju igen men det brukar alltid finnas med nya klipp och saker som man glömt bort. Det är också kul att se allas reaktioner när klippen visas.
5. Produktionen. Allt är väldigt välgjort. Alltifrån filmningen till musiken som spelas. Det gör att nöjet blir större när man tittar.

Det var allt för idag! Tack och hej leverpastej.

Ett år med bloggen

Nu har denna blogg levt i ett helt år. Helt jävla otroligt. När jag började så handlade det om att jag vill ha nåt att göra här hemma förutom att ta hand om barn och jobba. Med två vildingar så försvann mer av den egna tiden men lite bloggande på kväll/natt-tid skulle väl ändå hinnas med.  Så här ett år senare så är jag helt klart nöjd. Ok jag har haft två riktiga svackor, först i somras när Konne Krokodil (Sigrids namn på Konrad) var sjuk och när vi flyttade. Då blev det knappt några inlägg alls. I övrigt så har det blivit inlägg  iaf fem dagar i veckan. Ska jag vara ärlig så hade jag hoppats på fler besökare varje dag men jag är ju ingen proffsskrivare så jag får väl satsa mer på marknadsföring och design under nästa år så kanske jag kan öka besökarna något iaf.

När jag nu har bloggat så har jag insett at skrivandet är nåt som är kul och nåt som passar mig ganska bra så det kommer jag att förtsätta med. Jag kan ju inte skriva listor i all evighet så nån gång i framtiden så kommer det komma nåt annat och då hoppas jag att min lilla läsarskara följer med mig. Mitt mål till bloggår #2 är att göra sidan lite snyggare, länka lite mer och att vissa dagar gå tillbaks till ursprungsidén, att bara skriva en kort lista..

Här kommer en liten sammafattning av år 1

1. Antal besökare: 7247. Det ger ett resultat på ca 20 per dag vilket är helt ok men tanke på många dagar utan inlägg.
2. Mest lästa inlägget: Svenska komedier, 107 visningar
3. Mest kommenterade. Svenska idrottsögonblick som jag skrev i maj förra året. Det rörde upp mångas känslor och inlägget fick hela sex kommentarer ;)
4. Bästa månad. Mars med 1316 besökare vilket ger 42 om dagen.
5. Antal inlägg: 236. Helt ok ändå med tanke på en flytt i september och en sommar utan uppkoppling--

Att det har blivit nästan bara top-5 listor är en ren slump. Det var inget jag hade bestämt innan men det kändes som om det var lagom mycket men idag när det är ettårsjubileum så blir det top-6....

6. Mitt favoritinlägg. Jag har under detta år haft många tankar som känts bra i huvudet men inte blivit så bra i skrift men mitt inlägg om kändisspotting och mitt korta inlägg den 1/4 att jag skulle sluta har känts bra. Flera andra har blivit bättre än jag tänkt men vid de flesta fallen så har slutresultatet blivit sämre än vad jag har velat men förhoppningsvis så blir det bättre till år två.

Tack till er alla som har läst och speciellt tack till er som tyckt och kommenterat, fortsätt med det så kommer jag fortsätta att göra listor!

Vart tog dom vägen?

Jag fortsätter i samma anda som igår.. Min gamla gymnasiekompis Davan Pettersson tyckte jag skulle ha haft med Ayo med låten "Betongdjungelboken" och det hade han kanske rätt i men han undrade också var denna Ayo hade tagit vägen och det är väl ju faktiskt en ganska intressant fråga eftersom det verkar vara ett genomgående tema för de hip-hop/rapartister som slog igenom på 90-talet. Det var väldigt många one-hit wonders eller ens det. Så dagens lista handlar alltså om ett gäng artister där man verkligen kan fundera: Vart tog dom vägen? Är det nån som vet så är det bara att kommentera inlägget..

1. Blues. Slog igenom 1999 med låten "under ytan" där han hade samplat Uno Svenningssons låt med samma namn. Det blev en stor hit och den följdes av några mindre men det börjar bli några år sen nu.
2. Feven.Vann en grammis 200 för bästa hiphop album med debuten Hela vägen ut. Höll där ett oförglömligt tacktal som hamnade högt på Filip&Fredriks lista över de 100 roligaste ögonblicken i Sveriges historia http://www.youtube.com/watch?v=QZjsN8va7bI Hennes stora (och enda hit) är så klart "De 10 budorden". Sedan dess har man inte hört något av denna tjej.
3. Eye N´I. Var Petters sidekick på en del av hans allra största hits som "Saker och ting" och "Såklart". Fick släppa en egen skiva som sålde bra och kom med hits som "Höger, vänster". Jobbade ett tag på MTV men de senaste åren så har han inte synts så mycket alls.
4. Ayo. Här har vi Davans favorit. Släppte sitt album "Föder nåt nytt" 1999 typ när alla andra i samma genre slog igenom. Skivan sålde bra och hiten var som tidigare nämnt: http://www.youtube.com/watch?v=CrAMV-gPxLg&ob=av2e Detta var alltså 13 år sen och sen dess har man inte hört mycket från denna svala snubbe.
5. Tänkte ta med Ken på femte platsen men han har ju ändå synts i andra sammanhang under de senaste åren så han kan inte rankas i denna kategori. så istället hamnar gruppen Fattaru på min femte plats. 2001 så släpptes deras debut "Fatta eld" och direkt så fick de två stora hots med "Mina hundar" och "Första femman". Två riktigt bra hiphoplåtar på svenska. Dom fick två grammisar 2001 men sen dess så har typ ingen hört nåt ifrån dem..

Ja jag ahn med en lista idag också! Yeah!!!!!

Hip-Hop

Petter rappade "Det går bra nu" för ett antal år sen i en av sina många "hits". Här på bloggen går det mindre bra. Trots många inlägg under april så har besöksantalet minskat drastiskt efter en bra marsmånad. Och i mitt fall betyder det från mellan 80 och 120 träffar varje dag till mellan 25 och 40... Trist, men jag kämpar på. Alla som bloggar kan säga vad de vill om att de skriver bara för sin egen skull och att antalet besökare inte spelar nån roll men det gör det definitivt. Ju fler läsare och kommentarer desto bättre mår man och precis som Timbuktu rappade från snart tio år sen så hoppas jag att "The botten is nådd".
Därför när jag ändå är inne på ämnet så tänkte jag ranka fem svenska rap/hip-hop låtar som är grymma!

1. Petter: Vinden här vänt (1998). Petter slog igenom stort med skivan "Mitt sjätte sinne" och här finns denna låt med. Tomas Rusiak medverkar också i denna svenska hip-hop klassiker.
2. Timbuktu: Alla vill till himlen men få vill ju dö (2005) En låt som alltid kommer att ligga högt på mina listor. Har ofta svårt för den skånska dialekten men här funkar det verkligen.
3.Adam Tensta: My cool (2007). Denne Adam, som då så klart är från Tensta, slog igenom med denna låt. Till skillnad mot många av kollegorna så rappar han på engelska och det låter verkligen, precis som titeln säger, jävligt collt.
4. Latin Kings: Snubben.(1994) Kungarna från Botkyrka som blev pionjärer inom den svenska hip-hopen. Har gjort en hel radda oförglömliga hits men jag väljer denna från genombrottsskivan Välkommen till förorten. Skön samling från Emil i Lönnberga.
5. Infinite mass: Area turns red.(1995) Denna grupp har en sak gemensamt med Latin Kings, nämligen Rodde som spelat i båda banden. Denna låt fick mycket uppmärksamhet framförallt för textraden Shot the racists and the area turns red. Hur som helst.. en mycket bra hip-hop låt som gott håller klassen med många av de amerikanska konkurrenterna. Har gjort skivor hela tiden sen dess men inte nåt samma nivå..

Imorgon är det fullsmockat med dans och kalas så eventuellt så blir det bloggfritt. Annars kommer jag sammanfatta lite i bloggen under helgen då jag skrivit under ganska precis ett år nu!

Billboardlistan

För nån dag när jag skrev om Europe så var jag inne på Billboard.com för att kolla nån listplacering och då insåg jag att där finns ju typ alla låtar som har legat på denna amerikanska topplista och det är ju en riktig guldgruva och superkul att kolla upp låtar och artister som man gillar. Jag vet inte ur det är nu i nedladdningseran men förr var ju iaf billboardlistan tillsammans med den brittiska singellistan de två listorna som var de viktigaste och som alla musiker hade koll på, nu kanske det är mest lyssnade på Spotify, vad vet jag... Hur som helst här i Sverige pratar vi ju om ABBA, Björn Skifs Roxette och Ace of Base som legat etta på den viktigaste listan(singellistan) men om man letar lite så finns det ju en del ganska överraskande svenska namn som varit med på listan och här kommer en sån lista.

1. Rednex: Cotton eye Joe. I april 1995 så låg denna låt på plats nummer 28 på listan. Den fanns med i sammanlagt fem veckor. Detta var den enda hiten i USA. I resten av Europa hängde de väl med med lite småhits under åren därefter.
2. Dr. Alban. It´s my life I maj 1993 så gick Alban in på singellistans plats 88. Veckan efter hade han åkt ut, men ändå, starkt av vår rappande tandläkare. Låten Alla vi som gjordes med Brolin, Borg och Mattias Frisk, den letade sig dock inte in på billboardlistan, konstigt...
3. Titiyo. My body say yes. 1991 var hon uppe på plats 42 på listan med en låt som, vad jag vet, inte var nån stor hit i Sverige. I Sverige gjorde hon stor comeback i början på 2000-talet men i USA så har hon inte haft nån mer framgång.
4. Neneh Cherry. Buffalo Stance och Kisses on the wind var båda stora hits 1989 och hamnade top-10. Efter det så har det inte hänt så mycket förutom balladen 7 seconds som hon gjorde med den senegalesiske politikern Youssou N'Dour
5. Eagle-Eye Cherry. Faktiskt halvbror till Neneh. 1999 kom monsterhiten Save tonight. I detta fall är uttrycket verkligen befogat. Från ingenstans så hördes han överallt och i USA räckte det ändå till plats 5. Efter det så kom en del små hits men nu var det länge sen man hörde nåt från denna man.

