Igår blev det klart att Leksand är klara för ytterligare en kvalserie. Det börjar bli en (kär) tradition så här i mars-april. Sedan dom åkte ut 2000-01 så har de bara missat kvalserien två gånger, 2003 när de tog sig vidare till slutspel och förra året när det blev en förnedrande fjärdeplats i allsvenskan. Det (o)lustiga med Leksands spel i kvalserien är att, förutom de år de har tagit klivet upp, de har alltid underpresterat och hamnat långt ifrån de två platserna som innebär elitseriespel. De har ofta varit en av favoriterna men det har alltid varit något som gått fel. I år har de fått slå lite ur underläge och det kanske kan passa laget bättre. Jaghar haft en bra känsla hela våren och jag tror och hoppas att det kanske kan vara "vår" tur i år. För två år sedan så snodde AIK "vår" plats och förra året var det Växjö. Det kommer bli en grymt spännande serie hur som helst. Får se om man får möjlighet att åka upp nåt å titta..
Idag tänkte jag gå tillbaks i tiden och minnas andra säsonger som har varit lyckade. Säsonger där det har varit kul att följa laget och där man har fått fira mycket och högt!
1. 88/89. Säsongen när nästan allt gick rätt. Laget var tillsammans med Djurgården klart bäst. Spelare som Burakovsky, Hansen, Ehlers och så klart Jonas Bergqvist dominerade i anfallszon och i de bakre leden hjälpte Sigge Svensson och de andra Peter Åslin att hålla tätt. Det höll ända till finalen men där föll ett trött Leksand med 3-1 mot DIF. Jag var uppe och såg laget ett antal gånger under året.
2. 01/02. Återtåget nummer 1. Det var så härligt att se laget under denna säsong i allsvenskan. På den tiden så spelades allsvenskan i två serier och motståndet var inte alls lika tufft som nu. Laget förlorade bara två matcher på vägen till kvalserien. Loppan Hellkvist, Jens Nielsen och Micke Karlberg hade stor uppvisning serien igenom och i väl i kvalserien fanns det inget som kunde stoppa dem. De var obesegrade genom hela skiten och den mest klassiska matchen var väl när det slog AIK med 2-0 inför en fullsatt glob med typ 11000 leksingar..
3. 96/97. Den säsongen som skulle varit guldsäsongen. Laget var ruggigt bra, lett av gamlingarna Masken och Pelle Eklund och suveräna Johan Hedberg längst bak. Laget vann serien och gick lätt till semi där antagonisten #1 på den tiden, Färjestad, väntade. Det blev fem knallhårda matcher där Leksand torskade den femte i sudden med 5-4 efter att ha haft ledningen med 3-0. Jag kan än idag komma ihåg känslan när matchen var slut. Hopplöst och orättvist.. FBK vann sen enkelt det guld som Leksand skulle ha haft.
4. 02/03. Comebacksäsongen efter ett år nere i skiten. Inte kunde man då tro att det skulle vara den sista säsongen med framgångar. Jag såg många matcher det året och Leksand kämpade otroligt bra under hela året och nådde i sista avgörande omgången den åttonde platsen som gav slutspel. Aldrig har väl en åttondeplats känts så ljuvlig. Leksand gav sen FBK en rejäl match men fick ge sig med 4-1 efter fem jämna matcher. Micke Karlberg vann hela elitseriens poängliga detta år.
5. 93/94. Denna säsong har jag väldigt blandade känslor för. Laget var sjukt bra fram till OS-uppehållet i februari och hade redan då avgjort serien. Sen skickade laget hela sju spelare till OS-turneringen varav fem svenskar kom hem med guldet. Kändes så klart stort att Leksands spelare bidrog så mycket till denna den finaste medaljen. Tyvärr ledde nog turneringen till att laget inte nådde hela vägen fram. Spelarna verkade trötta när de kom tillbaka och slutet på säsongen blev en klar försämring. Väl i slutspelet så stoppades Leksand direkt av MoDo och en viss #21 Forsberg som, nästan på egen hand, avgjorde kvartsfinalsserien. Leksand hade detta år kanske sitt bästa lag sen i början på 80-talet men många av de bästa spelarna var slitna när det väl skulle avgöras!
Mer roliga listor kommer!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar