Idag så var det ju helt fantastiskt skönt våväder ute. Man tror ju inte att det sant när det är 10 graer varmt redan i februari. Som den sanna pesimisten som jag är så blir det ju säkert minst två återfall med kall vinter innan våren är här på riktigt så det gäller att njuta när dessa underbara dagar dyker upp. Därför kan det vara på sin plats med en "bästaväderlista". Och här kommer den!
1. En varm sommardag. Här snackar vi det perfekta, ultimata. Runt 23 grader (varmare än så behöver det absolut inte vara), några få moln på himlen och lite lätt vind.
2. En gnistrande kall vinterdag. Typ som en sån som vi hade för kanske en månad sen. Runt -5 grader, vindstilla och strålande sol som värmer. Självklart måste man vara ute på en is, i en pulkabacke eller i ett skidspår då.
3. En solig vårdag. Ja typ som idag fast i mitten på april då vindarna är lite varmare och man kan börja gå i kortärmat. Typ när man kör årets första grillning.
4. En skön varm höstdag. ja det blir mycket sol på denna lista men det är ju så skönt så det måste ju bli så. En perfekt höstdag är i början på oktober, typ. Det är fortfarande ganska varmt i luften men vindarna börjar att bli lite kalla.
5. Eftersom sommaren är bäst så får sommaren haman två gånger på denna lista. Så på denna sista plats hamnar en het sommardag. Egentligen så gillar jag bara extrem hetta när man kan ligga nära nåt vatten och softa men att klaga på värme när vi fryder i detta land i typ åtta månader känns fel så ok det är väl ganska skönt ändå!!
Sista dagen i februari föresten. Det har varit en bra månad på bloggen, har inte haft så här mycket besökare sen jag började i våras. Kul, hoppas att det fortsätter så!
2012-02-29
2012-02-28
Kvalserien nästa
Igår blev det klart att Leksand är klara för ytterligare en kvalserie. Det börjar bli en (kär) tradition så här i mars-april. Sedan dom åkte ut 2000-01 så har de bara missat kvalserien två gånger, 2003 när de tog sig vidare till slutspel och förra året när det blev en förnedrande fjärdeplats i allsvenskan. Det (o)lustiga med Leksands spel i kvalserien är att, förutom de år de har tagit klivet upp, de har alltid underpresterat och hamnat långt ifrån de två platserna som innebär elitseriespel. De har ofta varit en av favoriterna men det har alltid varit något som gått fel. I år har de fått slå lite ur underläge och det kanske kan passa laget bättre. Jaghar haft en bra känsla hela våren och jag tror och hoppas att det kanske kan vara "vår" tur i år. För två år sedan så snodde AIK "vår" plats och förra året var det Växjö. Det kommer bli en grymt spännande serie hur som helst. Får se om man får möjlighet att åka upp nåt å titta..
Idag tänkte jag gå tillbaks i tiden och minnas andra säsonger som har varit lyckade. Säsonger där det har varit kul att följa laget och där man har fått fira mycket och högt!
1. 88/89. Säsongen när nästan allt gick rätt. Laget var tillsammans med Djurgården klart bäst. Spelare som Burakovsky, Hansen, Ehlers och så klart Jonas Bergqvist dominerade i anfallszon och i de bakre leden hjälpte Sigge Svensson och de andra Peter Åslin att hålla tätt. Det höll ända till finalen men där föll ett trött Leksand med 3-1 mot DIF. Jag var uppe och såg laget ett antal gånger under året.
2. 01/02. Återtåget nummer 1. Det var så härligt att se laget under denna säsong i allsvenskan. På den tiden så spelades allsvenskan i två serier och motståndet var inte alls lika tufft som nu. Laget förlorade bara två matcher på vägen till kvalserien. Loppan Hellkvist, Jens Nielsen och Micke Karlberg hade stor uppvisning serien igenom och i väl i kvalserien fanns det inget som kunde stoppa dem. De var obesegrade genom hela skiten och den mest klassiska matchen var väl när det slog AIK med 2-0 inför en fullsatt glob med typ 11000 leksingar..
3. 96/97. Den säsongen som skulle varit guldsäsongen. Laget var ruggigt bra, lett av gamlingarna Masken och Pelle Eklund och suveräna Johan Hedberg längst bak. Laget vann serien och gick lätt till semi där antagonisten #1 på den tiden, Färjestad, väntade. Det blev fem knallhårda matcher där Leksand torskade den femte i sudden med 5-4 efter att ha haft ledningen med 3-0. Jag kan än idag komma ihåg känslan när matchen var slut. Hopplöst och orättvist.. FBK vann sen enkelt det guld som Leksand skulle ha haft.
4. 02/03. Comebacksäsongen efter ett år nere i skiten. Inte kunde man då tro att det skulle vara den sista säsongen med framgångar. Jag såg många matcher det året och Leksand kämpade otroligt bra under hela året och nådde i sista avgörande omgången den åttonde platsen som gav slutspel. Aldrig har väl en åttondeplats känts så ljuvlig. Leksand gav sen FBK en rejäl match men fick ge sig med 4-1 efter fem jämna matcher. Micke Karlberg vann hela elitseriens poängliga detta år.
5. 93/94. Denna säsong har jag väldigt blandade känslor för. Laget var sjukt bra fram till OS-uppehållet i februari och hade redan då avgjort serien. Sen skickade laget hela sju spelare till OS-turneringen varav fem svenskar kom hem med guldet. Kändes så klart stort att Leksands spelare bidrog så mycket till denna den finaste medaljen. Tyvärr ledde nog turneringen till att laget inte nådde hela vägen fram. Spelarna verkade trötta när de kom tillbaka och slutet på säsongen blev en klar försämring. Väl i slutspelet så stoppades Leksand direkt av MoDo och en viss #21 Forsberg som, nästan på egen hand, avgjorde kvartsfinalsserien. Leksand hade detta år kanske sitt bästa lag sen i början på 80-talet men många av de bästa spelarna var slitna när det väl skulle avgöras!
Mer roliga listor kommer!
Idag tänkte jag gå tillbaks i tiden och minnas andra säsonger som har varit lyckade. Säsonger där det har varit kul att följa laget och där man har fått fira mycket och högt!
1. 88/89. Säsongen när nästan allt gick rätt. Laget var tillsammans med Djurgården klart bäst. Spelare som Burakovsky, Hansen, Ehlers och så klart Jonas Bergqvist dominerade i anfallszon och i de bakre leden hjälpte Sigge Svensson och de andra Peter Åslin att hålla tätt. Det höll ända till finalen men där föll ett trött Leksand med 3-1 mot DIF. Jag var uppe och såg laget ett antal gånger under året.
2. 01/02. Återtåget nummer 1. Det var så härligt att se laget under denna säsong i allsvenskan. På den tiden så spelades allsvenskan i två serier och motståndet var inte alls lika tufft som nu. Laget förlorade bara två matcher på vägen till kvalserien. Loppan Hellkvist, Jens Nielsen och Micke Karlberg hade stor uppvisning serien igenom och i väl i kvalserien fanns det inget som kunde stoppa dem. De var obesegrade genom hela skiten och den mest klassiska matchen var väl när det slog AIK med 2-0 inför en fullsatt glob med typ 11000 leksingar..
3. 96/97. Den säsongen som skulle varit guldsäsongen. Laget var ruggigt bra, lett av gamlingarna Masken och Pelle Eklund och suveräna Johan Hedberg längst bak. Laget vann serien och gick lätt till semi där antagonisten #1 på den tiden, Färjestad, väntade. Det blev fem knallhårda matcher där Leksand torskade den femte i sudden med 5-4 efter att ha haft ledningen med 3-0. Jag kan än idag komma ihåg känslan när matchen var slut. Hopplöst och orättvist.. FBK vann sen enkelt det guld som Leksand skulle ha haft.
4. 02/03. Comebacksäsongen efter ett år nere i skiten. Inte kunde man då tro att det skulle vara den sista säsongen med framgångar. Jag såg många matcher det året och Leksand kämpade otroligt bra under hela året och nådde i sista avgörande omgången den åttonde platsen som gav slutspel. Aldrig har väl en åttondeplats känts så ljuvlig. Leksand gav sen FBK en rejäl match men fick ge sig med 4-1 efter fem jämna matcher. Micke Karlberg vann hela elitseriens poängliga detta år.
5. 93/94. Denna säsong har jag väldigt blandade känslor för. Laget var sjukt bra fram till OS-uppehållet i februari och hade redan då avgjort serien. Sen skickade laget hela sju spelare till OS-turneringen varav fem svenskar kom hem med guldet. Kändes så klart stort att Leksands spelare bidrog så mycket till denna den finaste medaljen. Tyvärr ledde nog turneringen till att laget inte nådde hela vägen fram. Spelarna verkade trötta när de kom tillbaka och slutet på säsongen blev en klar försämring. Väl i slutspelet så stoppades Leksand direkt av MoDo och en viss #21 Forsberg som, nästan på egen hand, avgjorde kvartsfinalsserien. Leksand hade detta år kanske sitt bästa lag sen i början på 80-talet men många av de bästa spelarna var slitna när det väl skulle avgöras!
Mer roliga listor kommer!
2012-02-27
Bra vardagsmat
Det var länge sen jag skrev nåt om mat, inte så konstigt kanske då det är ämne som kanske inte berör mig så mycket så ofta men idag så tänkte jag på det lite mer än annars. Och det jag tänkte på är hur otroligt svårt det är att hitta på bra vardagsmat. Det blir som vanligt att man står det kvart i fyra och vet att barnen måste äta halv fem och man har inte en tanke på vad som ska göras. Idag kom Pernilla hem tidigare från jobbet och räddade oss hungriga men en bra matidé som hon också utförde på bästa sätt. Gör iordning en matsedel kanske någon tänker, jo vi har testat både det och andra system för att det ska funka bra med maten på vardagarna men inget blir något beständigt. Vi har även typ 35 kokböcker så recept finns också i massor så egentligen borde det vara hur enkelt som helst men någonstans så går det alltid fel. Frysen är också alltid välfylld så det kan vi inte heller klaga på. Därför känns det extra trist när vi käkar mat hela hela tiden är
Ja till listan då. Jag tänkte lista fem vardagsrätter som alltid går hem, och eftersom, som jag tjatat om i inlägget, har svårt att komma på bra saker att äta så äts dessa rätter ofta....