Ny lista imorgon!

Ligor jag följer

Det är mycket som händer i sportens värld just nu. Även om min stora favorit, skidåkningen, är slut så är det fullt upp med att följa alla slutspel i vintersporterna, vårspurten i de europeiska fotbollsligorna och uppstarten av allsvenskan. Vad som jag följer varierar ganska mycket från säsong till säsong men också under säsongen. Förra året t.ex. kändes allsvenskan tristare än på många år så då slutade jag följa med helt. NBA följde jag bara sporadiskt under ganska många år men nu de senaste säsongerna så hänger jag med i det mesta som sker. Tänkte idag lista de fem ligor som jag följt mest det senaste året och där jag har bäst koll.

1. Allsvenskan i ishockey. Oavsett division kommer serien där Leksand spelar vara den som jag följer mest. När Leksand åkte ur första gången 2001 var allsvenskan uppdelad i norr och söder och det var ett gäng soplag med. Numera är det fullt av klassiska hockeylag och TV sänder varje omgång. Superkul så klart men jag skulle hänga med i vad som händer även om det inte var så. LJTD.
2. Superligan i innebandy. Ja jag följer med i allt som händer i innebandyn ner till sämsta gärdsgårdsserierna men det är bara för att jag fortfarande har ganska många bekanta som håller på. Superligan följer jag så mycket jag kan. Storvreta är nummer ett självklart men jag följer även med i hur de andra lagen spelar. Kan njuta oerhört mycket av en superligamatch på TV.
3. NBA. Började följa NBA när vi bodde i USA i början på 90-talet och favoritlaget är Bulls. Dom hade en ganska lång downperiod efter Jordan-Pippen eran och då tappade jag lite av intresset, även om jag hängde med en del och framförallt när slutspelet började. Nu är Bulls grymma igen och det gör det extra kul att hänga med. Jag läser mycket på nätet och precis som i alla amerikanska ligor så är ju statistiken helt fantastisk. Det finns siffror på precis allt och skulle tiden finnas så skulle man kunan fastna flera timmar framförallt på NBA.com som jag kollar mycket på.
4. NHL. Här är det framförallt kul att följa med hur det går för alla svenskar. Har inget eget favoritlag så då blir det att man följer de lagen som har mycket svenskintresse (och även de lagen som har gamla leksingar så klart) Även här är statistiksidorna underbara. Spännande slutspel börjar nu i natt. Kan man få hoppas på en final mellan Canucks och Rangers?!
5. Allsvenskan i fotboll. Inge vidare klass här inte men det är väl ändå den svenskaste av alla ligor. Alla, ja nästan iaf, har ett lag de följer. Publiken kommer trots att det är minusgrader och spelet är uselt. Serien är alltid jämn(dålig) och vi har haft olika segrare varje gången de senaste 7-8 åren. Vilken liga kan bjuda på nåt sånt. En liga dör en rätt medioker spelare kan få stjärnstatus. Underbart!

Mer listor kommer!!

Hockeyfinal

Ja idag börjar ju hockeyfinalerna och det är ingen hemlighet att jag gärna ser Skellefteå som segrare. Jag har aldrig gillat brynäs. Från början när jag började att intressera mig för hockey så handlade det om att dom var Leksands stora konkurrent. Senare så "snodde" de flera av leksands bättre yngre spelare och nu på senare tid så har de blivit mer än lovligt kaxiga som om de skulle vara mästare redan. Slogans som "Guldet ska hem" kan man ju störa sig en del på. Kom ihåg att det inte var mer än fyra år sen som brynäs var i riktig brygga och var en hårsmån från att ramla ur elitserien, då på Leksands bekostnad men de höll sig precis kvar. Det är ju omöjligt att spekulera vad som hade hänt om det hade varit så att Leksand hade gått upp det året, hade de då spelat i final.. Skellefteå är ju faktiskt ett annat lag som har varit nere i skiten under ganska många år men de har lyckats med att ta steget upp och sen år efter år flytta fram positionerna. Precis så ska Leksand också göra med början nästa år ;).
Hur som helst.. efter att ha smutskastat Gevalia/Läkerol-laget så måste jag ändå erkänna att jag unnar brynäs forward Jesper Ollas att guld. Han var Leksand trogen under hela sin karriär fram till förra året och var under alla dessa år den store favoriten i Ejendals/Tegera arena. Han är värd all framgång! Och det leder osökt in på dagens lista. Det vimlar nämligen av ex-leksingar i finallagen, tio stycken om jag räknat rätt i hastigheten och jag tänkte ranka och skriva lite om vad de åstadkom under sina säsonger i den bästa dalaklubben!

1. Jesper Ollas. Nummer 14 var kungen i Leksand. Inte poängmässigt, ganska långt ifrån, men när det handlar om krigarinställning och kämpaanda så var han oslagbar. Är helt säker på att han är tillbaka i Leksand innan karriären är över!
2. Joacim Eriksson. Skellefteås målis (som faktiskt är från Gävle) gjorde bara en säsong i Leksand (09/10), men som han gjorde det. Han var en av det årets klart bästa spelare och höll nollan inte mindre än åtta gånger. I kvalserien så var han grym men det räckte ändå inte.
3. Pierre-Edouard Bellemare. Blev tre säsonger i den blåvita dressen för fransmannen. Hade sin bästa säsong 08/09 när han var skytteligan. Precis som Ollas så ville han ta chansen i eliten efter flera raka misslyckanden i kvalserien. Kanske kan locka tillbaka honom om det blir elitspel nån gång i framtiden.
4. Lars Jonsson. Ur-leksingen(nästan) som spåddes en sån lysande karriär. Draftades faktiskt som nummer sju och gjorde elitseriedebut redan som 18-åring. Försvann från Leksand vid uttåget 2004 och har sen misslyckats i Nordamerika och varit halvlyckad i Timår, HV71 och Brynäs.
5. Jonas Nordquist. Precis som Jonsson en av de "kända" 82:orna som var så lovande men som inte lyckades slå igenom riktigt i Leksand. Fick inte plats i laget när de gick upp i elitserien 2002 och har sedan dess varit i bl.a Luleå och Frölunda och faktiskt gjort tre matcher för Blackhawks i NHL. Lirar nu i brynäs och har faktiskt gjort en del poäng nu på "ålderns höst". Har även gjort en del landskamper och var med i VM 2006. Känns inte som en kille som kommer att återvända till Dalarna.

Lååångt ifrån listan: Jimmie Ericsson. Värvades som en stor målskytt till säsongen 05/06 när Leksand låg i elitserien. Var totalt usel och vände tillbak norrut efter bara en säsong. Har efter det utvecklats till en stabil poängmakare som är hyfsat given i landslaget.

Tack för idag!

Europe

För några år sedan så sjöng Christer Sjögren den superduperdåliga "I love Europe" i Schlagerfestivalen. Jag tror inte att han tänkte på Håkan och Jocke från Upplands Väsby utan han tänkte nog på den delen av världen där han själv bor. Men jag tänkte faktiskt skriva lite om pudelrockarna Europe. Det känns nästan som en sån här skämsgrupp som man helst inte stoltserar med att man lyssnar på men jag tycker att dom är skitbra och Joey Tempest har en av Sveriges allra bästa röster. De hade ju sin storhetstid från mitten på 80-talet och ca typ 5-6 år framåt. Självklart är det skivan "The final countdown" från 1986 som alla kan och väldigt många har hemma i sin skivsamling. Det är ju den skivan med mest stora hits men de skivor som släpptes innan och även de som kom efter håller (eller höll) bra klass. Efter ett långt uppehåll så gjorde de skivcomeback 2004 och har släppt skivor sen dess. Den förra skivan "Last look at eden" var riktigt bra och nu har en alldeles ny singel släppts. Den heter Not supposed to sing the blues och den fortsätter på den inslagna vägen. Bra rockriff, stark sång och en refräng som sätter sig.

Så idag så kommer helt enkelt Europes fem bästa låtar!!

1. Cherokee(1986). Min favorit från the final countdown. Var typ den fjärde singeln som kom och blev inte en lika stor hit som de tidigare, men jag har alltid gillat denna bäst. Nummer 72 på billboardlistan blev det som bäst...
2. Last look at eden (2009). Skriven av IDOL-Andreas Carlsson. Den bästa låten från det nya Europe och en av de bästa rocklåtarna som kommit de senaste åren.
3. Stormwind (1984), Från skivan Wings of tomorrow. Under denna tid så fanns det inte så mycket synthar med utan det var mer ren rock. Denna låt är ett tydligt exempel på det.
4. Open your heart (1984/1988) Måste ju ha med en ballad på listan iaf och i tuff konkurrens så får det bli denna. Klassisk rockballad. Fanns med både på Wings of tomorrow och på Out of this world. Den gjordes om lite till den senare skivan och blev då en stor hit.
5. The final countdown (1986). Jag tänkte skippa denna låt men det skulle bli så himla konstigt då. Den är ju lätt uttjatad men det är ju ändå Europes signaturlåt. Var etta i nya länder(bl.a. England) top åtta i USA.