1. Spagetti bolognese. Pernilla tycker att hennes variant är den bästa. jag håller min egen som lite starkare. Båda är ändå så pass goda att det funkar varje vecka.
2. Lax och potatis. Det var det som hamnade på middagsbordet idag. Denna gång hade vi tapernade och lite tomat på fisken. Gott och enkelt. När vi är extra lata så blir det panetter eller i allra värsta fall fiskpinnar. Det går väl ingen igång på riktigt förutom kanske Sigrid.
3. Korv stroganoff med ris. Här snackar vi Sigrids favorit, även jag gillar det mycket. Pernilla är lite skeptisk. Denna rätt måste jag göra då blir det ruggigt gott. Ett litet tips för er som inte tycker att det blir så bra.. lite vitlök i höjer smaken direkt!
4. Kyckling och ris. Jag gillar bäst hel kyckling i ugn med tillbehör, men det hinns sällan med på vardagarna utan det blir oftast en röra med sweetchilisåsl, lite cremefraiche och kryddor och så in i ugnen med kycklingen. Snabbt och enkelt.
5. Spagetti Carbonara. Här hemma är jag ensam om att ha denna rätt högt men den är ju så jävla god och jag gör den så himla bra (tycker jag själv) så den måste med på listan. Trickset är när allt är ihopblandat att ställa tillbaks det på spisen några minuter så att osten smälter ordentligt
Tack för idag, nya listor i veckan!
Ja till listan då. Jag tänkte lista fem vardagsrätter som alltid går hem, och eftersom, som jag tjatat om i inlägget, har svårt att komma på bra saker att äta så äts dessa rätter ofta....
1. Spagetti bolognese. Pernilla tycker att hennes variant är den bästa. jag håller min egen som lite starkare. Båda är ändå så pass goda att det funkar varje vecka.
2. Lax och potatis. Det var det som hamnade på middagsbordet idag. Denna gång hade vi tapernade och lite tomat på fisken. Gott och enkelt. När vi är extra lata så blir det panetter eller i allra värsta fall fiskpinnar. Det går väl ingen igång på riktigt förutom kanske Sigrid.
3. Korv stroganoff med ris. Här snackar vi Sigrids favorit, även jag gillar det mycket. Pernilla är lite skeptisk. Denna rätt måste jag göra då blir det ruggigt gott. Ett litet tips för er som inte tycker att det blir så bra.. lite vitlök i höjer smaken direkt!
4. Kyckling och ris. Jag gillar bäst hel kyckling i ugn med tillbehör, men det hinns sällan med på vardagarna utan det blir oftast en röra med sweetchilisåsl, lite cremefraiche och kryddor och så in i ugnen med kycklingen. Snabbt och enkelt.
5. Spagetti Carbonara. Här hemma är jag ensam om att ha denna rätt högt men den är ju så jävla god och jag gör den så himla bra (tycker jag själv) så den måste med på listan. Trickset är när allt är ihopblandat att ställa tillbaks det på spisen några minuter så att osten smälter ordentligt
Tack för idag, nya listor i veckan!
2012-02-26
Överraskningar i melodifestivalens historia
Nu är alla deltävlingar över och åtta av tio finalbidrag är klara. Förutom Björn Ranelid så känns det väl inte som om det var några skrällar som gick vidare till finalen. Vi får se vad som händer och vilka som tar de två sista finalplatserna i andra chansen nästa helg. I festivalens historia så har det varit en del stora skrällar och vid flera tillfällen så har man verkligen undrat hur folk har röstat, för det är ju faktiskt så nu förtiden att det går inte att skylla på att "fel låt vann". Förr satt det ju en jury nånstans och bestämde (känns som forntiden) och då var det lätt att bara skylla ifrån sig på att dom har dålig smak, men nu är det ju faktiskt så att svenska folket röstar, så då kan men i princip bara skylla på att "svenska folket har dålig smak vad det gäller musik", som min kompis Mattias brukar säga. Jag är väl beredd att hålla med och är kommer en lista över exempel när det verkligen inte blivit som förväntat och kanske som det borde blivit.
1. 1986. Style gjorde årets hit med "Dover- Calais". Den toppade trackslistan och sålde sjukt mycket. Lena Philipsson gjorde hiten "Kärleken är evig" som fortfarande är en av de bättre schlagers som skrivits men den som vann var Törnell/Holm med "Är det det här du kallar kärlek". En låt med lite halvskrikig sång och en inte alltför bra refräng med en video där de står och kastar färg på varandra. Ett högst märkligt jurybeslut.
2. 1990. Carola gjorde comeback efter sju år med låten "Mitt i ett äventyr". En riktig popdänga väl i klass med "Fångad av en stormvind" som vann alltihop året efter. Men här vann hon inte. Istället var det en ganska menlös ballad(Som en vind) med fyra ganska menlösa killar (Edin-Ådahl) som lyckades ta hem segern. Dom misslyckades sen totalt i den stora tävlingen, vilket garanterat Carola inte gjort.
3. 2000. Runt denna tid var de poppiga dansbanden extremt stora och både Barbados (Se mig) och Friends (När jag tänker på imorgon) ställde upp med riktigt bra låtar som fortfarande håller i dessa sammanhang. Men vann nån av dem, nej istället kommer indianen Pontare in och stjäl hela showen. Han fick mest poäng av juryn och flest telefonröster av the people. Ja vad säger man, smaken är som baken..
4. 2002. Fyra stycken brandmän ställer sig på sen i sin arbetarutsyrsel och sjunger en helt usel låt, "Kom och ta mig långt härifrån". Ingen vettig människa kan väl rösta på den tänker man, jo drygt 70000 röstade den till final. Hmmm. Väl dör fick den 0 poäng av juryn, skönt med lite vettiga folk där iaf. Sen får folket rösta igen och då är det nästan 150000 som röstar på denna skämtlåt.. allvarligt. Ja den blev då femma till slut tack vare alla telefonrösterna.
5.2008 Carola överraskade alla att ställa upp igen detta år, bara två år efter segern med "Evighet". Detta år med en duett med Anderas Johnson som här ställde upp för tredje året i rad. En vinnande kombo tänkte nog alla och låten fick höga betyg i alla tidningar. Men i delfinalen så gick de inte vidare direkt utan hamnade i Andra chansen där de åkte ut mot Nordman!!! Vilket skämt. Det kändes som om svenskarna helt plötsligt hade något stort motstånd mot Carola. Henne har man inte sett i dessa sammanhang sedan dess, medan herr Johnson inte har gett upp utan han fortsätter att leverera pop/rockdängor år efter år..
Ganska nära listan: Herr Ranelid.. Orkar dock inte kommentera hela den skiten så det får vara till nån annan gång.
1. 1986. Style gjorde årets hit med "Dover- Calais". Den toppade trackslistan och sålde sjukt mycket. Lena Philipsson gjorde hiten "Kärleken är evig" som fortfarande är en av de bättre schlagers som skrivits men den som vann var Törnell/Holm med "Är det det här du kallar kärlek". En låt med lite halvskrikig sång och en inte alltför bra refräng med en video där de står och kastar färg på varandra. Ett högst märkligt jurybeslut.
2. 1990. Carola gjorde comeback efter sju år med låten "Mitt i ett äventyr". En riktig popdänga väl i klass med "Fångad av en stormvind" som vann alltihop året efter. Men här vann hon inte. Istället var det en ganska menlös ballad(Som en vind) med fyra ganska menlösa killar (Edin-Ådahl) som lyckades ta hem segern. Dom misslyckades sen totalt i den stora tävlingen, vilket garanterat Carola inte gjort.
3. 2000. Runt denna tid var de poppiga dansbanden extremt stora och både Barbados (Se mig) och Friends (När jag tänker på imorgon) ställde upp med riktigt bra låtar som fortfarande håller i dessa sammanhang. Men vann nån av dem, nej istället kommer indianen Pontare in och stjäl hela showen. Han fick mest poäng av juryn och flest telefonröster av the people. Ja vad säger man, smaken är som baken..
4. 2002. Fyra stycken brandmän ställer sig på sen i sin arbetarutsyrsel och sjunger en helt usel låt, "Kom och ta mig långt härifrån". Ingen vettig människa kan väl rösta på den tänker man, jo drygt 70000 röstade den till final. Hmmm. Väl dör fick den 0 poäng av juryn, skönt med lite vettiga folk där iaf. Sen får folket rösta igen och då är det nästan 150000 som röstar på denna skämtlåt.. allvarligt. Ja den blev då femma till slut tack vare alla telefonrösterna.
5.2008 Carola överraskade alla att ställa upp igen detta år, bara två år efter segern med "Evighet". Detta år med en duett med Anderas Johnson som här ställde upp för tredje året i rad. En vinnande kombo tänkte nog alla och låten fick höga betyg i alla tidningar. Men i delfinalen så gick de inte vidare direkt utan hamnade i Andra chansen där de åkte ut mot Nordman!!! Vilket skämt. Det kändes som om svenskarna helt plötsligt hade något stort motstånd mot Carola. Henne har man inte sett i dessa sammanhang sedan dess, medan herr Johnson inte har gett upp utan han fortsätter att leverera pop/rockdängor år efter år..