Ja det var veckans första lista, det kommer fler!

golf

Igår var första gången på länge som jag frivilligt inte la upp nåt inlägg. Jag började att skriva men det blev helt enkelt inge bra så jag la ner det. Men idag så har jag förhoppningsvis lite bättre inspiration.
Tänkte skriva om golf och det är ju självklart då eftersom det kan bli en rolig svenskgolfsnatt då Peter Hansson leder Masters med två slag inför sista rundan och Henrik Stensson skuggar strax bakom. Vi har ju aldrig haft en svensk manlig major-vinnare så det känns som om det verkligen är dags nu. Vi har haft många svenskar i Europatopp som vunnit ganska mycket men få som verkligen har etablerat sig i USA där de bästa spelar. De avspleglar sig på världsrankingen där vi inte haft många som har legat top-10. Bäst just nu är Peter Hansson på 25:e plats. Stensson som har varit en topp-10 spelare för några år sedan är nere på 171 plats.

Dagens lista handlar om de främsta golfarna vi haft i landet och för att göra det enkelt blir det en manlig lista idag och en kvinnlig lista under nästa vecka.

1. Jesper Parnevik. Trots ett antal magra år som kantats av skador och dålig form så är han fortfarande odiskutabel Sveriges bästa genom tiderna. Fem segrar i USA och sju top-10 i majors. Hade han vunnit Brittish Open -94 eller -97 när han ledde klart båda gångerna så hade han varit odödlig i golfvärlden men tyvärr föll ¨han på målsnöret båda gångerna
2. Henrik Stenson. Börjar komma igång efter några års sämre spel. Är den svensk som haft den högsta världsrankingen då han var fyra 2009. Har vunnit två gånger i USA och typ tio gånger i Europa.
3. Robert Karlsson. Rutinerade Robert har hela elva segrar i Europa och var faktiskt rankat som etta i Europa 2008 då han också fick spela Ryder Cup. Har ett antal bra resultat i the majors och kan, trots att han börjar komma upp i åren, vara med å hota de allra bästa.
4. Peter Hansson. Slog igenom ganska sent men är nu vårt kanske starkaste kort som ständigt är med och slåss i täten i Europa och USA. Väntar på den riktiga succén i någon av de största tävlingarna, får se om det kommer i natt.
5. Carl Pettersson. Ibland kan det vara svårt att värdera vilka prestationer som är bäst mellan olika personer, i det här fallet golfare. Men Pettersson har haft stora framgångar i USA under många år med bl.a. fyra segrar. Har även varit top-10 både i Brittish Open och US Open så därför får han femte platsen här!

Tack för denna vecka, mer listor kommer i nästa!

Rolligaste bortförklaringarna

Yes, idag passerade jag 7000 besökare. Om typ en vecka så fyller bloggen ett år, ska sammanfatta då hur många träffar jag haft under mitt första bloggår.
Idag så fortsätter jag på gårdagens dopingspår och inriktar mig på de olika bortförklaringarna som olika stjärnor haft när det fastnat med fingrarna  i syltburken, eller vad man använder för ordspråk. Vissa av dessa fall hade jag bara en liten aning om vad som hänt så då var jag tvungen att köra en liten backcheck. Uppfinnesrikedomen är, hur som helst, väldigt stor och det gör det så klart mer underhållande.
Här kommer dagens lista.

1. Ben Johnson. Det kanske mest berömde fallet av dem alla. Han åkte fast för stanozolol vid Seoul OS-88. Många hade misstänkt doping långt innan så det var väl ingen direkt jättechock även om det verkligen var ett svårt slag för friidrotten. Hans förklaring är en klassiker. Enligt han själv så rörde det sig en "mystisk man" runt omkring i dopingkontrollrummet och han måste ha mixtrat med Johnsons prov. Yeah right! Efteråt har flera andra som sprang i denna 100 meters final också åkt fast på ett eller annat sätt men det är en annan historia.
2. Johann Muhlegg. Det andra riktigt stora dopingfallet. Åkte fast i Salt Lake City 2002. Att han var dopat var ju så himla uppenbart så att alla, tävlande, publik och journalister, bara väntade på att han skulle åka dit. Det såg ut som om att han skulle klara sig men på 5-milen, spelens sista distans så åkte han äntligen fast. Den gode Johann hade nog inte läst så mycket naturvetenskap i skolan för hans egna förklaring var att han hade tränat så hårt inför OS att kroppen hade själv producerat så mycket röda blodkroppar så det kunde ge utslag. Inte många köpte hans förklaring..
3. Ivan Basso. En av världens främsta cyklister med seger i Giro d´Italia två gånger. Han nekade först till alla anklagelser men när de hittade påsar med blod som kunde knytas till honom så drog han till med att han hade skaffat blod till andra cyklister. Han åkte fast ändå, konstigt nog ;)
4. Petr Korda. Den tjeckiska tekniske tennisspelaren åkte fast för nandorolon 1998. Han blev då avstängd under ett år (tennisen har alltid kört med kortare straff). Han valde dock hade, vid 30 års ålder lägga ner karriären men först ville han ändå försvara sig. Han påstod sig hade ätit så mycket kalvar som hade nandrolon så det hade gett utslag. Enligt nå som kan räkna ut hur mycket en person måste äta för att det skulle ge utslag så skulle han ha behövt äta 40 kalvar per dag under 20 år...
5.  Den tyska medeldistans löparen Dieter Baumann togs med nandrolon i kroppen 1999. Han påstod att någon hade stoppat konstigheter i hans tandkrämstub. Akta er för att borsta tänderna gott folk. Ingen trodde på honom så han fick vila i två år..

Fler listor i helgen!

Svenska dopingfall

I morse kom nyheten att en svensk brottare, Mathias Gunther, som tog brons i brottnings-EM åkt fast för doping. Han påstår själv att han fått en tablett av en kompis eftersom han gjort illa foten nån dag innan tävlingen. Hade det varit en utländsk idrottare så hade man skrattat hånfullt och tänkt, vilken idiot, men nu när det var en av våra egna så tycker man lite synd om honom och tänker "oj vilken otur killen hade". Kanske får återkomma nån gång med de sämsta dopingbortförklaringarna genom historien.
Här är iaf dagens lista, med andra svenskar som åkt fast för doping.
1. Tomas Johansson. Åkte fast i OS-84 i Los Angeles där han tog ett silver. Dopingen var ju mycket mer utbredd då och Johansson blev på nåt sätt förlåten och t.o.m. hyllad när han tog "revansch" och vann VM-86 efter att han varit avstängd i två år. Han kanske kom undan lite lindrigare för att han var från Norrland och att han var en hygglig kille.
2. Linda Haglund. Åkte fast 1981. Var OS fyra 1980 och har fortfarande svenskt rekord på 100 och 200 meter. Skyllde då, och fortfarande, på sin dåvarande tränare men det har aldrig kommit fram några bevis som friat henne helt. Blev, precis som Johansson, förlåten och har ju t.ex. medverkat i let´s dance och ska vara med i årets säsong av Mästarnas mästare.
3. Ludmila Engquist. Detta har jag tagit upp förut..Kort sammanfattning av hennes historia...Åkte fast för doping som rysk medborgare 1993. Hittade sin svenske drömprins, bytte efternamn från Narozjilenko och blev Ludmila med hela svenska folket. Vann OS-guld, VM-guld och VM-brons. Fick cancer, blev frisk, blev hjälteförklarad. Slutade sen efter en lång karriär med friidrotten för att ta upp en karriär i bobsleigh, bara det väldigt konstigt. Vid träning 2001 så åkte hon fast för doping och efter den så har hon i princip varit bränd i Sverige. Till skillnad mot många andra så erkände hon direkt iaf och det ska hon ha cred. för även om det var otroligt klantigt att dopa sig och med det misstänkliggöra hela hennes karriär..
4. Niclas Axelsson. Här snackar vi om en kille som verkligen gjort bort sig. Kom sexa i giro d´italia 1999      men det visade sig att han hade dopat sig och han blev avstängd i fyra år. I intervjuerna efter så visade han inte så mycket ånger utan verkade mest förbannad för han hade klantat sig och åkt fast. Visserligen så verkar det vara den mentaliteten i cykelsporten men det kanske är bättre att tänka sig för vad man säger. Hur som helst så kom han tillbaka efter avstängningen men 2010 åkte han fast igen och den här gången så blev det livstids avstäningning. Inget dumt beslut om ni frågar mig!
5. Magnus Hedman. Ok jag vet han hade slutat när han åkte fast 2009 men hans förklaring var så kul så han måste med på listan..Polisen hittade tabletter med Stanozolol i hans jeansficka (samma som Ben Johnson åkte fast för 1988). Han påstod att en polare hade lånat hans jeans och måste ha lagt dom där. Han lyckades faktiskt komma undan där men det fanns även spår i hans blod vilket ledde till att han fälldes i rätten. Senare har han gråtit ut och erkänt att han faktiskt hade tagit drogerna...

Nästan med på listan: Sven Nylander, Ricky Bruch och Frank Andersson. Men det får vi ta nån annan gång!