Ganska nära listan: Herr Ranelid.. Orkar dock inte kommentera hela den skiten så det får vara till nån annan gång.
2012-02-25
Landslagsdräkten
Precis som klubblagen gör byter svenska landslaget tröjmodeller typ varje år. När det gäller klubblagen så är det ju så klart till stor del en ekonomisk fråga då de tjänar grova pengar på försäljningen. På landslagssidan så kan den vinsten inte vara lika stor, men självklart är det bra pengar. Sen handlar det väl mycket om att de företagen som gör tröjorna vill få ut deras senaste skapelse till de olika landslagen. Skapelsen till årets turnering var väl ingen höjdare Idag tänkte jag ranka de snyggaste modellerna som det svenska landslaget har använt. Jag har självklart inte koll på alla men dessa tycker iaf jag funkar!
1. Bortastället VM-94. Måste ju bara inleda med tröjan från detta underbara mästerskap. Inge vidare passform om man ser på dagens mode men snygga ränder på sidan och speciellt denna vita tröja som användes vid flera viktiga matcher känns som en riktigt cool klassiker.
2. VM-58. Har ju bara sett svartvita filmer och bilder från detta mästerskap men tröjan är faktiskt riktigt snygg. En påsydd svensk flagga och snygga knappar i kragen. Självklart hjälper det till att Sverige lyckades bra i turneringen.
3. VM-74. Här är jag lite osäker på om det var just under denna turnering eller under året innan/efter, har tyvärr inte hittat några bra bilder men det var en väldigt tight modell med ganska korta ärmar. Tre blåa ränder gick längs hela ärmen, skitsnyggt.
4. EM 2004 En snygg modell där det gula dominerar och det är bara lite blåa inslag. längs med sömmarna. Kan det vara första modellen med Umbro?
5. Jubileumströjan 2004. Användes, vad jag vet, bara vid en match, mot England 2004. Det var väl för att fira Svenska fotbollsförbundet som fyllde 100 år om jag inte minns helt fel. Det var en guldvariant som verkligen stack ut och var annorlunda. Kanske inte den snyggaste men ändå kul att de hittade på något lite speciellt till detta firande.
Nej nu har det blivit lite för mycket fotbollslistor så till imorgon så måste det nog bli lite melodifestival eller nåt annat tjejigt ;)
1. Bortastället VM-94. Måste ju bara inleda med tröjan från detta underbara mästerskap. Inge vidare passform om man ser på dagens mode men snygga ränder på sidan och speciellt denna vita tröja som användes vid flera viktiga matcher känns som en riktigt cool klassiker.
2. VM-58. Har ju bara sett svartvita filmer och bilder från detta mästerskap men tröjan är faktiskt riktigt snygg. En påsydd svensk flagga och snygga knappar i kragen. Självklart hjälper det till att Sverige lyckades bra i turneringen.
3. VM-74. Här är jag lite osäker på om det var just under denna turnering eller under året innan/efter, har tyvärr inte hittat några bra bilder men det var en väldigt tight modell med ganska korta ärmar. Tre blåa ränder gick längs hela ärmen, skitsnyggt.
4. EM 2004 En snygg modell där det gula dominerar och det är bara lite blåa inslag. längs med sömmarna. Kan det vara första modellen med Umbro?
5. Jubileumströjan 2004. Användes, vad jag vet, bara vid en match, mot England 2004. Det var väl för att fira Svenska fotbollsförbundet som fyllde 100 år om jag inte minns helt fel. Det var en guldvariant som verkligen stack ut och var annorlunda. Kanske inte den snyggaste men ändå kul att de hittade på något lite speciellt till detta firande.
Nej nu har det blivit lite för mycket fotbollslistor så till imorgon så måste det nog bli lite melodifestival eller nåt annat tjejigt ;)
2012-02-24
Mer om landslaget
Det får bli en fotbollslista idag också. Det är ju inte långt kvar nu till sommarens EM och ska jag vara helt ärlig så är förväntningarna ganska låga. Dels på Sverige och chanserna att gå vidare, och även mina förväntningar på hur mycket som jag kommer att ha möjlighet och se. För två år sen när det var VM hade vi bara ett barn här hemma och ändå så blev det inte så mycket tid över på kvällarna. Nu har vi två så det lär knappast bli mer tid. Hur som helst så får man väl inrikta sig på Sveriges matcher och till matcherna när det börjar dra ihop sig till slutspelet.
Idag tänkte jag lista de fem viktigaste personerna i Sveriges VM-trupp. De fem som måste fungera som allra bäst under de veckorna i juni när det avgörs. Det finns en del fotbollsintresserade bland dem som läser bloggen så ni får jättegärna kommentera vad ni tycker. Här är listan.
1. Zlatan. Den enda som kan göra skillnad mellan succé och bara godkänt. Om han är skadefri och på spelhumör så kan han avgöra matcher helt på egen hand. Tydligaste exemplet i landslaget var ju för fyra år sen på EM i Österrike/Schweiz då han gjorde mål mot Grekland och Spanien. Mot Spanien gick han ut i halvtid och då havererade spelet totalt. Mot ryssarna var han småskadad och då blev det torsk.
2. Andreas Isaksson. Trots att han bara är 31 så har han varit ordinarie förstemålis i snart 10 år. Har, vad jag kan komma på, aldrig gjort en dålig landskamp. Nu när Sverige möter motstånd som, på pappret, kommer att dominera är det ännu viktigare att Isaksson håller yppersta världsklass och gör de dör extra räddningarna som kan avgöra matcher.
3. Olof Mellberg. Allra troligast Mellbergs sista stora strid. Oavsett om han får Olsson eller Maestro bredvid sig (hoppas på Olsson) så måste Mellberg vara på absolut topp, typ som han var i kvalet. Han är oerhört viktig i det defensiva spelet men även på fasta situationer framåt.
4. Erik Hamrén. Första mästerskapet för denna man som verkligen har talets gåva. Nu gäller det han levererar med sina beslut när det verkligen gäller. Hans fingertoppskänsla kan avgöra hela slutspelet.
5. Ytterbackarna. Lita tjatigt men detta är ju verkligen Sveriges akilleshäl. Det lutar väl åt Lustig och Olsson och det gäller att de stänger sina kanter och inte bara satsar på löpningar framåt som det har varit i en del landskamper. Ett stabilt ytterbacksspel kan vara nyckeln till framgång.
Jag har två fotbollslistor till på g. Får se om det blir till helgen eller om jag håller lite på dem. Det är ju sista delfinalen i Melodifestivalen imorgon så det kanske måste listas nåt därifrån också.
Idag tänkte jag lista de fem viktigaste personerna i Sveriges VM-trupp. De fem som måste fungera som allra bäst under de veckorna i juni när det avgörs. Det finns en del fotbollsintresserade bland dem som läser bloggen så ni får jättegärna kommentera vad ni tycker. Här är listan.
1. Zlatan. Den enda som kan göra skillnad mellan succé och bara godkänt. Om han är skadefri och på spelhumör så kan han avgöra matcher helt på egen hand. Tydligaste exemplet i landslaget var ju för fyra år sen på EM i Österrike/Schweiz då han gjorde mål mot Grekland och Spanien. Mot Spanien gick han ut i halvtid och då havererade spelet totalt. Mot ryssarna var han småskadad och då blev det torsk.
2. Andreas Isaksson. Trots att han bara är 31 så har han varit ordinarie förstemålis i snart 10 år. Har, vad jag kan komma på, aldrig gjort en dålig landskamp. Nu när Sverige möter motstånd som, på pappret, kommer att dominera är det ännu viktigare att Isaksson håller yppersta världsklass och gör de dör extra räddningarna som kan avgöra matcher.
3. Olof Mellberg. Allra troligast Mellbergs sista stora strid. Oavsett om han får Olsson eller Maestro bredvid sig (hoppas på Olsson) så måste Mellberg vara på absolut topp, typ som han var i kvalet. Han är oerhört viktig i det defensiva spelet men även på fasta situationer framåt.
4. Erik Hamrén. Första mästerskapet för denna man som verkligen har talets gåva. Nu gäller det han levererar med sina beslut när det verkligen gäller. Hans fingertoppskänsla kan avgöra hela slutspelet.
5. Ytterbackarna. Lita tjatigt men detta är ju verkligen Sveriges akilleshäl. Det lutar väl åt Lustig och Olsson och det gäller att de stänger sina kanter och inte bara satsar på löpningar framåt som det har varit i en del landskamper. Ett stabilt ytterbacksspel kan vara nyckeln till framgång.
Jag har två fotbollslistor till på g. Får se om det blir till helgen eller om jag håller lite på dem. Det är ju sista delfinalen i Melodifestivalen imorgon så det kanske måste listas nåt därifrån också.
2012-02-23
John Guidetti
Sorry för att det inte har hänt nåt här på några dagar. Jag är helt oskyldig till detta då det har varit nåt fel på blogger. Det har inte gått att skriva något alls, lite frustrerande när jag har haft många inlägg på gång. Flera av dem har blivit inaktuella men detta inlägg kände jag att det ville jag skriva ändå.
Den senaste månaden har allt och alla som har något med fotboll att göra diskuterat vår nya "stjärna" John Guidetti. Alla har en åsikt om honom och framförallt så har det diskuterats om han ska med i landslaget eller inte. Ja till slut så blev det väl inte så mycket diskussion. Gör man mer än ett mål per match i vilken liga som helst så är det klart att man ska vara med i truppen. Vi trogna offsideläsare fick ganska tidigt (för typ tre år sen) en inblick i denne mans liv och redan då så blev man ju väldigt imponerad över hans målmedvetenhet och hans passion för fotboll och att utvecklas. Frågan som folk ställer sig nu är ju om vi ska få ett sånt där Brolinskt genombrott som sommaren-90, sjukt länge sen btw. Ska han slå sig in i EM-truppen och ska han lyckas få speltid? Frågar ni mig så tror jag det. Karln verkar ju göra mål på allt och det är nåt vi saknar i dagens landslag. Forwardsen som spelar nu är tyvärr inga målmaskiner så där kan Guidetti nog tillföra mycket.