Storvreta IBK

Det är väldigt få innebandyinlägg här på bloggen. Nu i slutspelstider så känner jag att det är dags för en ändring på det! Storvreta är självklart laget man följer här i Uppsala. När de gick upp i högsta serien i början på 2000-talet så såg jag i princip alla matcher. Under några säsonger så var det veckans höjdpunkt när man fick se högklassig innebandy. Sen efter några säsonger så försvann det stora intresset. Tror det berodde på att de lokala inslagen i laget minskade för att få plats för de stora kanonerna. Sen när de misslyckades i slutspel flera år i rad så var det helt plötsligt inte lika kul att se dem. Nu de senaste två-tre åren så har jag enbart sett de matcher som sänts på TV. Jag kan alltså inte betecknas som ett "riktigt" fan men jag följer ändå med på nätet och i tidningar och läser om matcher och finalen(om de nu går dit) kommer jag så klart inte missa. De torskade ju första semin mot Falun hemma igår. En klar missräkning så klart men kanske inte så konstigt. Dels är ju Falun är grymt bra lag och sen har Vreta vilat rätt länge eftersom dom vann sin kvartserie i tre raka. Falun var mer uppe i varv och igång. Är ganska säker på att Storvreta ändå kommer att vända på steken och vinna med 3-1 eller 3-2 i matcher.

Tänkte idag ranka de bästa spelarna som spelat i de röda tröjorna. Jag kommer säkert att missa någon men då är det bara att påminna!

1. Mika Kohonen. Det går inte att ha denna lista utan att ha Mighty Mika på första plats. Han är en av världens bästa gemom tiderna och har lett SIBK de senaste åren och toppar poängligan år efter år. Hade faktiskt lite tufft de första åren i Uppsala då tränarna flyttade runt han med olika formationer och på olika platser. Nu har sin plats i första kedjan med Öhman och Stenberg (tidigare med Johansson) och där ska han vara kvar tills han pensioneras.
2. Mattias Samuelsson. Världens bästa back. Är sjukt snabb, gör mycket poäng och är grymt bra defensivt. En klockren modern back som lirat i laget sen 2005.
3. Johannes Gustafsson. Kom tillbaks till Uppsala 2002 och hade faktiskt sina allra bästa år innan han kom till Storvreta. Men han var den första storstjärnan i laget och det ledde till att laget blev intressant för andra bra lirare. En otroligt spelskicklig center med suveränt passningsspel. Spelar, vid 37 års ålder, fortfarande på en ganska hög nivå i div.1
4. Henrik Stenberg. Den klart yngsta spelaren på listan och den so har chans att bli den allra störste. Har öst in mål udner hela sitt liv och debuterade väldigt ung i eliten men det har inte stoppat honom. Har et stort minus och det är humöret som gör att han ibland tar onödiga utvisningar.
5. Max Holst. Måste ta med en till från den "äldre" generationen och då får det bli denna kille som kunde få igång hela Fyrishov med sitt uppoffrande spel och sina löpningar med en hand på klubban. När han lade av så gjorde han även ett stort jobb som sportchef.

Det var allt för idag, mer listor under påskhelgen!

Bortförklaringar

Det kommer faktiskt ett till inlägg om allsvenskan idag. Premiäromgången är nu färdigspelad med en hel del skrällar och som vanligt en hel del gnäll. Värst var MFF som klagade på det mesta mot "skitlaget" Gefle. Självklart ska som vinna en sån match och självklart så är det inte så konstigt att de var besvikna efteråt men det kändes som om det skyllde ifrån sig på allt förutom att de inte var tillräckligt bra för att slå hål på ett defensivt spelande Gefle. Det är ett genomgående fenomen i svensk fotboll (iofs säkert ganska mycket internatiionellt också) att alltid hitta anledningar till förluster förutom lagets egna prestation. Jag tycker att det är helt fel sätt att tackla motgångar.. Här kommer en lista på de sakerna det skylls och gnälls mest på här hemma i Sverige.

1. Domarna. Ja ok jag håller med. Ibland gör domarna konstiga saker och tar egendomliga beslut men det är efter man har sett sekvensen på TV och gärna med en tre-fyra repriser. Domarna ska ta sina beslut inom några tiondelar och förväntas blåsa rätt varenda gång. Spelarna själva kan missa bra mycket men man hör sällan domarna klaga på dem.
2. Motståndarna. Dom backar hem och tjongar iväg långbollar, de spelar så destruktivt etc. etc. Ja spelar man borta mot, ett på pappret, bättre lag nog fan backar man och satsar på kontringar. Det gör man överallt i Europa (ok kanske inte Holland) men storlagen i de andra länderna brukar på nåt sätt ändå luckra upp försvaren och vinna matcherna. Är de bättre lagen så pass mycket bättre så ska de klara av att vinna även mot ett samlat försvar.
3. Planerna. Anders Svenssons favoritgnällområde.. Ja vi bor ju i Sverige där vi har kallt typ åtta månader om året, klart planerna inte är nåt vidare förrän framåt sommaren. Det finns två lösningar: 1. Alla fixar konstgräs 2. Man ser till att träna lite på sämre underlag så att man lär sig hantera olika typer av spel.
4. Vädret. Hänger ihop med punkt nummer tre. Klart som fan det inte är så kul att spela fotboll när det fortfarande är köldgrader men det är ju bara att göra som Chippen, att flytta till arabländerna, där är det varmt och härligt, typ 50 grader på sommaren säger dom som vet..
5. Fansen. Ja det här med fansen är roligt. När man spelar hemma så är fansen underbara och håller de på att håna motståndarna är det en del av spelet eller med glimten i ögat men händer det när laget är på bortaplan då är det sååå trist att fansen ska få förstöra med sina fula ramsor och inkastade saftmuggar. Lite dubbelmoral kanske..