Jag snudda lite på vad som ska listas idag. Nämligen andra stora genombrott i den svenska fotbollshistorien (eller den senaste 20-årsperioden...) Nu vet jag att årtal och matcher där genombrottet har kommit beror på t.ex om har hållt på ett lag länge. För vissa kanske Zlatans genombrott skedde redan i mitten på 90-talet men här listas när det har blivit ett stort genombrott som märkts i hela landet..
1. Tomas Brolin 1990. Ja här är det ultimata genombrottet. Det är det folk ofta refererar till. Att "göra en Brolin". Hans år var magiskt. Han gick från Sundsvall till Norrköping och öste in mål i början på allsvenskan. Han blev uttagen till landslaget och gjorde mål direkt mot både Wales och Finland. I VM i Italien var han en av få som skötte sig, bl.a. med ett världsklassmål mot brassarna. Efter VM så blev han proffs i Parma. Där snackar vi genombrott!!
2. Fredrik Ljungberg 1998. Ok han var med och vann SM-guld med HBK -97 men det var året efter som det stora genombrottet kom. I EM-kval matchen mot England så var han bäst på plan och efter det såldes han till Arsenal där han gjorde stor succé direkt.
3. Zlatan Ibrahimovic 2001. Hela 2001 var ett stort jubelår för Zlatan. Hans MFF gjorde comeback i allsvenskan och han gjorde mål direkt. HAn fick debutera i landslaget och gjorde ett elegant mål mot Azerbadjan och såldes till Ajax. Sedan dess har han varit en av våra absolut största stjärnor.
4. Anders Svensson 2002. Här snackar vi mer om en "late-bloomer". Han gjorde en hel del snygga mål i allsvenskan och även en del i landslaget men han var killen som jobbade mest framåt och inte orkade så mycket bakåt. Efter en säsong i England så kom han till VM 2002 med stort självförtroende och väl där så gick allt (nästan) rätt. Han var en av de bästa i svenska laget och var nära att bli hjälte mot Senegal i åttondelen. Läste nånstans att han var Sveriges femte populäraste person i nån undersökning den sommaren.
5. Rasmus Elm 2009. Helt plötsligt så var han bara där. Man trodde att det var storebror Viktor som skulle slå igenom i landslaget men det var Rasmus som gjorde debut 2009 under januariturnén. Sen fick han även plats när de bästa var med och gjorde mål direkt i en träningsmatch mot Österrike. Spelade sen under kvalen till VM 2010 och även om Sverige missade så var han en av de bättre i flera matcher.
Den senaste månaden har allt och alla som har något med fotboll att göra diskuterat vår nya "stjärna" John Guidetti. Alla har en åsikt om honom och framförallt så har det diskuterats om han ska med i landslaget eller inte. Ja till slut så blev det väl inte så mycket diskussion. Gör man mer än ett mål per match i vilken liga som helst så är det klart att man ska vara med i truppen. Vi trogna offsideläsare fick ganska tidigt (för typ tre år sen) en inblick i denne mans liv och redan då så blev man ju väldigt imponerad över hans målmedvetenhet och hans passion för fotboll och att utvecklas. Frågan som folk ställer sig nu är ju om vi ska få ett sånt där Brolinskt genombrott som sommaren-90, sjukt länge sen btw. Ska han slå sig in i EM-truppen och ska han lyckas få speltid? Frågar ni mig så tror jag det. Karln verkar ju göra mål på allt och det är nåt vi saknar i dagens landslag. Forwardsen som spelar nu är tyvärr inga målmaskiner så där kan Guidetti nog tillföra mycket.
Jag snudda lite på vad som ska listas idag. Nämligen andra stora genombrott i den svenska fotbollshistorien (eller den senaste 20-årsperioden...) Nu vet jag att årtal och matcher där genombrottet har kommit beror på t.ex om har hållt på ett lag länge. För vissa kanske Zlatans genombrott skedde redan i mitten på 90-talet men här listas när det har blivit ett stort genombrott som märkts i hela landet..
1. Tomas Brolin 1990. Ja här är det ultimata genombrottet. Det är det folk ofta refererar till. Att "göra en Brolin". Hans år var magiskt. Han gick från Sundsvall till Norrköping och öste in mål i början på allsvenskan. Han blev uttagen till landslaget och gjorde mål direkt mot både Wales och Finland. I VM i Italien var han en av få som skötte sig, bl.a. med ett världsklassmål mot brassarna. Efter VM så blev han proffs i Parma. Där snackar vi genombrott!!
2. Fredrik Ljungberg 1998. Ok han var med och vann SM-guld med HBK -97 men det var året efter som det stora genombrottet kom. I EM-kval matchen mot England så var han bäst på plan och efter det såldes han till Arsenal där han gjorde stor succé direkt.
3. Zlatan Ibrahimovic 2001. Hela 2001 var ett stort jubelår för Zlatan. Hans MFF gjorde comeback i allsvenskan och han gjorde mål direkt. HAn fick debutera i landslaget och gjorde ett elegant mål mot Azerbadjan och såldes till Ajax. Sedan dess har han varit en av våra absolut största stjärnor.
4. Anders Svensson 2002. Här snackar vi mer om en "late-bloomer". Han gjorde en hel del snygga mål i allsvenskan och även en del i landslaget men han var killen som jobbade mest framåt och inte orkade så mycket bakåt. Efter en säsong i England så kom han till VM 2002 med stort självförtroende och väl där så gick allt (nästan) rätt. Han var en av de bästa i svenska laget och var nära att bli hjälte mot Senegal i åttondelen. Läste nånstans att han var Sveriges femte populäraste person i nån undersökning den sommaren.
5. Rasmus Elm 2009. Helt plötsligt så var han bara där. Man trodde att det var storebror Viktor som skulle slå igenom i landslaget men det var Rasmus som gjorde debut 2009 under januariturnén. Sen fick han även plats när de bästa var med och gjorde mål direkt i en träningsmatch mot Österrike. Spelade sen under kvalen till VM 2010 och även om Sverige missade så var han en av de bättre i flera matcher.
2012-02-20
Riktigt usla melodifestivallåtar
Jag hade ju tänkt att det skulle bli en del melodifestivallistor under dessa veckor som spektaklet håller på. Det har visserligen blivit några stycken men jag hade nog tänkt att det skulle blivit lite fler. Men (tyvärr) jag har inte alls känns som om det har varit så mycket att skriva om. Årets tre första deltävlingar har varit mer än lovligt svaga. Kanske inte så många totala kalkoner (som jag ska ranka lite senare) men heller inga riktigt bra låtar utan en jämntjock massa där man verkat satsa mer på koreografi och annat istället för att se till att själv bidraget är bra. En deltävling kvar med många kända ansikten, får se om det höjer kvalitén. Hur som helst så tänkte jag lista några riktiga fiaskon som varit med genom åren. Självklart kommer jag missa en massa så ni som läser får gärna kommentera med era "favoriter".
1. Py Bäckman: Magisk stjärna 2010. Oj oj oj vilken usel låt. Jag kom ihåg att jag nästan satt och vred mig i soffan när jag hörde låten. Fick typ 2000 röster och så många var den inte värd. Synd på Py som faktiskt gjort bra låtar tidigare (Stad i ljus, långt härifrån, flera av Nordmans hits)
2. Avengers: När filmen är slut 2000. Fick 0 poäng av juryn. Fick 3000 telefonröster, de som fick näst minst fick 25000 röster. Det säger typ allt.
3. Ann-Louise Hansson och Molle: Sluta 2002. Konstig duo som gjorde konstig låt som inte var nåt att ha. Alls!
4. Christer Björkman Välkommen hem 1999. Ja han vann ju 1992 med Strömstedts Imorgon är en annan dag. Denna var många gånger sämre och uppträdandet, ja det ska vi inte prata om (kolla på youtube...)
5. Photogenique Nattens änglar 1997. Detta år så försökte de hotta upp festivalen med att bjuda in kända textförfattare. Denna låt skrevs av Ace of Base-Jonas. Den måste dock varit nåt som han hittade underst i kalsonglådan för denna låt hade inget av den hitkänslan som Ace of Base faktiskt hade på den tiden. en riktigt usel låt!
Om det inte blir totalt sjukdomskaos så återkommer jag mer under veckan!
1. Py Bäckman: Magisk stjärna 2010. Oj oj oj vilken usel låt. Jag kom ihåg att jag nästan satt och vred mig i soffan när jag hörde låten. Fick typ 2000 röster och så många var den inte värd. Synd på Py som faktiskt gjort bra låtar tidigare (Stad i ljus, långt härifrån, flera av Nordmans hits)
2. Avengers: När filmen är slut 2000. Fick 0 poäng av juryn. Fick 3000 telefonröster, de som fick näst minst fick 25000 röster. Det säger typ allt.
3. Ann-Louise Hansson och Molle: Sluta 2002. Konstig duo som gjorde konstig låt som inte var nåt att ha. Alls!
4. Christer Björkman Välkommen hem 1999. Ja han vann ju 1992 med Strömstedts Imorgon är en annan dag. Denna var många gånger sämre och uppträdandet, ja det ska vi inte prata om (kolla på youtube...)
5. Photogenique Nattens änglar 1997. Detta år så försökte de hotta upp festivalen med att bjuda in kända textförfattare. Denna låt skrevs av Ace of Base-Jonas. Den måste dock varit nåt som han hittade underst i kalsonglådan för denna låt hade inget av den hitkänslan som Ace of Base faktiskt hade på den tiden. en riktigt usel låt!