Imorgon kommer det att handla om innebandy här på bloggen!

Arenanamn

Knär man iaf lyckas lura några med ett snabbt planerat aprilskämt. Jag hade tänkt att dra det lite längre med att göra iordning en ny blogg men jag orkade inte. Nej jag tänkte allt fortsätta blogga ett tag till även om jag har flera andra skrivuppslag också. Vi får se vad som händer i framtiden.

Nu i helgen började fotbollsallsvenskan. Rekordtidigt redan i mars pga EM-slutspelet i sommar som gör att det blir ett låångt uppehåll när det är den bästa tiden att spela. Som vanligt är det AIK som får mest uppmärksamhet i pressen. Oavsett om de är ett topplag eller en nedflyttningskandidat så finns det inget lag som det skrivs så mycket om. Det har jag absolut inget emot. Jag tycker att det är bra att vi har starka lag i storstadsregionerna då de drar med sig resten av landet. Sen tycker jag att de alltid har legat långt fram i sina satsningar, t.ex. nu på afrikanska spelare. Nu kanske det låtar som om jag håller på dem men det gör jag ju inte. Jag hejar ju på IK Brage!!! Hur som helst så var det senaste om AIK det här med nya arenan. Swedbank har köpt namnrättigheterna till den för en mycket hög summa och har nu tydligen bestämt att den ska heta Friends stadium eller nåt liknande (inte efter TV-serien). Friends är en organisation som jobbar mot mobbing och de har fått ganska mycket publicitet de senaste åren. Bra initiativ av Swedbank kan man ju tycka men det var tydligen inte så poppis hos fansen. Dom ville tydligen inte bli förknippade men nåt sånt mjäkigt namn. Nej det är klart, de stora stygga AIK-fansen ville väl heta nåt som skulle skrämma motståndarfansen typ Welcome to hell-stadium eller likande.

Hur som helst så finns det ju många andra exempel på namn på fotbollsstadiums och hockeyarenor med lite annorlunda arenanamn och här kommer en lista på några sådana..

1. Starke Arvid. Ljungskiles hemmaplan hade detta minst sagt konstiga namn under några säsonger. Nu heter planen tydligen Markbygg Arena. Fortfarande konstigt men där förstår man ju företagskopplingen iaf.
2. Guldfågeln arena. Undrar vad fansen i Kalmar säger till varandra. Ses vid vid Guldfågeln i eftermiddag? Ja ja dom har ju fått en jäkligt ny fin arena där
3. Örjans Vall. Ok detta namn är ju så inarbetat men egentligen så går det ju inte att ha ett av världens fulaste namn på en arena, speciellt inte en sån fin arena.
4. Vida Arena. Var tvungen att ta med en hockeyhall också. Där kunde man nästan plockat vilken som helst då alla arenor i elitserien och Allsvenskan har mer eller mindre konstiga företagsnamn. Jag tog denna för att jag helt hade missuppfattat detta namn. Trodde att det hette Vilda arena men så var det tydligen inte. Här spelar iaf Växjö Lakers sina hemmamatcher.
5. Gamla Ullevi. Inget konstigt med det namnet men det konstiga är att detta är den nybyggda arenan från 2009 som då borde heta Nya Ullevi och den som nu heter Nya Ullevi är ju den äldre och då borde den heta Gamla Ullevi eller Nya Ullevi som nu är äldre... För att förvirra det ytterligare så var det så att Sture Allén fick uppdraget och en saftig lön till att hitta på ett namn till den nya arenan och han tänkte och tänkte och till slut kom han på att namnet skulle bli kvar. Han kunde ju ha dragit till med Nygamla Ullevi iaf så det verkade som om han hade försökt lite iaf..

Ja ja det blev lite rörigt idag, det kan bli så när man har fokus på sjutton olika ställen. Fler listor under veckan!

Sista inlägget

Dagens inlägg blir det sista på denna blogg. Kommer helt enkelt inte på nåt mer kul att skriva om, inspirationen är slut. Jag kommer istället blogga om något som står mig väldigt varmt om hjärtat, nämligen heminredning. Jag kommer inte blogga varje dag men nån gång i veckan så kommer jag att komma med inlägg och bilder på sånt vi gör här hemma. Hoppas att jag kan inspirera någon med det iaf.

Tack till alla som har varit inne på bloggen under detta knappa år och läst och kommenterat. Det har varit jättekul, tack för mig!