Om det inte blir totalt sjukdomskaos så återkommer jag mer under veckan!
2012-02-19
Det bästa med papapledigeheten
Nu har det gått sex veckor in på vårens pappaledighet och det har varit mycket både och. Vissa dagar har varit helt underbara medans vissa andra har varit så jobbiga att man har önskat sig nån annanstans. Det har ändå varit övervägande positivt och det kan vara läge att göra en lista om detta. Detta är listan över det bästa med att vara pappaledig. Det kommer i många av punkterna tangera listan om vad jag mest såg fram emot med "ledigheten".
1. Friheten. Det är skönt att inte ha så många måsten (även om det finns en del). Ganska ofta så går ett att ta dagen lite som den kommer, skönt!
2. Uteaktiviteter. Förutom några få dagar med för mycket minusgrader så har det varit en tacksam vinter att tillbringa utomhus. Lagom kallt och inte för mycket snö. Det har blivit ett gäng turer på sjön och en hel del besök i pulkabacken. Härligt!
3. Tid med barnen. Det är ju faktiskt ett riktigt privilegium att få vara extra mycket barnen. Ibland är det jobbigt men oftast är det bara skitkul.
4. Sova. Nu har det blivit väldigt få tillfällen men de gånger man har unnat tagit sig en 30 minuters tupplur så har det varit otroligt skönt. Hoppas på mer sånt.
5. Ingen söndagsångest. Nu har väl jag egentligen inte så mycket sånt då jag trivs bra på jobbet men ändå är det en skön känsla att inte behöva fundera vad som händer på jobbet den närmaste veckan!
Nu i veckan är det ju sportlov i skolan så då återgår jag så klart i tjänst då det är dumt att vara pappaledig på semestern.
1. Friheten. Det är skönt att inte ha så många måsten (även om det finns en del). Ganska ofta så går ett att ta dagen lite som den kommer, skönt!
2. Uteaktiviteter. Förutom några få dagar med för mycket minusgrader så har det varit en tacksam vinter att tillbringa utomhus. Lagom kallt och inte för mycket snö. Det har blivit ett gäng turer på sjön och en hel del besök i pulkabacken. Härligt!
3. Tid med barnen. Det är ju faktiskt ett riktigt privilegium att få vara extra mycket barnen. Ibland är det jobbigt men oftast är det bara skitkul.
4. Sova. Nu har det blivit väldigt få tillfällen men de gånger man har unnat tagit sig en 30 minuters tupplur så har det varit otroligt skönt. Hoppas på mer sånt.
5. Ingen söndagsångest. Nu har väl jag egentligen inte så mycket sånt då jag trivs bra på jobbet men ändå är det en skön känsla att inte behöva fundera vad som händer på jobbet den närmaste veckan!
Nu i veckan är det ju sportlov i skolan så då återgår jag så klart i tjänst då det är dumt att vara pappaledig på semestern.
2012-02-18
Leksand
Idag kom schlagerspektaklet till Leksand för tredje gången. De andra två tillfällena(2006, 2009) så har jag försökt att få tag på biljetter men inte lyckats. I år så försökte jag inte ens.. Tidigare år så känns det som om sändningarna har gjort lite reklam dör orten men denna gång så var det ingenting. Inga vyer över Siljan, inga knätofsar, ingen Jonas Bergqvist, ingenting. Det tycker jag så klart var lite synd. Man är ju lite hemmakär och vill ha så mycket reklam för staden som möjligt. Tänker inte kommentera dagens sändning någonting alls, förutom med en kort kort kommentar... Vilket jävla skämt! Och jag går istället till listan då jag ska göra det produktionsbolaget missade att göra, hylla Leksand!! Här kommer listan med fem saker som gör Leksand till en sån himlans bra plats!
1. Hockelaget. Ok den senaste tioårsperioden har varit en känslomässigt bergochdalbana men laget kommer alltid vara laget nummer ett för mig. Egentligen de enda som jag bryr mig om i sportens värld. Och i år så finns det stora chanser till ett lyckat återtåg!
2. Lugnet. Alltid när man kommer upp till Leksand så fylls man med lugn. Det blir helt enkelt en mer harmonisk tillvaro.
3. Människorna. De allra flesta är trevliga. Man hälsar, pratar lite, fast men egentligen inte vet vem det är. man tar sig tid till varandra.
4. Siljan. Det är så otroligt fint vid Siljans strand. Jag kan sitta i evigheter nere vid vattnet och bara njuta av lugnet och den fina utsikten. Enda nackdelen är att det är så jävla kallt i vattnet.
5. Naturen. Det är så troligt fina omgivningar med skogarna, bergen och Dalälven som flyter igenom allt. Otroligt fint.
Ja nu har jag hyllat klart för idag. Hoppas att jag hinner skriva lite imorgon också, har en del på gång!
1. Hockelaget. Ok den senaste tioårsperioden har varit en känslomässigt bergochdalbana men laget kommer alltid vara laget nummer ett för mig. Egentligen de enda som jag bryr mig om i sportens värld. Och i år så finns det stora chanser till ett lyckat återtåg!
2. Lugnet. Alltid när man kommer upp till Leksand så fylls man med lugn. Det blir helt enkelt en mer harmonisk tillvaro.
3. Människorna. De allra flesta är trevliga. Man hälsar, pratar lite, fast men egentligen inte vet vem det är. man tar sig tid till varandra.
4. Siljan. Det är så otroligt fint vid Siljans strand. Jag kan sitta i evigheter nere vid vattnet och bara njuta av lugnet och den fina utsikten. Enda nackdelen är att det är så jävla kallt i vattnet.
5. Naturen. Det är så troligt fina omgivningar med skogarna, bergen och Dalälven som flyter igenom allt. Otroligt fint.
Ja nu har jag hyllat klart för idag. Hoppas att jag hinner skriva lite imorgon också, har en del på gång!
2012-02-16
Johnny Cash
Idag gick filmen Walk the line på TV. Den har ju gått ett antal gånger men det kan den ju få göra för musiken är ju så himla bra. Johnny Cash är en artist som jag upptäckt ganska sent i livet. Fick en skiva i julkapp för kanske 10 år sen där hans cover på U2:s One var med. Sen dess har jag lyssnat väldigt mycket på honom och tycker absolut att han är en av de allra bästa. Har kanske 10 skivor med honom men nu när Spotify dominerar så finns ju allt där så är det någon av min få läsare som har missat hans storhet så gå in och lyssna (och njut). Här kommer fem riktigt bra låtar:
1. Walk the line
2. Cry, cry, cry
3. I got stripes
4. On the night Hank Williams came to town
5. A boy named Sue
Kort lista idag pga tids och sömnbrist. Fler listor under helgen!!!
1. Walk the line
2. Cry, cry, cry
3. I got stripes
4. On the night Hank Williams came to town
5. A boy named Sue
Kort lista idag pga tids och sömnbrist. Fler listor under helgen!!!
2012-02-14
Whitney Houston
Jag känner redan innan jag skriver detta inlägg att jag är lite ute på hal is. Jag har nämligen lite svårt för detta när man ska hylla de som dör, eller självklart har jag inget emot det, det känna bara lite konstigt när en artist, som i Whitneys fall, varit bespottad under ganska många år. Folk har dissat hennes låtar, skämtat och förskräckts av hennes och Bobby Browns liv. Folk har visslat och t.o.m. gått från hennes konserter och nu ska alla plötsligt hylla henne. Nej det känns lite konstigt. Och det blir än mer konstigt när jag gör samma sak. Jag har iofs inte helt dissat henne men av mina ca 1000 skivor som ligger i lådor på vinden finns inte en enda Houston-skiva. Men när jag idag kollade igenom hennes låtar på Spotify så finns det ju så otroligt mycket bra låtar och det finns faktiskt en speciell låt som jag faktiskt brukar ta med på min lista över bästa låtar.. Hur som helst. Här kommer fem riktigt bra Whitneylåtar.
1. I will always love you (1992). Den stora stora hiten från Bodyguard. Dolly Parton gjorde originalet 1974
2. I wanna dance with somebody (1987). Jag hängde inte med så mycket i popsvängen som ung men jag lyssnade på Trackslistan och denna var med och den kom med på nåt blandband (som är slängt sen länge). Fartig danslåt
3. My love is your love (1999). En "nutida" favorit. Riktigt bra R n´B låt
4. Greatest love of all (1986). An av de stora balladerna som faktiskt håller än idag.
5. Saving all my love for you (1985). Ytterligare en av de populära 80-talsballaderna när hon sjöng gudomligt bra.
Man ska absolut inte skämta om döden och Whitneys öde med droger och annat skit är förstås helt hemskt men jag måste ändå avsluta med ett inlägg från min gamla arbetskompis Position X-Ludde. Så här skrev han på facebook apropå det som hände i helgen:
1. I will always love you (1992). Den stora stora hiten från Bodyguard. Dolly Parton gjorde originalet 1974
2. I wanna dance with somebody (1987). Jag hängde inte med så mycket i popsvängen som ung men jag lyssnade på Trackslistan och denna var med och den kom med på nåt blandband (som är slängt sen länge). Fartig danslåt
3. My love is your love (1999). En "nutida" favorit. Riktigt bra R n´B låt
4. Greatest love of all (1986). An av de stora balladerna som faktiskt håller än idag.
5. Saving all my love for you (1985). Ytterligare en av de populära 80-talsballaderna när hon sjöng gudomligt bra.
Man ska absolut inte skämta om döden och Whitneys öde med droger och annat skit är förstås helt hemskt men jag måste ändå avsluta med ett inlägg från min gamla arbetskompis Position X-Ludde. Så här skrev han på facebook apropå det som hände i helgen:
2012-02-12
Längdskidor
Jag hade hoppats att denna vinter skulle bli vintern där jag lyckades övertyga Sigrid om att längdskidor är den perfekta TV-sporten, tyvärr har jag inte lyckats, ganska långt ifrån faktiskt. Allt som oftast när vinterstudion står på i bakgrunden på helgerna så hör man Sigrid ropa: Stäng av TV:n pappa, det är trist med skidor. Ja ja, det kanske blir bättre till nästa år. Har under helgen sett glimtar av tävlingarna och höjdpunkten var såklart Johan Olssons lopp igår där han knäckte allt och alla på perfekta (för en gång skull) skidor. Skönt att se att han och resten av svenskarna lyckades min sin åkaforttaktik så det inte blev en Northug spurtseger som vanligt masstarterna. Idag tänkte jag ranka de bästa längdåkarna vi har haft i Sverige, eller nu ljuger jag.. de bästa vi haft från 1980 och framåt. Jag skulle gärna ha med Mora-Nisse och Jernberg och de där gubbarna men jag har inte sett dom så då går det liksom inte, hur gärna man än vill.. jag gör en lista med bara killar den här gången så får det bli tjejorna nån annan gång!
1. Gunde Svan. Var bara 29 år när han la av 1991 och det var ju egentligen väldigt synd för han hade nog ett antal bra år kvar i kroppen. Då kanske Sverige hade sluppit den mörka perioden som var under stor del av 90-talet.. När han var som bäst då var han ju liksom helt outstanding. Fyra OS-guld och sju VM-guld säger egentligen allt. Vann totala världscupen sammanlagt fem gånger. Klar etta på denna lista.
2. Thomas Wassberg. Lite tuffare om den andra platsen med Åsarna-Thomas förtjänar den framförallt för centimetersegern i OS-80 på 15 km och för sitt otroliga VM-87 då han tog två guld och två silver. I nutid så gjorde han också stor succé i programmet Mästarnas mästare.
3. Per Elofsson. Kanske lite konstigt att ranka honom så högt med den korta karriären han fick. Men de första åren på 2000-talet var han världens klart bästa åkare. han vann världscupen två år i rad, vann tre VM-guld och hade inte Mulegg knäckt honom i backarna i Salt Lake City 2002 så hade kanske karriären varit i klass med Gundes. Slutade 28 år gammal och då hade han haft flera säsonger utan några egentliga resultat.
4. Torgny Mogren. Hade en mycket längre karriär en tex. Svan som han tampades mycket med. Höll på ändå in i slutet på 90-talet men formen och resultaten dalade med åldern. Men ingen kan ta ifrån honom den otroliga segern i Falun-93 där han räddade en guldtörstande skidpublik. Tog ytterligare fyra internationella guld och lika många till medaljer. En individuell OS-medalj hade skjutsad honom uppåt på listan men de är satte skador, sjukdomar och faktiskt lite otur stopp för det vid flera tillfällen.
5. Hade lite olika funderingar på sista platsen på listan (Fredriksson, Ottosson, Brink, Södergren, Lind) men jag föll för Marcus Hellner. Han är ju bara i början på, en förhoppningsvis, lång karriär men han har redan nu tre guld och ytterligare två medaljer från VM och OS. han har sex SM-guld och var tvåa i Tour de ski nu i vinter. Det ska bli intressant att följa honom i mästerskapen framöver VM nästa vinter, OS 2014 och sen Falun 2015 som borde kunna bli hur kul som helst!
Nya listor i veckan!
1. Gunde Svan. Var bara 29 år när han la av 1991 och det var ju egentligen väldigt synd för han hade nog ett antal bra år kvar i kroppen. Då kanske Sverige hade sluppit den mörka perioden som var under stor del av 90-talet.. När han var som bäst då var han ju liksom helt outstanding. Fyra OS-guld och sju VM-guld säger egentligen allt. Vann totala världscupen sammanlagt fem gånger. Klar etta på denna lista.
2. Thomas Wassberg. Lite tuffare om den andra platsen med Åsarna-Thomas förtjänar den framförallt för centimetersegern i OS-80 på 15 km och för sitt otroliga VM-87 då han tog två guld och två silver. I nutid så gjorde han också stor succé i programmet Mästarnas mästare.
3. Per Elofsson. Kanske lite konstigt att ranka honom så högt med den korta karriären han fick. Men de första åren på 2000-talet var han världens klart bästa åkare. han vann världscupen två år i rad, vann tre VM-guld och hade inte Mulegg knäckt honom i backarna i Salt Lake City 2002 så hade kanske karriären varit i klass med Gundes. Slutade 28 år gammal och då hade han haft flera säsonger utan några egentliga resultat.
4. Torgny Mogren. Hade en mycket längre karriär en tex. Svan som han tampades mycket med. Höll på ändå in i slutet på 90-talet men formen och resultaten dalade med åldern. Men ingen kan ta ifrån honom den otroliga segern i Falun-93 där han räddade en guldtörstande skidpublik. Tog ytterligare fyra internationella guld och lika många till medaljer. En individuell OS-medalj hade skjutsad honom uppåt på listan men de är satte skador, sjukdomar och faktiskt lite otur stopp för det vid flera tillfällen.
5. Hade lite olika funderingar på sista platsen på listan (Fredriksson, Ottosson, Brink, Södergren, Lind) men jag föll för Marcus Hellner. Han är ju bara i början på, en förhoppningsvis, lång karriär men han har redan nu tre guld och ytterligare två medaljer från VM och OS. han har sex SM-guld och var tvåa i Tour de ski nu i vinter. Det ska bli intressant att följa honom i mästerskapen framöver VM nästa vinter, OS 2014 och sen Falun 2015 som borde kunna bli hur kul som helst!
Nya listor i veckan!
Thomas Magnusson
Dagens deltävling i melodifestivalen var väl sådär om man ska vara snäll. En del av låtarna var ok men till stor del var det ganska låg klass kan jag tycka. Det som stör mig lite är att artisterna satsar så mycket på själva uppträdandet istället för att se till att sången funkar. En av mina favoriter på den svenska marknaden, Thomas Di Leva, gjorde schlagerdebut ikväll. Hans låt var inget speciell men det var ju ändå Di Leva. Synd att han inte gick vidare. Idag så tänkte jag helt enkelt ranka hans bästa låtar enligt mig!!
1. Vi har bara varandra (1989)
2. Kom till mig (1985)
3. Miraklet (1999)
4. Vem ska jag tro på (1987)
5. Själens krigare (1990)
Blev en kort lista så här på lördagskvällen. Mer kommer förhoppningsvis imorgon!!
2012-02-10
Bästa mellolåtar någonsin
Jag vet att ordet Mello är skittöntigt men rubriken hade blivit så himla lång annars. Idag kommer jag ranka de bästa låtarna i den svenska uttagningen någonsin. det spelar ingen roll om låten vann eller kom sist, helt enkelt de som jag gillar bäst. Dessa låtar är låtar som verkligen håller också. Det finns ju en hel del exempel på låtar som man gillade då när de kom ut och kanske en tid efter men nu inte slla har något till övers för. Här är listan.
1. Satellit Ted Gärdestad 1979. Vann den svenska uttagningen, en riktigt bra poplåt som iaf jag gillar fortfarande och gör att jag vill höja ljudet. Gärdestad har alltid varit en favorit hos mig och denna låt är en av de bästa han gjort.
2. Waterloo ABBA 1974. Går inte att ha en sån här lista utan denna låt. Är väl inget stort ABBA-fan men denna låt är ju såklart grym och den vann ju också den stora festivalen.
3. Drömhus Stjärna på himlen 1999. För första gången så kändes det som om festivalen var lite cool. Denna discorökare med cool Drömhus, eller Therese Granqvist som hon egentligen heter är helt klart en av mina stora favoriter.
4. Lena Philipsson Kärleken är evig 1986. En Lena-låt måste ju med på listan och då passar det ju bra med denna debutlåt signerad Gessle. En av hennes allra bästa låtar och den borde nog ha vunnit detta år.
5. Andreas Johnson Sing for me 2006. När Johnson var med första gången kändes det också lite annorlunda. En rockkille med lite cred ställde upp, då var det liksom ok för andra att ställa upp. En jävligt bra låt iaf som definitivt platsar på listan.
Vad har jag missat, kommentera gärna!
1. Satellit Ted Gärdestad 1979. Vann den svenska uttagningen, en riktigt bra poplåt som iaf jag gillar fortfarande och gör att jag vill höja ljudet. Gärdestad har alltid varit en favorit hos mig och denna låt är en av de bästa han gjort.
2. Waterloo ABBA 1974. Går inte att ha en sån här lista utan denna låt. Är väl inget stort ABBA-fan men denna låt är ju såklart grym och den vann ju också den stora festivalen.
3. Drömhus Stjärna på himlen 1999. För första gången så kändes det som om festivalen var lite cool. Denna discorökare med cool Drömhus, eller Therese Granqvist som hon egentligen heter är helt klart en av mina stora favoriter.
4. Lena Philipsson Kärleken är evig 1986. En Lena-låt måste ju med på listan och då passar det ju bra med denna debutlåt signerad Gessle. En av hennes allra bästa låtar och den borde nog ha vunnit detta år.
5. Andreas Johnson Sing for me 2006. När Johnson var med första gången kändes det också lite annorlunda. En rockkille med lite cred ställde upp, då var det liksom ok för andra att ställa upp. En jävligt bra låt iaf som definitivt platsar på listan.
Vad har jag missat, kommentera gärna!
2012-02-08
Dramaserier
I väntan på Filip&Fredriks nya program i måndags (som jag sen ändå bara orkade kolla tio minuter på, sen ZZZZZ) så kollade jag på en ny dramaserie på SVT. Den hette nåt med 30 grader i skuggan och handlade om olika människor som av olika anledning tog sitt pick och pack och flyttade till Thailand. Första programmet var bra, mycket bättre än vad sånna svenskproducerade serier brukar va. Sen var ju Kjell Bergqvist med som sur gubbe och det gör det ju bara bättre. Det finns en del få guldkorn av svenska dramaserier och jag tänkte idag ranka några av dem som varit bäst,,
1. Tusenbröder (2002). Suverän serie med Ola Rapace i huvudrollen. Om ett gäng kompisar som efter att ha misslyckats med sin målarfirma börjar råna banker och till slut åker de fast. Efter det får man följa med i fängelset och senare under flykten därifrån och fortsättningen som jag kanske inte ska avslöja helt om någon mot förmodan har missat denna serie.
2. Ebba och Didrik (1990). Den bästa barn och ungdomsserie som någonsin sänts i Sverige. Johan Widerberg är helt underbar i denna serie. Flera andra av skådespelarna, både de yngre och de mer rutinerade gör bra prestationer, bl.a Helge Skoog som är skitrolig som den misslyckade operasångaren Kaj Husell.
3. Rapport till himlen (1994). Ulf Malmros helt underbart skruvade serie med Johan Widerberg (igen) och Kjell Bergqvist. Även den härliga Vanna Rosenberg medverkar här.
4. Det nya landet (2000) Denna serie missade jag först men när man väl kom in i den så gick det inte att sluta titta. Manus av Peter Birro och Lukas Moodysson. Om ett omaka par på en flyktingförläggning som istället för att bli utskickade ur landet bestämmer sig för att göra en roadtrip runt om i Sverige. Det blir många roliga möten på vägen. Härlig serie.
5. Åshöjdens BK(1985). En till barn/ungdomsserie. Måste ändå tas med. Vissa av skådespelarna är väl sådär men Max Lundgrens böcker har ändå gjorts på ett mycket bra sätt och sen handlar det ju om fotboll också vilket gör det ännu bättre så klart.
1. Tusenbröder (2002). Suverän serie med Ola Rapace i huvudrollen. Om ett gäng kompisar som efter att ha misslyckats med sin målarfirma börjar råna banker och till slut åker de fast. Efter det får man följa med i fängelset och senare under flykten därifrån och fortsättningen som jag kanske inte ska avslöja helt om någon mot förmodan har missat denna serie.
2. Ebba och Didrik (1990). Den bästa barn och ungdomsserie som någonsin sänts i Sverige. Johan Widerberg är helt underbar i denna serie. Flera andra av skådespelarna, både de yngre och de mer rutinerade gör bra prestationer, bl.a Helge Skoog som är skitrolig som den misslyckade operasångaren Kaj Husell.
3. Rapport till himlen (1994). Ulf Malmros helt underbart skruvade serie med Johan Widerberg (igen) och Kjell Bergqvist. Även den härliga Vanna Rosenberg medverkar här.
4. Det nya landet (2000) Denna serie missade jag först men när man väl kom in i den så gick det inte att sluta titta. Manus av Peter Birro och Lukas Moodysson. Om ett omaka par på en flyktingförläggning som istället för att bli utskickade ur landet bestämmer sig för att göra en roadtrip runt om i Sverige. Det blir många roliga möten på vägen. Härlig serie.
5. Åshöjdens BK(1985). En till barn/ungdomsserie. Måste ändå tas med. Vissa av skådespelarna är väl sådär men Max Lundgrens böcker har ändå gjorts på ett mycket bra sätt och sen handlar det ju om fotboll också vilket gör det ännu bättre så klart.
2012-02-07
Pensionen
Jag kan tänka mig att dagens snackis på arbetsplatserna var Reinfeldts utspel om att jobba till 75 års ålder. Lyssnade lite på radio och ganska naturligt så var det flesta negativa till det. Om man bara tänker själva tanken på att slita i ytterligare 10 år så kanske det inte känns så himla roligt men innan man uttalar sig så kanske man bör tänka efter lite. det är ju faktiskt så att medellivslängden ökar hela tiden och är det så att dagens ungdomar lever tills de är 100 så blir det ju otroligt dyrt om alla ska ha pensioner från att de fyller 65 så jag tycker självklart att vi måste hänga med i utvecklingen. Sen hoppas jag för allas skull att det ändå kommer att bli ett val där man kan välja att sluta lite tidigare eller jobba på ett antal år till. Själv har jag ju några år kvar och mycket kan hända men nog skulle jag allt kunna tänka mig att förlänga jobblivet om man fortfarande har hälsan. Här kommer en liten lista varför..
1. Det sociala.. Jag har inget emot att umgås med flickvännen men jag tror att det skulle bli lite tröttsamt i längden att inte ha så många att pratat så att träffa sina kollegor för snacket runt omkring skulle vara värt att fortsätta jobbet.
2. Ekonomin. Som lärare har man det inte så fett alltid så att jobba några år extra för att sen kunna få ut lite mer pengar.
3. Möjligheten att byta jobb. Med en längre karriär så känns det som att det finns fler chanser att pröva på nåt nytt. Man kanske inte är körd när man fyllt 50 utan kanske kan få göra nåt annat innan .
4. Roligt att jobba. Även om det är otroligt tungt ibland så tycker jag ändå att det oftast är otroligt roligt att jobba så det är också en anledning att fortsätta.
5. Dubbla guldklockor. Eftersom man får en medalj/guldklocka efter 25 år så borde man nu ju om man klarar av att jobba 50 år få två stycken. En anledning så god som någon ; )
Fler listor på gång i veckan!
1. Det sociala.. Jag har inget emot att umgås med flickvännen men jag tror att det skulle bli lite tröttsamt i längden att inte ha så många att pratat så att träffa sina kollegor för snacket runt omkring skulle vara värt att fortsätta jobbet.
2. Ekonomin. Som lärare har man det inte så fett alltid så att jobba några år extra för att sen kunna få ut lite mer pengar.
3. Möjligheten att byta jobb. Med en längre karriär så känns det som att det finns fler chanser att pröva på nåt nytt. Man kanske inte är körd när man fyllt 50 utan kanske kan få göra nåt annat innan .
4. Roligt att jobba. Även om det är otroligt tungt ibland så tycker jag ändå att det oftast är otroligt roligt att jobba så det är också en anledning att fortsätta.
5. Dubbla guldklockor. Eftersom man får en medalj/guldklocka efter 25 år så borde man nu ju om man klarar av att jobba 50 år få två stycken. En anledning så god som någon ; )
Fler listor på gång i veckan!
2012-02-05
Alpint
Vem är egentligen Sveriges bästa alpina åkare genom tiderna, ja svaret på det är ju ganska enkelt, men hur ser det ut på de andra platserna, det kanske är mer intressant. Här kommer min lista över våra främsta alpinister.
1. Ingemar Stenmark. Självklar etta. Otroliga 86 segrar i världscupen mellan 1974 och 1989. Ingen annan är ens lite nära den siffran och då ska man komma ihåg att han bara körde slalom och storslalom. Ingen vinstmaskin i mästerskap men dubbla guld i OS 1980 och även triumfer 1978 och 1982 är gott nog.
2. Anja Pärson. Överlägsen mästerskapåkare med 17 medaljer från 2001 och framåt. Tappade tyvärr lite mycket i teknikgrenarna när hon började satsa på fart. Hade hon fortsatt med slalom och storslalom som främsta satsning så tror jag att hon hade vunnit fler än de 42 världscupsegrar som hon nu har.
3. Pernilla Wiberg. Solklar trea. Även hon en mästerskapsåkare men både OS och VM-medaljer i mängd /sammanlagt nio varav sex guld). Har vunnit 24 gånger i världscupen, faktiskt fördelat på alla fem dicipliner, och en sammanlagd seger 1997
4. Fredik Nyberg. Tyvärr blev det ingen mästerskapsmedalj för denna gentleman. Var i världseliten i mer än femton år och var alltid en top-10 åkare i storslalom. Gjorde även bra insatser vid andra tillfällen i slalom, Super G, störtlopp och kombinationen. Tog sammanlagt sju segrar i världscupen.
5. Thomas Fogdö. Finns många som aspirerar på femte platsen (Byggmark, Strand, Nowén, Ottosson, Nilsson, Wallner, Nilsson, Myhrer) men Fogdö får platsen. Han var ju ändå en av världens bästa slalomåkare under de säsonger han tävlade. Han tog fem segrar i världscupen och vann slalomcupen 92/93. Hade han inte åkt på den oturliga skadan 1995 så hade hans karriär kunnat bli riktigt riktigt bra. han var ju bara 25 år vid tillfället.
Nya listor i veckan som kommer.
1. Ingemar Stenmark. Självklar etta. Otroliga 86 segrar i världscupen mellan 1974 och 1989. Ingen annan är ens lite nära den siffran och då ska man komma ihåg att han bara körde slalom och storslalom. Ingen vinstmaskin i mästerskap men dubbla guld i OS 1980 och även triumfer 1978 och 1982 är gott nog.
2. Anja Pärson. Överlägsen mästerskapåkare med 17 medaljer från 2001 och framåt. Tappade tyvärr lite mycket i teknikgrenarna när hon började satsa på fart. Hade hon fortsatt med slalom och storslalom som främsta satsning så tror jag att hon hade vunnit fler än de 42 världscupsegrar som hon nu har.
3. Pernilla Wiberg. Solklar trea. Även hon en mästerskapsåkare men både OS och VM-medaljer i mängd /sammanlagt nio varav sex guld). Har vunnit 24 gånger i världscupen, faktiskt fördelat på alla fem dicipliner, och en sammanlagd seger 1997
4. Fredik Nyberg. Tyvärr blev det ingen mästerskapsmedalj för denna gentleman. Var i världseliten i mer än femton år och var alltid en top-10 åkare i storslalom. Gjorde även bra insatser vid andra tillfällen i slalom, Super G, störtlopp och kombinationen. Tog sammanlagt sju segrar i världscupen.
5. Thomas Fogdö. Finns många som aspirerar på femte platsen (Byggmark, Strand, Nowén, Ottosson, Nilsson, Wallner, Nilsson, Myhrer) men Fogdö får platsen. Han var ju ändå en av världens bästa slalomåkare under de säsonger han tävlade. Han tog fem segrar i världscupen och vann slalomcupen 92/93. Hade han inte åkt på den oturliga skadan 1995 så hade hans karriär kunnat bli riktigt riktigt bra. han var ju bara 25 år vid tillfället.
Nya listor i veckan som kommer.
2012-02-03
Kontoret
Förra veckan så skrev jag ett inlägg om tv-våren och vad jag såg fram emot. Jag hade helt missat att det är dags för premiär av den svenska the office varianten. Det kommer att gå på TV4 på söndagar och det kan bli hur kul som helst. Den brittiska, som bara gick i två säsonger, är ju superkul där chefen David Brent är så otroligt kul. Den amerikanska varianten är inne på sin åttonde säsong och den når upp till nästan lika hög klass. Steve Carell är inte like galen som chef och till skillnad mot originalet så är det inte lika mycket uppbyggt som om det skulle vara en dokumentär från en riktig arbetsplats.
Hur som helst, tillbaks till den svenska varianten. Chefen spelas av Henrik Dorsin och det är ju roligt så men det som gör det extra intressant är att han ska gestalta allas vår Ove Sundberg, mannen alla älskar att hata från Solsidan. Jag hade först tänkt att skriva en lista om de bästa svenska tv-komedierna men det såg jag sen att jag redan hade gjort så idag så handlar listan om varför man måste kolla in denna serie när den börjar nästa söndag!
1. Ove Sundberg. Han har ju haft en biroll i Solsidan men här är det han som är huvudpersonen. Som chef för Svensk kontorshygien AB får han fritt spelrum och det kan bara bli superbra.
2. Björn Gustavsson. Kan bli hans stora comebacken fyra år efter melodifestivalen. Spelar Gareth Keenans roll från den brittiska upplagan som chefens odrägliga assistent. Kan passa perfekt.
3. Seriens upplägg. Av det lilla jag läst så verkar upplägget vara precis samma som originalet med en dryg chef, en underhuggare som vill vara chef, en lite smånördig kille som är kär i receptionstjejen. Hoppas hoppas att det kommer ett "Julfesten" avsnitt. Ni som sett serien vet jag menar, ni andra får hyra en DVD eller nåt och kolla, världsklass!
4. Kim Sulocki. Ingen av mina favoriter alls, hans roll i Rederiet kanske inte går till historien men han är ju ändå Svampbob Fyrkant (eller iaf rösten). Vi får se hur kul han kommer att vara i en sån här komedi.
5. Manusförfattarna. Det är till viss del samma personer som gjort Solsidan som ansvarar för detta projekt. Den serien är ju ganska rolig och har de samma fingertoppskänsla nu så borde det bli riktigt riktigt bra.
Nya listor under helgen!
Hur som helst, tillbaks till den svenska varianten. Chefen spelas av Henrik Dorsin och det är ju roligt så men det som gör det extra intressant är att han ska gestalta allas vår Ove Sundberg, mannen alla älskar att hata från Solsidan. Jag hade först tänkt att skriva en lista om de bästa svenska tv-komedierna men det såg jag sen att jag redan hade gjort så idag så handlar listan om varför man måste kolla in denna serie när den börjar nästa söndag!
1. Ove Sundberg. Han har ju haft en biroll i Solsidan men här är det han som är huvudpersonen. Som chef för Svensk kontorshygien AB får han fritt spelrum och det kan bara bli superbra.
2. Björn Gustavsson. Kan bli hans stora comebacken fyra år efter melodifestivalen. Spelar Gareth Keenans roll från den brittiska upplagan som chefens odrägliga assistent. Kan passa perfekt.
3. Seriens upplägg. Av det lilla jag läst så verkar upplägget vara precis samma som originalet med en dryg chef, en underhuggare som vill vara chef, en lite smånördig kille som är kär i receptionstjejen. Hoppas hoppas att det kommer ett "Julfesten" avsnitt. Ni som sett serien vet jag menar, ni andra får hyra en DVD eller nåt och kolla, världsklass!
4. Kim Sulocki. Ingen av mina favoriter alls, hans roll i Rederiet kanske inte går till historien men han är ju ändå Svampbob Fyrkant (eller iaf rösten). Vi får se hur kul han kommer att vara i en sån här komedi.
5. Manusförfattarna. Det är till viss del samma personer som gjort Solsidan som ansvarar för detta projekt. Den serien är ju ganska rolig och har de samma fingertoppskänsla nu så borde det bli riktigt riktigt bra.
Nya listor under helgen!
2012-02-02
CD-skivor
Förr i tiden, faktiskt för inte för så himlans många år sedan så köpte jag sjukt mycket skivor. Har säkert uppåt 1000 st. i min samling men de senaste åren har jag kanppt köpt något alls. Nedgången började när jag blev sambo, inget ont om det såklart men det blir ju liksom inte lika spontant musiklyssnande när man har nån att prata med. Sen fortsatte nedgången när barnen kom då typ all tid försvann och i den vevan så kom ju Spotify också. Där finns ju det mesta som man vill ha och även om det kostar en slant varje månad så är det lätt värt det.
Varför skriver jag om detta idag då kan man undra. Jo, idag så såg jag att Roxette kommer att släppa en ny skiva i vår. Hade hört rykten om en Tourism 2, alltså en temaplatta med lite blandade inspelningar men jag visste inte att planerna var då långt gångna. Det är då en skiva som jag kommer att köpa eftersom jag hittills inte missat att köpa någon av de skivor som det släppt. Dagens lista kommer alltså handla om de artister vars skivor jag fortfarande köper.
1. Kent. Favoritgruppen nr.1 Här köper jag alla skivor som kommer, helst på utgivningsdagen, även de singlar som släpps. Några skivor har jag även specialutgåvor av. Saknar de singlar som kom till den första skivan men dom är sjukt dyra så dom kommer jag nog aldrig att ha i min ägo.
2. Roxette och allt som är relaterat till dom. Här köper jag allt. Singlar, vinyl allt gammalt, allt nytt. Sologrejer och de olika gruppkonstellationerna. Är ingen sjuk samlare som lägger en hel förmögenhet och går på mässor och letar i lådor men en lite pengar har jag allt lagt ut. De senaste åren har tyvärr det blivit allt mindre.
3. Håkan Hellström. En annan av de stora favoriterna. Har alla skivor och en del av singlarna. Är dock inte lika manisk i samlandet här och har faktiskt köpt någon av skivorna när de har hamnat i REA-högen
4. Robyn. Här var jag lite skeptisk då det kom en del svaga skivor efter den suveräna debuten från -95 men jag fortsatte att köpa alla skivor och fick min belöning (om man kan kalla det det) när Body talk trilogin kom ut.
5. Neil Young. Ok här ska jag vara ärlig. Jag har inte alla skivor han gjort för det är ju så otroligt många. Hade jag haft en annan lön än en lärares så tror jag dock att jag hade köpt på mig det mesta han gjort för det är ju så bra. Jag har ändå en anständig mängd av hans skivor och jag fortsätter att köpa de nya.
Nära listan: Ace of base. De gamla discofavoriterna borde vara med på listan eftersom jag har typ jättemånga skivor av dem. Men för nåt år sen gjorde de comeback med två nya sångtjejer och sen dess så har jag inte köpt något av det de gjort så dörför hamnar de bara nästan på dagens lista..
Varför skriver jag om detta idag då kan man undra. Jo, idag så såg jag att Roxette kommer att släppa en ny skiva i vår. Hade hört rykten om en Tourism 2, alltså en temaplatta med lite blandade inspelningar men jag visste inte att planerna var då långt gångna. Det är då en skiva som jag kommer att köpa eftersom jag hittills inte missat att köpa någon av de skivor som det släppt. Dagens lista kommer alltså handla om de artister vars skivor jag fortfarande köper.
1. Kent. Favoritgruppen nr.1 Här köper jag alla skivor som kommer, helst på utgivningsdagen, även de singlar som släpps. Några skivor har jag även specialutgåvor av. Saknar de singlar som kom till den första skivan men dom är sjukt dyra så dom kommer jag nog aldrig att ha i min ägo.
2. Roxette och allt som är relaterat till dom. Här köper jag allt. Singlar, vinyl allt gammalt, allt nytt. Sologrejer och de olika gruppkonstellationerna. Är ingen sjuk samlare som lägger en hel förmögenhet och går på mässor och letar i lådor men en lite pengar har jag allt lagt ut. De senaste åren har tyvärr det blivit allt mindre.
3. Håkan Hellström. En annan av de stora favoriterna. Har alla skivor och en del av singlarna. Är dock inte lika manisk i samlandet här och har faktiskt köpt någon av skivorna när de har hamnat i REA-högen
4. Robyn. Här var jag lite skeptisk då det kom en del svaga skivor efter den suveräna debuten från -95 men jag fortsatte att köpa alla skivor och fick min belöning (om man kan kalla det det) när Body talk trilogin kom ut.
5. Neil Young. Ok här ska jag vara ärlig. Jag har inte alla skivor han gjort för det är ju så otroligt många. Hade jag haft en annan lön än en lärares så tror jag dock att jag hade köpt på mig det mesta han gjort för det är ju så bra. Jag har ändå en anständig mängd av hans skivor och jag fortsätter att köpa de nya.
Nära listan: Ace of base. De gamla discofavoriterna borde vara med på listan eftersom jag har typ jättemånga skivor av dem. Men för nåt år sen gjorde de comeback med två nya sångtjejer och sen dess så har jag inte köpt något av det de gjort så dörför hamnar de bara nästan på dagens lista..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)